Möter våren med poesi

Möter våren,

med silverstänk i håren

andas in, andas ut – Åren…

Liljekonvaljen blommar,

med en doft av minnen.

Hjärtat trummar,

väcker alla sinnen.

Kärleken är, i rampljusets sken

drömmen är vacker, ärlig och len…

Autentiska, bildsköna drömmar

väger tungt, men kostar mer

hårda toner, svarta strömmar

hårda ideal, som krossar fler

fighting spirit, med kryddan av ångestfyllda kval

målet skapas av framgångssagans perfekta ideal…

Må väl och njut av dagarna som passerar <3

© Christina Karlsson

Trädgården blommar…


Våren står i blom, och jag längtar efter tid.

Jag kan inte låta bli att fascineras av den senaste veckans väder. Det har haglat, regnat, snöat och varit strålande solsken om vartannat. Morgonfrost på syréner i knopp, är en ovanlig upplevelse.

Nåja, när jag kom hem i eftermiddags hade regnmolnen dragit förbi. Koltrasten sjöng, jag tog en promenad i trädgården och kunde inte låta bli att överraskas av sommarens ankomst. Är det vår eller sommar? Vi har ett äppelträd som blommar, vita aklejor, röda och gula gullvivor, löjtnantshjärtan, syréner, klematis och rhodendenron.


Christina Karlsson

En smak av poesi!

Christina Karlsson

Vilken dag! Konst, sagor och poesi hela dagen på KVIS galleri. Det har varit en dag med fina möten och samtal. Konst och poesi ger mig massor av energi, men sömn behöver alla så nu ska jag krypa till kojs så att jag orkar med morgondagen.

Tack till Stina Larsson som lyckades fånga mig på bild, in action när jag läste ur Våra andetag andas haikusommar.

Njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson

Rustad för Litteraturrundans poesiläsning…

Det är mycket som händer. Det är fredagskväll och jag roar mig med att uppdatera galleriets hemsida, min blogg, min hemsida, “sistaminutenmejla” inbjudningar, skriva komihåglistor och strukturera upp morgondagens Litteraturrunda.

Igår höll jag ett föredrag med poesiläsning på Svedala Bibliotek och jag blev glatt överraskad när jag kom in och fick syn på hur fint de hade skyltat med min bok i anslutning till entrén. Ett helt bord var dukat med poesiböcker och det fanns ett ställ till min bok som saknades, eftersom den var utlånad. Gissa om jag blev varm i hjärtat när jag fick höra att min poesibok är utlånad. Att människor ska låna boken, läsa och fundera är ju precis vad jag vill. På bilden nedan kan ni se hur poesibordet såg ut.

Jag läste dikter och pratade om bokens tillkomst i ca 50 minuter enligt önskemål. Ikväll har jag utvärderat gårdagens läsning, funderat ut vad jag kan förbättra inför helgens läsningar på Galleri KVIS , samt vilka kapitel jag ska läsa.

På galleriet ställer jag ut en bokinstallation och haikudikten på bilden ingår i arrangemanget.

Imorgon kommer jag att fylla kopparna med nytt kaffe, nya blommor och möjligen lägga fram en eller annan bok till.

Nu hoppas jag att galleriet fylls med massor av besökare som vill njuta av en helg i konstens tecken. Är du nyfiken på programmet så kika in på galleriets hemsida.

Jag önskar er en fin helg <3

Christina Karlsson


I solskenet bland påskliljor och blåstjärnor

Idag har det varit en alldeles underbar lördag. Jag har varit på Galleri KVIS i Svedala och kollat in veckans utställning. Jag köpte en fin röd keramikskål som tillsammans med lite godis kommer att bli en fin påskgåva till en kär vän.

Jag har softat, suttit i paviljongen och druckit kaffe. Och träffat en påskhare som väldigt gärna ville arrangera en påskjakt med min diktsamling som förstapris. Med tanke på att det inte är varje dag man träffar en påskhare så nappade jag på idén. Vill du delta i tävlingen som pågår tom den 15 april 2019 så klicka på denna länken och följ instruktionerna.

Klicka på länken och delta i påskjakten, om du vill vinna min diktsamling.

Hur har du spenderat dagen?

Christina Karlsson


Grejen med substantiv

Jag bara älskar Sara Lövestams sätt att beskriva grammatik. Hon har förmågan att dissekera grammatikens beståndsdelar, lyfta fram dess egenheter i rampljuset och beskriva grammatikens komplicerade egenheter med en humoristisk dramaturgi som gör att jag blir nyfiken på mera.

Många av oss fick troligtvis lära in små komihågramsor i skolan. Ramsor som skulle vara hjälp för att minnas vilka ord som tillhör de olika ordklasserna. Jag fick lära mig samma ramsa som Sara och då menar jag den där om att ” Substantiv är namn på ting, tex boll och ring” . Att substantiv är namn på ting kan vi hålla med om, men oavsett om vi håller med eller ej så kan vi precis som Sara konstatera att något saknas och att det finns en stor miss i den där ramsan. Substantiv är ju så mycket mer än bara namn på ting. Olikt Sara så har jag aldrig någonsin ens tänkt tanken att den där ramsan skulle kunna få kärleksguden Amor till att slå den som sa det med sin pilbåge.

Jag bara älskar hur hennes träffsäkra humor får mig att le åt grammatikens egenheter.

Titta bara på hennes beskrivning av samman sättningar och sär skrivning, eller jag menar förstås sammansättningar och särskrivning.

Särskrivningen är en konsekvens av fenomenet med sammansatta ord. Möjligheten att skapa nya ord genom att kombinera redan befintliga ord är något jag är väldigt svag för. Jag älskar att kombinera ord på oväntade sätt för att skapa nya infallsvinklar, en egenhet som troligtvis är lättspårad för den som bekantat sig med min haiku.

Och just där, alldeles i närheten av poesin finner jag min nyckel till grammatikens luststyrda rum.

Grejen med substantiv och pronomen, är skriven av Sara Lövestam, utgiven av piratförlaget 2017.

Vad tycker du om grammatik?

Christina Karlsson



Måndagshaiku, mer poesi och en kommande världspoesidag

Måndagshaiku. Denna veckan, på torsdag den 21 mars fyller världspoesidagen 20 år.

” Världspoesidagen instiftades år 1999 av Unesco för att inspirera organisationer på nationell och internationell nivå att arbeta för att ge poesin en större roll i samhället, att lokala myndigheter skall uppmärksamma poesidagen och att skolor och bibliotek skall fyllas av poesi.” (Unesco)

När skrev du en dikt senast?

Christina Karlsson ©

Beckomberga, av Sara Stridsberg

Sara Stridsbergs bok, Beckomberga, ode till min familj (2014) är en gripande och märklig roman. Det är en ovanlig men ändå intressant bok. Berättarrösten och huvudpersonen tillhör den magra tonårsflickan Jackie som har tovigt hår och är klädd i leopardpäls. Handlingen utspelas på mentalsjukhuset Beckomberga där Jackies pappa är intagen.

Jag tyckte att boken var svår att få grepp om eftersom den består av många korta avsnitt som är utdrag ur olika personers liv där dessa avsnitt dessutom förflyttar sig framåt och bakåt i tiden.

Patienterna har märkliga egenheter och det verkar som om Jackie ser Beckomberga i någon form av sagoskimmer. Det är lätt att bli berörd av författarens tålamod med de olika karaktärerna, bli berörd av kontrasten mellan det mörka och ljusa, det vackra och fula. På baksidan av boken beskrivs den som en berättelse om drömmen om att hålla någon kvar i ljuset, någon som aldrig riktigt har velat vara där. Det är också intressant att känna till att mentalsjukhuset Beckomberga funnits i verkligheten och att Sara Stridsbergs pappa varit intagen där under en tidsperiod.

