Varför skulle annars våren tveka med all sin glans?

Träd och buskar börjar knoppas.

Vinden blåser kallt men vi ser överallt, små spår av vår.

I förrgår stod regn och hagel som spön i backen.

Idag är det solsken

och en något kylig vind.

Starkt engagemang är bra…

precis som förmågan

att lägga in en överväxel och ge allt,

men ibland blir det bara för mycket av det goda,

och obalansen blir ett faktum…

Karin Boyes ord dröjer sig kvar och

det gör ont när knoppar brista.

Varför skulle annars våren tveka med all sin glans?

Kanske är jag tidsoptimist när jag bestämmer mig för att

det just idag ska bli en lugn och vilsam dag.

Jag andas in, sjunger en sång, går en trädgårdsrunda, fotograferar blommor,

den där solgula fina, purpurfärgad hornviol, gullviva, lungört och rabarber…

stannar upp,

och plockar rabarber.

Går in i mitt hus och bakar årets första rabarberpaj!

Må väl och njut av dagen <3

Christina Karlsson

6 reaktion på “Varför skulle annars våren tveka med all sin glans?

    • Pajen blev jättegod. Jag hade några hallon och blåbär i frysen som jag blandade ner 🙂

      Kramar!

  1. OH. ..rabarber redan. Vi får nog vänta ett par veckor till. Men visst är detta en underbar årstid. Ha nu en bra början på sköna Maj. Kram

    • Ja, det är verkligen en vacker tid. Igår såg jag att rapsen är på väg att slå ut… det går alldeles för fort!

      Kramar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *