Njuter av semesterns sista dagar…

150729

När ni läste inlägget från Öland igår hade jag och min make redan landat och installerat oss i Cambridge. Min man reser ofta hit med anledning av sitt arbete och eftersom jag har semester passade det utmärkt för mig att följa med nu när det är Shakespearefestival. Maken åker till arbetet och jag spenderar dagarna i den här fantastiska staden med historiska anor…

150730

Vädret här ungefär som hemma… omväxlande mulet, soligt, regnigt och mestadels kallt… men det hindrar inte mig från att njuta av omgivningarna. Jag vandrar omkring och beundrar den engelska arkitekturen. I bild syns Emmanuel College som dessutom har en alldeles underbar trädgård med väldoftande rosor…

150730_1

150730_2

Många av collegen har egna små kapell och här inne beundrade jag särskilt det schackrutiga marmorgolvet. Det svartvita golvet och kontrasten med de röda sammetsdynorna, den röda altarduken i kombination med det mörkbruna träslaget i inredningen ger det hela en mäktig känsla. Strukaturen i det antikvita taket och antikvita paneler. Tjusigt!

150730_4Promenaden gick vidare till The Fitzwilliam Museum och de pampiga lejonen som vaktar sidotrapporna till entrén.

150730_3

Jag blir så upprymd av att titta på konst, det är som om kroppen får en kick av lyckorus via ögat. Bildspråket triggar igång energi, tankar och kreativitet…

..och här var tanken att inlägget skulle fortsätta men där jag befinner mig leker internet snigel, så nu är det bäst att publicera innan uppkopplingen bryts för femte gången…

Handväskan är packad med ord och idag är planen att gå dit näsan pekar, finna en trivsam gräsplätt eller bänk och sätta mig ner och läsa. <3

………………………………….

Tillägg: Av någon märklig anledning fungerar inte kommentarsfunktionen i just detta inlägg.

 

Bergstigen – en vandringsled på södra Öland

150728_2

Bergstigen är både spännande och vacker. På södra Öland där Södra Möckleby möter Degerhamn finner man denna kulturminnes och naturstig.

150727_6

Fjäril vingad syns inte enbart på Haga, utan även längs Bergstigen… och här ser vi en Kålfjäril som ingår i familjen Vitfjärilar.

150728

150728_3

På området finns ett gammalt stenbrott som man tidigare hämtat alunskiffer från. Stora områden i början av stigen vimlar av sådana här skimrande vackra stenar och bergsväggar. På några ställen har det bildats sådana här gröna små rum man kan gå in i. Tänk bara att sätta upp en teaterpjäs eller ha diktläsning på en sådan plats… det skulle vara magiskt!

150728_5

150728_6

En del av vandringsleden heter Linnéstigen,. Där kan man vandra i Linnés fotspår och närstudera den rikliga floran och fundera över hur människor i alla tider fascinerats av naturens egen estetik.

150728_1

150728_4Man passerar resterna av någon form av gammal kalkugn…

och en grotta… utanför finns en skylt som upplyser en om att ingång sker på egen risk. 150728_7 När vi var här hade det just regnat så ingången till grottan var marktäckt av vatten och eftersom vi inte hade lust att halka omkring bland allt vatten nöjde oss med att kika in genom öppningen.

150728_9

Den regnade till och från under dagen, och myggen härjade som galningar och bet varhelst de kom åt – därav min praktiska klädsel…

Det finns en hel del att titta på och upptäcka längs Bergstigen, så den här vandringsleden är jag inte klar med….jag vill gå den fler gånger och nästa gång ska solen skina och myggen vara ett minne blott.

 

Vandra på Alvaret

150727_16Öland kan vara ett paradis för den som gillar att promenera i naturen. Där finns massor av fina vandringsleder och det är sannerligen ett äventyr att gå på upptäcktsfärd längs dessa stråk. Alvarslandskapet är kargt, stenigt och torrt men det tycks inte vara något hinder för det anpassningsbara djur- och växtlivet. Här får ni se några fotografier av sådant vi såg när vi gick Göslunda vandringsled.

150727_

Där fick jag syn på de här fantastiska fjärilarna med svarta vingar och röda prickar. Efter lite googlande kom jag fram till att de troligtvis heter något i stil med Bastardvärmare (vilket jag tycker låter som ett märkligt namn på en fjäril), på latin heter de Zygaena viciae… Jag kan inte minnas att jag sett den här typen av fjäril tidigare, men min dotter hade sett sådana i trädgården på förskolan där hon arbetar.

150727_2

150727_1

Ser ni så fint den här fjärilen smälter in i sin omgivning? Vingarnas mönster påminner om mönstret som finns på stenhällen. Jag såg massor av fjärilar i olika färger men det var klurigt att fånga dem på bild, antingen satt de med hopfällda vingar eller så flög de runt i full fart och hann ut ur bildfältet innan kameran hann dokumentera…Tror minsann att jag måste träna mer på detta med att fånga snabbtflygande djur på bild.

150727_10

Att fånga mig på bild är nog betydligt lättare. Jag står oftast stadigt, med båda fötterna på jorden.

150727_9

Här kommer min dotter och son vandrades på Alvaret och nätet på samma gång. Multitasking på hög nivå pågår och jag imponeras av deras förmåga att hålla koll på omgivningarna IRL, samtidigt som de läser nyheter, mäter gångsträcka och socialiserar via mobilerna.  Själv tillhör jag den lite långsammare sorten som föredrar att fokusera på en sak i taget.

150727_12

De finns så många vackra växter. Kolla bara in hur vackert de här tistlarna lyser upp likt små Alvarsrosor i det karga landskapet.

150727_14

Jag har ingen aning om vad de här heter men nog är de fina…gyllengula små solar och stjärnliknande dunbolster.

150727_17

Små lilafärgade blomster och en fjäril…

150727_13

Det är fascinerande att det finns så många olika arter. De här ser ut att vara strävsamma, de sträcker på sig som om de försöker att se vad som finns bortom horisonten….

150727_11

De här buskarna har jag sett på håll många gånger, och nu när jag kom nära insåg jag att det växer små gröna och mörkblå bär på dem. Det är enbärsbuskar.

Det känns gott att dra på sig vandringsskor, ta med kameran och ge sig ut och upptäcka den svenska naturen. Den förvildade naturen….att bara vandra…känna friheten. Flyga fritt och känna sig “Fri som en fågel i det blå”….

150727_15

Sommaridyllen kan vara en röd stuga med vita knutar…

150727_3

Vi är hemma igen efter att ha tillbringat några dagar i denna lilla stuga på södra Öland. Stugan tillhör svärfar som vuxit upp på Öland, men de senaste somrarna har det av särskilda skäl fallit på min make och hans systrar att ta hand om det här lilla släkttorpet. 150727_5 Det finns en hel del historik i ett sådant gammalt hus med tanke på att det byggdes i mitten av 1800 talet. Stugan ligger vackert belägen på en liten höjd med utsikt över en liten skogsremsa, fågelsjön och havet som vätter in över Kalmarsund. Åren har dock satt sina spår och det där lilla torpet skulle må bra av en varsam upprustning. Det finns många frågor kring detta lilla torp… Det finns till och med en sådan där gammeldags spis som man eldar med ved i. Tråkigt nog går den inte använda eftersom en ovarsam upprustning för många år sedan innebar att  skorstenen fylldes igen pga att den var otjänlig. Den gamla spisen finns kvar och fungerar numera som en avlastningsyta bredvid den elektriska spisen och varje gång vi är i stugan säger vi att det skulle vara spännande att någon gång pröva att laga mat i den där gamla vedeldade spisen. Möjligheten finns kvar….om man beredd att investera i en omfattande renovering? Första prio lär isåfall bli ett nytt tak…

150727_7 Det fina med stugan är att den ligger på 5 minuters promenadavstånd från havet där solnedgången bjuder på nya skådespel varje kväll.

150727_8

…. Dagarna på Öland har varit fina men det känns skönt att vara hemma igen. Dagen kommer att ägnas åt att packa upp, tvätta, bloggpromenera, gå igenom resans bildskörd och uträtta några ärenden….

Oryx och Crake, av Margaret Atwood

150717_5

Det var länge sedan en bok fångade mig som Margaret Atwoods Oryx och Crake. Jag har sträckläst, haft mardrömmar och tillägnat mig ett innehåll som jag sent kommer att kunna släppa.

Detta är en bok som måste läsas! Ingen recension kan göra den rättvisa, då det är en bok som måste upplevas. Boken är komplicerad och enkel på samma gång.,,, den handlar om oss människor och sådant vi sysselsätter oss med. En dystopisk science-fiction från 2003.

150717_6

Den lyfter funderingar kring framtiden, vetenskapen och utvecklingen. Funderingar kring hur vi människor är komplicerade, galna, geniala och underbara på samma gång… Men vad ska det egentligen bli av oss i framtiden? Är vetenskapen verkligen bra för oss människor och kan vi hantera den? Hur ska vi ta oss igenom tiden, nuet, framtiden och allt sådant vi utvecklar och roar oss med…. bara för att vi kan. Hur kommer framtiden att utvecklas?

Och nog finns det en hel del samhällskritiska scenarion att fundera över. Boken väcker fler frågor än svar. Boken fångar, oroar och berör på djupet…..

Och nog finns det finns en tanke med att jag valt att dekorera bilden med citron…. Ni som läst boken kanske minns?

150717_4

Smarrigt recept på pizza och pizzasallad

190719_1Vi prövade att grilla pizza på gasolgrillen och det blev riktigt galet gott. Detta kan jag absolut rekommendera, bottnen blev sådär krispig och god. Smakade i klass med de där godaste pizzor jag ätit…

Knepet för att lyckas med att laga till en riktigt god pizza är ett bra pizzadegsrecept som grund, och färska goda ingredienser att lägga på pizzan. Det här pizzadegsreceptet som jag delar med mig av har jag burit med mig sedan någon gång när jag gick i mellanstadiet och vi lagade pizza på hemkunskapen. Genom åren har både släkt och vänner bett om receptet och det finns ju ingen anledning att byta ut ett recept som fungerar utmärkt. Vill ni pröva receptet? Varsågoda!

 

Pizzadeg (räcker till ungefär en ugnsplåt eller ca tre runda pizzor)

Ingredienser:

3 dl vatten

1,5 msk olja (jag brukar använda oliv- eller rapsolja)

ca 1 tsk salt

3/4 pkt jäst

7,5 dl vetemjöl

1. Smula ned jästen i fingervarmt vatten och rör tills jästen löses upp. Blanda i salt och olja. Häll över vetemjöl och knåda till degen blir mjuk och fin.

2. Degen går bra att baka ut direkt antingen som traditionella runda pizzor eller på en bakplåt. Är degen för kletig att handskas med tillsätt ytterligare mjöl, men inte för mycket då blir den trist. Låt jäsa under bakduk medans du förbereder ingredienserna som ska läggas på pizzan.

3. Lägg på sådant du gillar på pizzan så kommer den garanterat att bli god.

*  Gräddas i mitten av ugnen på ca 225 grader i 15 minuter eller utomhus och då kan man ju inte kontrollera temperaturen som i en ugn så man får hålla koll och själv bedöma när den är klar…

Idag använde jag följande fyllning till pizzan: en burk färdig krossade tomater (men det godaste blir förstås att mixa sin egen tomatsås). Jag kryddade med oregano och rikligt med basilika. La på rikligt med riven ost av goda smakrika sorter. Skar strimlor av en god skinka. Skivade pärlchampioner och det var det hela….

Serveras gärna tillsammans med en pizzasallad. Passar ju perfekt att äta salladen först medans alla sitter och väntar på pizzan. Att göra sin egen pizzasallad är enkelt.

Pizzasallad

Strimla ner lite vitkål och röd paprika i en skål. Blanda till en vinäger av vitvinsvinäger, oliv- eller rapsolja, svartpeppar och  något gott fling- eller örtsalt. Häll vinägerblandningen över salladen och blanda den ordentligt. Salladen blir godast om den får stå minst ett par timmar och gotta till sig så att vitkålen blir mjuk och gifter sig med vinägerblandningen.

190719

 Här ser ni hur pizzorna gottar sig på grillen. Nu när jag vet hur gott det blir att grilla sin pizza kommer det inte att dröja länge till nästa gång. Idag var det hela lite mer som ett test eftersom jag aldrig grillat pizza annat än i den vanliga ugnen inomhus …. Men fungerar det över gasolgrill så borde det väl fungera bra med kolgrill också om man har en sådan.

                                                                                                                           Lycka till!i

och vi reser till Skånes djurpark, bara för att fotografera ugglor…

150718_5

Jag har länge fascineras av ugglor. Av ugglan som symbol. Av människans sätt att avbilda ugglan på olika sätt; från verklighetstroget till ett fullständigt förmänskligande och förgulligande… Jag drömmer om att fotografera ugglor i vilt tillstånd. Tänk vad coolt det skulle vara att zooma in en uggla och knäppa av några bilder, bara sådär någonstans…mitt ute i naturen… Men ugglorna är kloka och gömmer sig väl….150718_7

Därför begav dotter och jag oss till Skånes djurpark för att spana in deras ugglor, som visserligen befinner sig i inhängande områden, men samtidigt ger mig möjlighet att bekanta mig närmare med ugglan.

150718_8

– Vad tror ni att den här ugglan sitter och drömmer om? och nu är vi där igen… drömmer ugglor? Hursomhelst ser den ut att befinna sig i djupa tankar eller kanske i ett halvslumrande tillstånd…

150718_6

…. och där fanns ju inte bara en uggla utan flera olika sorter och jag blev alldeles upprymd och lyrisk av att komma så nära ugglorna. Vilken dag!

150718_12

Jag kan inte låta bli att tänka på Fablernas värld…ni vet det där barnprogrammet som vi som växte upp på 70-talet tittade på. Där fanns en uggla som sjöng en sång…. och ugglan som sjöng var såklart både färgglad och antropomorfiserad…

” I ett träd sitter jag, tyst och funderar och mediterar, jag är med natt och dag….Vill ni veta någonting så fråga ugglan…”

Nåja.. det fanns fler djur som vi passade på att kolla in…

150718_3

Björnarna är ju bara så himla söta och den här björnmamman hade fullt upp med att hålla koll på sina små. Tänk att möta en stor björn i skogen….

150718_4

150718_10

…där fanns rådjur…. och kronhjortar och visst är det fantastiskt att bo i ett land där alla dessa ståtliga djur inte bara finns i djurparker utan även i vilt tillstånd. Vad vore naturen utan djuren, och vad vore djuren utan naturen?

150718_11 150718_2

Och sälarna! Hur söta är inte de?

150718_1

Vi åkte till Skånes djurpark bara för att jag kolla in ugglorna … och att vi fick vi se så många flera intressanta djur blev som en liten bonus. Magnifika djur som hör hemma i den svenska naturen! …så himla Fint <3

…. Simma lugnt 😉

 

Vinbärsbräserad kycklingfilé med rabarberchutney, nudlar och en smak av sommar

150717

Idag bjuder huset på ett egenkomponerat recept som jag har lagat till i flera olika varianter denna sommaren. Jag har experimenterat med sådant som finns i trädgården, som tex vinbär och rabarber. Bär, blad och örter lyfter matlagningen och gör måltiden både estetiskt tilltalande och väldoftande. Många tycker att det låter som en oväntat mix med kyckling, vinbär och rabarber, men alla som smakat äter med god aptit och det tolkar jag som ett gott betyg.

Vinbären, tillsammans med rabarberchutneyn som jag dessutom har chili och aprikos i gifter sig så fint i smakerna tillsammans med kycklingen när den fått puttra i lite vitt vin och kokosmjölk.

Just denna måltiden (i bild) svängde jag ihop när min dotter och jag hade varit och vandrat på Skäralid. Vinbären plockade jag i trädgården på morgonen innan vi åkte, och rabarberchutneyn lagade jag till för ett tag sedan och sedan dess har den stått och gottat till sig i kylen.

Christinas vinbärsbräserade kycklingfilé med rabarberchutney

Ingredienser: Kycklingfiléer, röda- och svarta vinbär, rabarberchutney, vitt vin, kokosmjölk, lite soja, salt, vitpeppar, svartpeppar chilikrydda och inlagd ingefära.

Bryn det antal kycklingfiléer du vill laga till. Salta och peppra lätt. Låt dem ligga kvar i stekpannan och puttra tillsammans med röda- och svarta vinbär, inlagd ingefära, lite rabarberchutney och lite vitt vin. När filéerna börjar bli klara, vänd dem och krydda. Häll över lite kokosmjölk och lite soya….så att du får en smarrig sås i pannan.

Serveras förslagsvis tillsammans med äggnudlar som kokats i grönsaksbuljong och finns det mer rabarberchutney kvar så låt var och en tillsätta lite extra chutney efter tycke och smak. Dekorera med vinbärsblad och njut av en delikat måltid som smakar sommar…

Just det, ni kanske undrar över tidsåtgång; den här rätten går relativt snabbt att laga till och kan vara klar på ca 30 minuter. Detta under förutsättningarna att man varit förutseende och lagat till rabarberchutney och plockat eller köpt hem röda- och svarta vinbär i förväg.

 

Skäralid i Söderåsens nationalpark

150717_9Skäralid. Tänk att denna helt otroligt vackra och natursköna plats finns bara en timmes bilfärd härifrån. Jag är så glad att jag svarade ja när min dotter ringde och frågade om jag var sugen på att göra en utflykt till Skäralid. Vi har haft en alldeles underbar dag med vandring och några av de mest spännande naturupplevelser man kan tänka sig. Vi har vandrat längs med en magnifik liten sjö och vidare längs Skärån som porlar av rent och klart vatten…

150717_8

…. så rent att där finns en källa med vatten som man kan dricka direkt ur. Om man vågar. Vad tror ni? Drack jag vattnet?

150717_7

Naturen kändes så ren och fräsch med sitt klara vatten och en bottnen av kopparskimrande jord. Trädstammarna är mäktiga och deras gröna bladverk lystes upp av solens strålar till det ädlaste ögongodis man kan tänka sig. Grönt är livfullt. Stora och små trollsländor i olika färger flög fram och tillbaka i det där lilla paradiset. Små ödlor kilade omkring bland stenarna på marken…

150717_10

Grönt är skönt!

150717_12

…. så skönt att jag började dikta ihop en saga om en liten älva som bor där bland allt det gröna. En älva som dansar milt i den stjärnbeströdda mossan och flyger vidare till klöverängen där hon sjunger en sång tillsammans med en strömstare och sedan slår följe med en tordyvel…..

150717_13

– Du borde verkligen göra allvar av att skriva barnböcker, säger min dotter…. samtidigt som jag tystnat och börjat fundera på om små sagofeer äter blåbär och hur länge ett litet blåbär räcker. Jag kommer fram till att ett blåbär räcker till en hel måltid för en liten sagofe…. och om hon är ovanligt liten i maten så kanske ett blåbär räcker till flera måltider. Är hon storätare så kanske hon häver i sig flera stycken…

150717_14

150717_11

Vi vandrade vidare genom djupa dalar, längs med ett friskt porlande vattendrag och vidare upp på höga klippor och längst där uppe på Kopparhatten fanns en utsiktsplats. Där stod folk och pratade om att Skäralid inte bara är en av Sveriges vackraste platser utan även Skånes eget Grand Canyon….

150717_15

Utsikten. Dagen. Promenaden. Sällskapet. Allt var så himla fint att jag vill åka dit igen, alldeles snart. Och då vill jag såklart fotografera mera, fånga dagen, stunden och delar av allt det där vackra som präglar Skäralid.

150717_16

 

Tyst som en mus. Fri som en fågel. Klok som en uggla. Hungrig som en varg. Listig som en räv. Flitig som en myra och stark som en oxe.

150711s_ckc_liten Hallå där!  Jag är tillbaka och ser fram emot  att nätmingla här tillsammans med er. Kul att ses och höras igen. Nu har jag suttit här på min gren i en vecka, gottat mig, haft det bra och flugit iväg på ett och annat litet äventyr….och någon av de där små flygturerna kommer ni att få läsa om i sinom tid…

Jag behövde en liten time-out. Detta årets höga tempo med alla oväntade överraskningar… har varit så intensivt att jag gick omkring och kände mig konstant “uppvarvad” likt en klocka som bara tickade på snabbare och snabbare hela tiden…. och för att undvika en explosion tog jag helt enkelt en time-out… för att kunna fokusera fullt ut på att andas med ro och njuta av stundens ögonblick.

Tänka igenom min fortsatta väg. Min riktning. Vart är jag på väg och vart vill jag gå? Det finns så många beslut att ta mest hela tiden… Möjligheter. Men det är viktigt att tänka igenom vilket pris man är beredd att betala för möjligheternas blivande och varande. Allt har ett pris, på ett eller annat sätt så har allt ett pris. Priset kan bestå av olika ting….och det kan vara såväl mindre som mer angenämt och ibland kan det vara både och…beroende på ur vilket perspektiv man betraktar…. och det är då beslutet förvandlas till en klurig utmaning….

Väl mött! Kul att vara tillbaka här igen… nu ska jag bloggpromenera och kolla in hur ni har det. Hur har ni det och vad har ni för er?

 

 

Sommartrötthet och rekreation…

150711_4_small

Jag kommer att ta en liten, en yttepytteliten bloggpaus… Inte för att det är jobbigt att blogga, tvärtom. Jag trivs med bloggandet och det passar mig perfekt. Jag tycker om att skriva mina inlägg, publicera mina bilder och titta in hos er, kommentera och socialisera.

Men jag vill mer än vad jag mäktar med för tillfället… Jag har alltid minst 700  grejer på G….(nåja, 700 är kanske lite att överdriva, men ni förstår poängen). Det kan bli för mycket av det goda, det fattar ju vem som helst, eller hur? Just nu känner jag att det vore vettigt att ta en paus i minst en vecka, eller kanske två….

Innebär det då att jag inte finns? När jag inte syns här på nätet, eller…? Syns man inte så finns man inte, brukar man ju säga ….? Nej jag finns naturligtvis kvar, dock i andra sammanhang…

Jag tar som sagt en liten paus men kommer troligtvis att vara tillbaka ganska snart…Under tiden önskar jag er alla en alldeles underbar och fin sommar!

Nu gör jag som ugglan på fotografiet, jag drar mig tillbaka, sätter mig på en gren och vilar med ögonen halvöppna… blink 😉

och vem vet…jag kanske tar mig en segeltur i den där hallonbåten av rosenblad…

 

 

Jag seglar på ett moln, i en hallonbåt av rosenblad.

150710_1

Solskensdagar

Månskensnätter

 *

Månskensdagar

Sommarsonetter

 <3

Lyckosorg

Och sorgelycka

Smaka fint och bli gourmé

 *

Dagens meny

 Pionbuffé

med

rosensorbé

en doft av lavendel

en smak av Fyra

Årstider

Vivaldi som

en buffé

smakar Noter

Rosor

En kaprifol och blå viol

Seglar i en hallonbåt

 – segla på ett moln…..

Sommarlycka och vinterdis

Nynnar en vårvisa,

men ser hösten….

Christina Karlsson ©

150702

Städväder och små skyskrapor byggda av böcker…

150708_7

Ni vet det där jag skrev igår, om att jag hoppades på att förvandlas till en städande virvelvind. Det hände aldrig… Åtminstone inte på det sätt som jag hade tänkt mig. Jag såg framför mig att jag skulle svepa rundor och städa hela huset på en dag. Men antingen så har huset växt eller så har vi för mycket grejer på för lite utrymme, kanske har vi blivit stökigare av oss eller kanske har jag blivit lite latare och bekvämare av mig och städar långsammare…eller så har jag för höga krav på var gränsen för städning ska gå. Hela huset blev inte städat…

150708_6

Jag hann med att städa sovrummet och delar av köket…kanske beroende på att jag började plocka med böckerna som brukar ligga lite varstans i små boktravar här och där…. och när jag öppnade en diktbok och läste citatet “Kom så går vi härifrån”, då tog jag det som en hint om att det är dags att ta en städpaus. Jag slog mig ner på den nybäddade sängen tillsammans med en samling diktböcker, ett glas rabarbersaft, några kakor, och en bit choklad….Jag njöt av stundens ögonblick, av det nystädade väldoftande rummet och jag det kändes gott att bara sitta där en stund, läsa poesi och fundera på nästa drag…

150709_1

Nästa drag kom att bli tidskrävande. Ett av våra små bibliotek har varit så flitigt använt att böckerna råkat hamna lite hur som haver, både i och utanför bokhyllorna. Och jag kan konstatera att böcker inte lever på damm, för om de hade gjort det skulle det inte finnas så mycket damm längst inne på hyllorna bakom böckerna… och var kommer allt damm ifrån? Nej, förresten det vill jag nog inte ens veta…..Jag nöjer mig med att städa bort det, skapa ordning och organisera om.

150709_2

Ugglan fick en fin plats mitt emellan poesi och flora…

150709_3

Orkidéerna stortrivs i fönstret bakom kökssoffan. Kuddarna är nytvättade och allt doftar gott… Men som sagt, jag förvandlades aldrig till den städande virvelvind jag såg framför mig igår när jag skrev mitt inlägg. Nej, jag har semester och städar med ro… softar, buffrar energi, häckar i kökssoffan med datorn i mitt knä, pausar ofta – så projekt städning fortgår. Städprojektet går framåt och vädret är perfekt för sådan aktivitet. Regnet står som spön i backen och virvelvindar håller på att lyfta taket på vår paviljong i trädgården så jag har varit tvungen att mecka en hel del med det. Nåja, ikväll kommer min man hem och då får han äran att tänka ut vad vi ska göra åt vårt paviljongtak.

Jag lyssnar alltid på musik när jag städar och jag brukar fastna för speciella låtar och göra mina spellistor som jag lyssnar på om och om igen…. men med jämna mellanrum vill jag förnya mig och går på musikjakt. Denna gången testade jag en ny variant… på spotify finns lite olika listor och när jag fick syn på en lista med de låtar som är populärast just nu tänkte jag,  – Här finns säkert en massa godbitar! …… men vet ni vad, en hel del av den där musiken är heldryg, så nu börjar jag undra…. Lyssnar folk verkligen på sådant?, eller driver Spotify med mig???

Kanske kan ni hjälpa mig att finna någon ny eller gammal musik att lyssna på. Vad tycker ni om att lyssna på?

<3

 

Jag tänker, alltså är jag… eller kanske är det så att, Jag är och därför tänker…

150708_2ckc

Jag dricker kaffe och tänker på ugglor. Inte för att jag anar ugglor i mossen, utan snarare därför att ugglor är intressanta rent symboliskt.

Det skulle vara så himla coolt att komma tillräckligt nära en uggla för att fotografera, men ugglor är på något vis väldigt hemlighetsfulla. Kanske är det just därför de blivit så mytomspunna… Jag promenerar ofta i skogen men har aldrig haft lyckan att möta en uggla på min stig…

150708

Ugglan på bilden har rest hit hela vägen från Japan tillsammans med min son. – Den här köpte jag till dig bara för att det är en uggla, sa han med glimten i ögat.

Och Ja, nu har jag faktiskt äntligen fotograferat en uggla i ett träd 😉 … inte en livs levande så som jag hade tänkt mig, men vadå man får väl vara lite flexibel ibland. En uggla i ett träd och ett fotografi – check 🙂

150708_3

Min son har varit i Japan och han skulle gärna resa dit igen, säger han. Det var så himla spännande att få se fotografier och få höra honom berätta om de japanska äventyr han nu har med sig i sitt livsbagage.

150708_2

Det är morgon. Jag dricker kaffe och äter en rostad smörgås med jordgubbsmarmelad och några bär. Ibland behöver det inte vara mer komplicerat än så. Jag njuter av min semester…det känns gott att rå om sina egna dagar. Idag står städning på schemat. Hemmet skriker efter omtanke, dans och musik…. Men först ska jag sitta här och gotta mig en stund till… sen … efter nästa kopp kaffe hoppas jag på att förvandlas till en städande virvelvind… 😉

150708_1