Den dolda kvinnomakten

I skrivande stund är jag i full färd med att läsa boken, Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhult slott (2014 Atlantis).

Varför saknas kvinnorna i de historiska källorna? Frågan ställdes av bokens redaktör Alexandra von Schwerin som även är den nuvarande slottsfrun. När hon flyttade in på renässansslottet Skarhult och sökte dokumentation om vad de tidigare slottsfruarna ägnat sig åt, upptäckte hon att männen upptog allt utrymme i dokumentationen. Hon kontaktade ett antal historieforskare för att få hjälp med att ta reda på vilka kvinnorna var och vad de ägnat sig åt.

Historien som tidigare saknat viktiga pusselbitar har nu avslöjat att kvinnorna vars namn sällan eller inte alls omnämnts i själva verket ofta utövade stor makt över gods, gårdar och enligt boken ibland tom över hela riket. Enligt ägelängden har godset gått från far till son, när söner saknats har äldsta dotterns man automatiskt blivit ägare. Kvinnorna betraktades formellt som omyndiga och därför har de inte kunnat spåras i historiska dokument.

Mette Rosenkrantz (född 1533) var inte bara en av den tidens mest förnäma och högättade kvinnor i Danmark, utan även en av de första slottsfruarna på Skarhults slott. Hon kan också betraktas som en av de genom tiderna mäktigaste kvinnorna på Skarhult. När hon och hennes man Sten tog över slottet bestämde de sig för att bygga ut, Sten var nästan alltid ute och krigade och när han stupade 1565 var sonen Olof 6 år gammal. I ägelängden står att det är den 6-åriga sonen Olof som bygger färdigt slottet, men att en 6-åring inte kan sköta affärer förstår ju vem som helst. På slottet står det dokumenterat att det är Sten som byggt färdigt slottet trots att det stod klart flera år efter det att han hade stupat. Vid efterforskningar har det framkommit att det är Mette som varit i kontakt med arkitekter, tegelbruk, som skötte ekonomin, styrde över godsen och höll i trådarna.

Det här är bara en liten försmak på en av de många intressanta avsnitt i boken om kvinnorna på Skarhult slott. Jag är i full färd med att läsa klart boken och planen är att helt enkelt ta och göra den där lilla resan till slottet för att kolla in den omtalade utställningen om den dolda kvinnomakten, plus den nya utställningen om Ester Blenda (boken om Ester Blenda skrev jag om för ett tag sedan).

Jag tycker att det är bra att kvinnorna får sin del av utrymme i historieskrivningen och hoppas på att vi får se mer forskning inom detta fält. Det är säkerligen fler pusselbitar som faller på plats när fler människor börjar ställa frågor och undra varför det alltid är så himla mycket fokus på vad männen gjorde, gör och planerar är göra framöver. Jag vill inte på något sätt förringa männens betydelse utan snarare lyfta fram helheten. Mänskligheten består ju trots allt av ungefär lika andel män och kvinnor.

Christina Karlsson

8 svar på ”Den dolda kvinnomakten

  1. vilken intressant bok, visst är det märkligt att kvinnorna varit så osynliga. I de länder där kvinnorna (och fattiga) fortfarande utesluts i utbildning, så fortsätter dessa länder vara fattiga… I Norden fick alla gå i skolan, och vi ser skillnaden.

    • Ja verkligen. Men trots att kvinnorna i de högadliga familjerna fick utbildning så fann de sig i att männen fick ta äran åt sig även för deras verk…Vi kvinnor har nog en förmåga att vara för bra på att anpassa oss…

    • Ja, det säger ju en hel del om vår tid – det här att ingen tidigare brukat fråga vad kvinnorna gjorde.

      Ha det fint! Kramar

  2. Den boken verkar intressant!
    Det är männen som haft makten och de som skrivit historian och då blir vi tyvärr bortglömda.
    Den gamla sången “Det är kvinnan bakom allt” kanske inte är så fel.
    Ha det så skönt i värmen!

    • Ja, trots att kvinnorna ansvarat för 50 procent av arbetet så är det männen som blivit ihågkomna. Må mer jämlika tider komma!

      Må gott! Kram

Lämna ett svar till Primrose Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *