Hungergames – När det inte längre finns någon återvändo

140210_1

“Jag anmäler mig som frivillig!” skriker Katniss Everdeen. Fem ord, en kort fras och plötsligt står hon där vid ruinens brant. Hon har kastat sig utför stupet och filmen har passerat “the Point of no return”. Efter den frasen finns ingen återvändo.

Det finns ett fåtal filmer som berör mig till den grad, att jag känner mig “tvungen” att köpa dem trots att jag redan sett dem på bio. Hungergames, del ett, var en sådan film. Det fanns så många fraser och visuella aspekter jag kände behov av att kunna se om och om igen att jag köpte filmen. Samma känsla infann sig efter del två, Catching fire. Filmerna är så intressanta och det finns så många paralleller att dra till vår egen verklighet, svidande samhällskritik, svindlande tankar och vansinniga “spel”….

Jag förstår egentligen inte hur jag kunnat bärga mig tills nu med att börja läsa Suzanne Collins bok, triologin, Hungerspelen. Äntligen ska jag få veta hur det går i del tre. Boken är en riktig bladvändare och med tanke på att innehållet är på 951 sidor, så lär det inte räcka med en natts läsning. Därför finns det viss risk för att jag kommer att gå runt hålögd med ringar under ögonen, trött men nöjd under den kommande veckan. Kvällar och nätter kommer att ägnas åt läsning fram tills dess att jag läst ut boken.

Att läsa är som att resa. Att läsa är som att komma ut på ett äventyr, ett äventyr som kan bli ännu mera dramatiskt, magiskt och spännande än vad man kunde föreställa sig från början. Att läsa ger möjligheten att upptäcka och undersöka världar och personligheter som man ännu inte mött i den verkliga världen. Att läsa är utvecklande för själen och när jag finner en bra bok vill jag bara ha mer, läsa mer, analysera mer, granska, knyta samman intertext och tillåta mig själv att vara precis så “nördig” som jag vill vara.

Och Ja, jag hade en tanke om att utveckla mina tankar kring “the Point of no return” men det får bli en annan dag – nu måste jag bara läsa vidare…

140210

8 svar på ”Hungergames – När det inte längre finns någon återvändo

  1. Att läsa är verkligen en resa. Under något år klev jag av den resan och saknade det enormt. Har bara sett den första filmen, men har en längre tid tänkt mig att jag skall se den. Hade inte särskilt höga tankar om det jag läst om den första filmen inför jag såg den men måste säga att den verkligen är riktigt bra. Kramar Liza

  2. Såg den andra filmen för någon vecka sedan och jag ville genast veta fortsättningen. Jag har läst första boken och tyckte den var jättebra. Sen har det stannat där. Men när jag nu såg andra filmen måste jag börja läsa bok två, så att jag snart snart kan läsa trean. Det är ju vår plikt som svensklärare! 😉 Stor kram kära vän

    • Visst är det fint när en plikt snarare är ett nöje än en plikt. Att läsa Hungergames är ett Nöje. Precis som att träffa dig nästa vecka, det ser jag fram emot. Kram

    • Åh, vad spännande! Då vet du ju hur det går i del tre !!!!
      Men berätta inte – jag vill själv upptäcka. – Jag lider nog lite av samma syndrom som alla andra barn – Kan själv 😉 Skämt åsido, så är det intressant att du valt samma strategi som mig – fast tvärtom 🙂 Kram Christina

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *