Vi besökte The Cambridge Shakespeare Festival. I år valde vi att inleda resan med att se en komedi och dagen efter vägde vi upp det roliga med en tragedi. Det som gör Cambridges Shakespeare Festival speciellt är att teaterpjäserna spelas utomhus i de olika collegeträdgårdarna. Collegeparkerna är makalöst vackra.
Cambridge är ganska litet och det fina är att man har lagom promenadavstånd oavsett vart man ska bege sig inom stadens gränser. Floden Cam är synlig på flera ställen och det finns massor av små broar som leder över till andra sidan. På vägen till Kings College där The Merry Wives of Windsor visades passerade vi de här vackra vyerna….
Med åren sägs det att man blir vis och vi har lärt oss att komma dit i god tid så vi lyckas få de bästa platserna på första raden. Placeringen är fri. Om man vill kan man ta med en filt och sitta på gräset framför stolarna. Människor i alla åldrar kommer dit, och det är en tradition att ta med sig god dryck, en matbit och duka fram en god buffé före föreställningen och/eller under pausen.
Föreställningarna brukar börja vid halvåtta-tiden och när man kommer dit är sommarkvällen ljus. Under pjäsens gång går solen ner, mörkret omsluter platsen som belyses av en eller två spottar. Ljussättningen, skådespeleriet och dofter av alla blomster i parken gör att stämningen blir alldeles magisk. Aftonen blir en förtrollande upplevelse och det känns som om man själv blir en del av föreställningen bara genom att vara där. Nu får man ju inte fotografera under föreställningen men bilden ovan är som ni ser tagen i slutet av föreställningen, när skådespelarna tackar för applåderna… och vi just sett komedin De muntra fruarna i Windsor.
Fredagskväll tillbringade vi i St Johns College Garden där vi såg Romeo och Julia, och den föreställningen blev min favorit denna sommaren. Jag tröttnar inte på Romeo och Julia, trots att jag sett olika uppsättningar och läst dramat flera gånger… Jag hoppades hela tiden att slutet skulle vara ändrat och att kärleksparet skulle få leva lyckliga i alla sina dagar, men sådan lycka är tragiskt nog inte för detta unga/historiska kärlekspar. Varje gång slutar föreställningen med döden för de båda.
Lyckligtvis är det ett skådespel och även om Romeo och Julia dör så är de inte mer döda än att de kan resa sig upp och tacka för applåderna. Slutet nått och allt är gott!