och så fick Papageno sin Papagena till sist…

 

140127a4

Två små figuriner som tidigare bodde hemma hos mina svärföräldrar, bor nu hemma hos oss. Figurinerna står på min makes kontor och hela den här historien började egentligen för några veckor sedan i samband med att min man och hans syskon hade en bodelning av sitt föräldrahem.

140127a1

Min man kom kom hem med denna lilla figurin och sa… Jag vet egentligen inte varför jag valde att behålla den här? Prydnadssaker är ju inte riktigt vår stil.

Jag behövde inte titta på figuren någon längre stund, innan jag kom på att den påminner om Papageno i Trollflöjten. Trollflöjten är min makes favoritopera och när han hörde min kommentar, log han igenkännande för att i nästa ögonblick få en bekymrad min och säga, – Då måste han ju ha en Papagena!

140127a2

Och tänk att bland alla de där grejerna  som fanns kvar i föräldrahemmet, där fanns en Papagena. Och nu står denna lilla dam i en fönsterkarm tillsammans med Papageno. Och det skulle inte förvåna mig det minsta om de står där och sjunger arior hela dagarna när vi inte är hemma….140127a3

det kommer att bli en lång kall vinter…

140127_6

Se där hur varje liten flinga, är så vit som snö… små kristaller tillsammans. Smälter till vatten, fryser till is, blir till snö. Sjärnemönster av snöflingor och kristaller bland rosenblad….

140127o_3

Snön har kommit till Skåne och jag blir alldeles lyrisk av att fotografera med mitt nya objektiv. Fotografera snöflingor av det enkla skäl, att de är så in i norden vackra. Snöflingorna….

140127_7

Jag ritar små hjärtan i snön bara för att hjärtan består av kärlek och snön är så fin…

140127_8

Jag ritar blommor i snön, tills snökristallerna blomstrar och blomstren snökristalliseras.

140127o

och Snön den gnistra och glimma… långt intill morgontimma.

– … utan dig skulle det blivit en lång kall vinter, men med dig blir det en blomstrande vinter. En vinter med hjärtan och rosor bland snökristaller och frost. En vinter med kärlek och sommar bland snö och stjärneflingors dans. En vinter med stjärnklara nätter och rosafärgade morgnar. Om det blir en lång kall vinter, vill jag tillbringa den med dig vid min sida.

en kväll i klädkammaren…

140125

Ikväll har jag rumstrerat i klädkammaren. Tänk så många vackra hattar det finns…jag gillar hattar och tänker att det skulle vara fint att bära hatt lite oftare…de två hattar jag har brukar jag använda på sommaren när jag står i trädgården och målar.

140125_1

I åratal drömde jag om en klädkammare, en walking-in closet…och när barnen flyttade hemifrån, för lite mer än ett år sedan fick vi plötsligt större plats här hemma. Vi renoverade och gjorde en “rockad” av rummen, sonens rum renoverades och är numera vårt sovrum och vårt gamla sovrum tjänstgör numera som en klädkammare.

140125_7

Rummet är ganska litet och det finns ett snedtak på ena sidan som gör att det är lite klurigt att fotografera, men så här ser det alltså ut i vår klädkammare. Där finns en stol, en tamburmajor, garderober, en spegel och några byråer. En provdocka som jag byter kläder på lite då och då, en gammal sypuff som man kan sitta på när man klär sig, där finns några resväskor, smyckeskrin och andra skrin.

140125_6

Ibland finns det blommor på byrån, ibland tänder jag de levande ljusen och ibland bläddrar jag i mina små bokhögar som ligger lite varstans och inspirerar. Böcker om kläder och modeskapare…att  Coco Chanel finns med på ett hörn är en självklarhet.

140125_5

 

140125_3

I spegelbilden syns ett av mina Parisinspirerade kollage som hänger på väggen. Kollaget består av fotografier jag tagit när vi varit i Frankrike, bilder jag rivit ut från tidningar och så har jag blandat alla färger för att kunna måla bakgrunden med en speciell lyster av svart som jag gillar. Att bara använda svart färg ur färgtuben kan bli lite stumt, av någon anledning gillar jag att själv blanda till den svarta.

140125_2

Här ser ni en detalj som finns i mitten av målningen, min man och jag står i en ros. Fotografiet av rosen tog jag i Monets trädgård. Blommorna runt omkring kommer från olika platser i Frankrike, parken i Versailles, utanför Louvren och några är helt enkelt fotograferade utsnitt av franska konstverk som jag gillar…

140125_4

Ett av skrinen är speciellt eftersom det tillhört min mans farfar som levde i början av 1900-talet. Tydligen förvarade män sina “rakgrejer” i ett sådant skrin på den tiden, här finns gamla rostiga rakknivar som ligger i några slags fodral, raktvål, rakborste och sådant…På insidan av locket finns en spegel…

140125_8

 och så finns det ett fönster, alldeles i anslutning till strykbrädan. Ja, det är här jag har tillbringat några timmar av kvällen, städat, flyttat runt grejer och pysslat…och nu vankas det filmkväll… Ha det fint!

ett trendbrott…

130124

Frustration, när tiden aldrig räcker till….när man egentligen känner sig förbaskad på strukturer som uppenbarligen inte fungerar. När all tid äts upp av dokumentation, när man inte kan sova pga att man är så trött i huvudet av allt som ska hinnas med….så man tänker att det är lika bra att stiga upp mitt i natten och skriva de där mailen som inte hanns med under dagen…frustration av att det trots det finns massor av “projekt” att fortfarande sätta sig i och försöka ta beslut kring…beslut som man inte får ta själv, trots att man har kompetensen – nej i detta samhälle ska allt vändas på tusen gånger först och då ska det skrivas om och diskuteras kring på tid som man inte blir kompenserad för.

Nej, när man känner så här är det dags för ett trendbrott…. säga tack och adjö till “duktigheten” och det gjorde jag igårkväll…. med filmkväll och en stor påse godis. Tråkigt nog så gillade jag inte alls filmen, del 2 av Hobbit: Smaugs ödemark. Om det beror på att jag inte är i form eller på filmen vet jag faktiskt inte….men idag är det en ny dag. Fredag! Och det känns så fint på något vis. När man tänker efter så är fredag, ett ganska vackert ord. Fredag och fredagsmusik… Med detta otroligt positiva inlägg 😉 önskar jag er alla en Trevlig helg!

 

en lekfull frukost, fina människor och vackra dagar…

140121_2

Jag stiger gärna upp tidigt på morgonen, därför att jag gillar möjligheten att äta frukost i lugn och ro…tända ljus och betrakta det nattsvarta mörkret utanför fönstret… filosofera och fundera över sådant som gör livet vackert…. så hör jag frasen “The heart is a bloom”….och plötsligt får rosorna i blomsterbuketten en helt ny funktion…

140121

Jag dricker rosenkaffe och äter rosenbladsgratinerade smörgåsar med ost…när allt kommer omkring så är det ju faktiskt som så, att – I varje liten kaffeböna, växer det en rosenskröna…av blomstrande hjärtan och hjärtliga rosor…

140121_1

Jag lyssnar till tonerna av “Beautiful People”, tänker att låten är vacker, att textens innebörd är fin. Tanken på att alla människor är vackra, fina och starka inuti – är en fin tanke som sprider estetiskt tilltalande ringar på vattenytan…

140112_2

Det här blev allt en lekfull frukost, en bra start på dagen och nu ska jag strax bege mig iväg till mitt arbete. “It´s a Beautieful Day”  så ta vara på dagen. Det finns trots allt bara en av denna dag och den går inte i repris oavsett hur väl vi bestämmer oss för att bevara och dokumentera dagens händelser. Det finns ju trots allt en skillnad i substansen mellan det som sker i det verkliga livet och det vi väljer att dokumentera i olika medier.

 

Tidig morgon och nyfallen snö lockar till att rita snöhjärtan lite varstans i trädgården…bara för att det är fint

 

140118_1

Det känns skönt att det är ett nytt år, och just nu är jag tacksam över att min älskade äntligen är tillräckligt frisk för att må bra. 2013 var året då en olycka inte kom ensam. 2013 var året då vi åkte ambulans mer än en gång, vi  tillbringade en hel del tid på sjukhus. Mer än en av de finaste personerna i min närhet drabbades av allvarliga sjukdomar/olyckor. Livet var inte rättvist, speciellt inte de där första månaderna när min dotter var allvarligt sjuk och inte dessa sista månaderna när min make fick ont i sitt hjärta.

Jag håller oftast modet uppe, är positiv, tänker positivt och min erfarenhet är att allt faktiskt blir bättre om man har en positiv attityd. Ljusglimtar finns ju trots allt överallt, till och med i sjukhuskorridorerna. Och detta är svaret på varför det under året förekommit många bilder och inlägg som handlat om sjukhuskonst. Istället för att lämna ut detaljer om vad jag gör på sjukhuset har jag ofta valt att fokusera på konsten, för det finns trots allt en hel del intressanta konstverk att betrakta på sådana ställen. Och när man fokuserar på konsten och musiken kan det där svåra bli mer hanterbart.

Min blogg berättar en hel del om vem jag är, samtidigt finns det mera av det jag inte berättar om och det är så jag tänker att det måste få vara i en blogg. En balansgång mellan det privata och offentliga.

 

Varm choklad, varma rosenfiltar och kalla snöflingor…

140116_5

Det är något visst med varm choklad och jag kunde såklart inte låta bli att ta med chokladen ut i trädgården för en liten “fotosession” och sen när jag skulle dricka den hade den hunnit bli kall. Chokladgrytan stod dock kvar på spisen, så det var bara att värma upp den igen.

140116

140116_1

Det är något visst med vinter, den första snön, kylan, snöflingorna och frustrationen över att det är så förjordat kallt… Snön får mig att längta efter att dricka varm choklad i en pulkabacke, åka pulka och bygga snölyktor. Jag vill åka skridskor i full fart, så som jag gjorde som barn, snurra runt på isen och känna mig som en skridskoprinsessa.

140116_2

Och det är något särskilt när snön kyler ner inomhustemperaturen, tillräckligt mycket för att man ska kunna njuta av att gosa in sig i en vacker rosenfilt, tända ljus, lyssna på musik och dricka varm choklad…lyssna på och fundera kring alla dessa texter. Att uppskatta musik och kunna njuta av dess innehåll är en lycka!

140116_3

140116_4

 

 

det spelar ingen roll vem du är….om du är en superstjärna

Mixed lyrics

Nej det spelar ingen roll vem du är –  om du är en superstjärna. Det spelar ingen roll vem du är – bara du reser i en snabb maskin. Om du får en blackout, så spelar det ingen roll om du verkligen har en Blackout – om du är en superstjärna som har en blackout ringandes i öronen likt ett eko……

Det spelar ingen roll om du hoppas att någon ska ringa och säga att denna natten är över. Att du kan börja leva ditt liv innan du blir mycket äldre.

Det spelar ingen roll om du önskar att någon ska väcka dig när allt detta är över, när du  är äldre och visare. När du inser att all tiden du spenderat åt att finna dig själv var förlorad – därför att du försökte bära världens bördor trots att du bara har två händer. Det spelar ingen roll om du var förevigt ung och inte det minsta rädd….

Det spelar faktiskt ingen roll. Livet är ett spel för alla dem som älskar att vinna första pris och så länge du är en superstjärna som vinner första pris spelar det verkligen ingen roll.

Och kanske är det så att vi alla är brickor i samma men olika spel. Kanske lever vi på teatern där någon håller i trådar som får oss docklika att spela våra spel….Och precis som Strindberg säger i Fanny och Alexander, så spelar vi alla våra roller, somliga spelar sina roller väl, andra spelar dem mindre väl …. men å andra sidan säger Salo att så länge vi är-  superstars så spelar det ju faktiskt ingen roll…. kanske inte ens om Scorpions gett oss en Blackout… det krävs ju trots allt “a fool to remain sane”, eller hur?

Och visst är det okej att skapa sina egna litterära kollage, att kombinera fraser av Salo, Avici, Scorpions och Stridberg – så länge man kan underbygga sina argument och förankra dem väl i etablerade teorier… så kan man göra precis hur man vill – …. fast bara om man är en superstjärna som reser i en snabb maskin 😉 ……Och då kan man fråga sig,…  I denna kontext, vad  är egentligen en snabb maskin?

Tänk om jag själv kunde göra en sådan här fläta i håret…då skulle det nog bli flätad frisyr minst tre dagar i veckan.

 

140112_3 När jag är hos frisören och får håret klippt, brukar det hela avslutas med att jag får en tjusig fläta i håret, eftersom hon vet att jag gillar flätor. Senast flätade hon in allt håret som en slags krans som avslutades i en “flätblomma” på ena sidan.

140104_1

Hon är minsann en fena på att klippa hår och göra fina flätor, Ann-Marie på Hårateljén.

Tårta och kalas tre dagar i rad…

140111_2

Vi sjunger, – Vi gratulerar, vi gratulerar…. , Vi äter tårta och firar, först är det vår dotter som fyller år och sedan min make. Jag gillar att baka personliga tårtor men i år har det inte funnits någon tid och då är det tur att det finns konditorier där man inte gör annat än att baka födelsedagstårtor dagarna i ända.

140112

Ibland går vi “bananas”  med våra kameror och fotograferar som besatta….och ibland låter vi kamerorna vila och socialiserar enbart IRL, dvs helt utan att samtidigt dokumentera och nätverka över gränserna.

 

Tulpanblad och estetiska processer kan innehålla så mycket mer än estetik…

140108

Nu är det full fart igen och mitt i all denna full fart håller nyårstulpanerna på att vissna. Och jag kan ju inte bara konstatera att blommorna håller på att vissna och kasta dem utan att reflektera. Jag måste undersöka hur färger, form och egenskaper förändras under processens gång. Jag konstaterar att vissnande tulpaner kan vara vackra, bladen skimrar i pärlemorliknande nyanser och tulpanen får en helt ny form när bladen öppnar sig, blommar ut och vissnar… Estetiska processer är inte alltid estetiska men nog är de intressanta och nog upplever man själv dem som estetiska just i den där föränderliga stunden…

140108_3

Inte nog med att jag måste studera, jag måste dokumentera, fotografera och fundera kring vilka bilder som döljer sig i den befintliga bilden. Sen måste jag pröva att redigera, ändra, flytta runt och undersöka – fast… det handlar egentligen inte alls om att jag måste…. det handlar om att jag vill, bara för att jag kan och finner spänning i det där undersökande momentet… när en färg och form förändras och antar en ny skepnad där endast fantasin är den som sätter sina gränser.

140108_1140108_2

Och då har det betydelse om man förvarar fantasin prydligt i en gyllene box enligt konstens regler… eller om man vågar släppa den fri för att upptäcka nya vägar, nya mönster och nya färger. Sanna färger som skimrar som vackrast just precis i det ögonblick man verkligen Ser dess verkliga egenskaper.

Bild, konst, kultur och visuella uttrycksmedel.

Den LitteraTur och de texter jag bär med mig, i mitt sinne, i mitt förnuft och i min känsla, bär oftast samma namn som boken på bilden,  Konstens värld. Jag känner mig lyckosam som är en del av den visuella kulturen, en del av konstvärlden och som arbetar med konst och visuella uttrycksmedel.

140103_8

Jag tror faktiskt att jag har ett av världens roligaste och mest meningsfulla arbete, samtidigt som det är ett av världens svåraste och mest utmanande arbete. Alla mina elever har skolplikt, dvs de har inte själva valt sina ämnen och de måste ha ämnet bild en gång/vecka därför att det står på schemat. I varje klass finns så många olika personligheter och jag vill såklart ha med mig alla. Mitt mål är att varje elev ska upptäcka hur spännande det kan vara att öppna dörren och verkligen utforska de möjligheter som finns inom ämnet bild. Uppdraget är att finna en strategi som passar alla elever på en och samma gång och bara det är en utmaning.

Bild är ett språk och därmed ett uttrycksmedel. Min tes är att de som förstår, kan tolka bilder och dra slutsatser som grundar sig i överväganden där man bland annat beaktar kulturella normer och värderingar – de personer får betydligt lättare för att klara sig i det verkliga livet. I dagens samhälle spelar bilder och bildintryck en avgörande roll inom alla områden. Inom alla yrkesgrupper och livsstilar, måste man kunna avkoda bilder och dra slutsatser. Det ställs dessutom ofta höga krav på att vi ska vara flexibla och snabbt kunna sätta oss in i nya situationer. Krav som förutsätter att vi kan tolka det vi ser (dvs bildintryck) grundat på relevant information.

Det jag vill lyfta fram är att teorierna bakom ämnet bild har utvecklats otroligt mycket sedan 1990-talet. Ämnet innehåller så omfattande områden och det så mycket som ska hinnas med på en väldigt begränsad tid – därför anser jag att skolverket borde ge ämnet bild ett större utrymme på schemat genom att införa fler bildundervisningstimmar/läsår i grundskolan.

Fältet för ämnet bild har utvecklats i takt med den “digitala revolutionen”  som ger oss fler möjligheter vad gäller uttryckmedlet bild än vad vi någonsin haft tidigare. Området bildframställning och redskap för bildframställning har expanderat med hjälp av de möjligheter den digitala tekniken ger oss.  De flesta barn och ungdomar utrustas i tidig ålder med en mobil och tillgång till dator – redskap som erbjuder en oändlig tillgång till bildvärldar och möjligheten att publicera bilder. Men hur många föräldrar har egentligen koll på vilka bildvärldar barnen möter där ute i “cyberspace” och hur många tänker på att man måste kunna tolka för att kunna sålla? Detta är bara ett av skälen till varför ämnet bild borde ges ett större utrymme på skolschemat.

Området som innefattar bildanalys har tagit stora kliv framåt i utvecklingen. Med tanke på att vi lever i en visuell kultur där vi vet att varje människa dagligen exponeras för tusentals bilder, ett bildflöde som är mer varierande än någonsin – med tanke på detta är det viktigare än någonsin att varje människa i skolan erbjuds redskap för att tolka och förstå såväl framställda som inre och yttre bilder!

Varje bild har ett värde och en betydelse genom sin existens. Många av de bilder vi möter dagligen har  producerats med syftet att påverka, övertala, underhålla och övertyga oss till specifika åsikter, handlingar och drömmar.

– Därför tänker jag att det är viktigt att faktiskt framhäva den betydelse ämnet bild har i dagens samhälle, år 2014!

Ja, nu fick ni veta litegrann mer om vad jag funderar över såhär dagarna före terminsstarten. Jag planerar innehåll i terminens lektioner och denna termin kommer temat att kretsa kring något så spännande som konst och vad konst egentligen är.

I denna stuga får juleljusen brinna en tid till – först till tjugondag knut åker julen ut

140103

Så här ser det ut när man stiger in genom ytterdörren hemma hos oss. Julgranen i vardagsrummet lyser upp så att den syns “långt” ut i hallen. Detta året julpyntade vi inte alls lika mycket som vi brukar göra, men gran ville vi ju ha och nu tänker jag att den lyser upp så fint att den allt får stanna kvar en tid till. Jag känner inte alls det minsta behov av att städa ut julen, tvärtom – det är nu jag börjar komma i balans och känna mig sugen på att julpyssla, skriva julkort och allt det där som jag inte gjorde före jul….

Det är kanske nu jag borde ta tillfället i akt och använda de där julpysslarkrafterna till något så kreativt som att måla köpmansdisken vit. Tanken har funnits där i flera år, men rätt tillfälle har inte infunnit sig, trots att jag varit vansinnigt trött på den där “furun” bra länge. Den färdiga bilden av hur skänken ska se ut när den är färdig har jag redan “målat upp” inom mig för länge sedan. Nu är det bara verkligheten som ska hinna ikapp fantasierna…

140103_1

Just det. Idag hade vi finbesök av min mamma och hundarna och när två så söta små “hundskrällen” sitter i kökssoffan åker kameran fram. Stimmis och Mimmi mus är namnen på de små.

140103_2

Mimmi mus kikar fram under bordsduken..