” Det är välfärdsstatens födelse ur mörkret. Ett slott på botten av världen som egentligen är ett fängelse, ett palats för vanställda och hopplösa där de får tumla omkring i ett stillastående och smutsigt ljus, ensamma, inlåsta, bortglömda. En ren och upptänd sjukhussal som tränger fram ur marken som ett foster ur sina blodiga hinnor, en slottsliknande majestätisk sjukhusbyggnad där bara skogen har varit innan: fåglar, träd, himmel, vatten.” ( sid 118)

Boken berör, den är sorglig och vacker på en och samma gång. De flesta av oss har någon gång kommit i kontakt med psykisk ohälsa på olika sätt. Vi vet hur komplicerat livet kan vara när psykisk ohälsa slår rot i en människa. Precis som att det kan vara svårt att förstå psykisk ohälsa är det svårt att greppa bokens budskap, men i slutet av boken vävs trådarna samman och någon form av andemeningen klargörs. Det här är en bok som inte lämnar någon oberörd. I slutet av boken står det dessutom skrivet att den är tillägnad alla som mellan åren 1932 – 1995 passerat sjukhusparken vid Beckomberga.

Jag lämnar boken med en känsla av att just ha läst en underlig och svår bok, samtidigt som jag fascineras av Stridsbergs sätt att berätta och hur hon använder språket. Boken är märklig på ett sätt som väcker min nyfikenhet och därför beger jag mig iväg till biblioteket för att låna en ny bok av Sara Stridsberg.

Christina Karlsson

Njuter lördag…

Veckan har varit sprängfylld av varierande upplevelser. Några har varit angenäma och några har varit så fullständigt bisarra att jag känner behov av återhämtning. Idag är det lördag och det känns gott. Jag väljer att fokusera på det som är ljust. Jag bläddrar i min egen poesibok och när jag läser dikterna på den första sidan kan jag förnimma den där känslan av det välbehag jag kände när jag påbörjade skrivandet i somras. Känslan av att landa…

Jag inspirerades av Haikumagasinet jag kom i kontakt med för ca en månad sedan, och just nu är jag i full färd med att teckna egna små serier till mina haikudikter. På fotografiet ovan ser ni min tolkning av bokens första dikt. Fler bilder är på gång och en ny utställning håller på att ta form. Den 4-5 maj kommer jag att delta i Litteraturrundan på Galleri KVIS tillsammans med tre andra författare och det känns spännande. Till denna utställning kommer det att vara möjligt för mina läsare att få visa upp sina bildtolkningar i utställningen. Är du intresserad av att få visa upp några av dina bildtolkningar till mina dikter så bara hör av dig. Mer info kommer min andra blogg som du når under fliken, Min bok.

Jag blev glad över att upptäcka att Primrose bloggat om min bok och vill ni läsa hennes recension så finner ni den här.  Tack för den fina recensionen!

En annan upplevelse som gjorde mig upprymd var när jag besökte biblioteket här i Svedala och fann min bok alldeles intill Kristina Lugns poesi. Vill du också bekanta dig med min bok så be ditt bibliotek att beställa den. Vill du köpa boken direkt av mig så det info om hur du går tillväga här.

Tack alla ni fina läsare som kikar in här på min sida 🙂 Nu ska jag fortsätta hålla lördag, måla, städa, ta en bloggpromenad in till er och framförallt så ska jag lyssna på min kropp och använda lite tid för vila och återhämtning.

Må väl och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson ©

Codex Gigas i Kungliga bibliotekets skattkammare

Vi inledde vår dag med att besöka Kungliga nationalbiblioteket. Biblioteket har sitt ursprung i den kungliga samlingen av böcker och handskrifter. År 1661 ålades alla boktryckare i Sverige att lämna ett exemplar av varje publikation till Kungliga biblioteket. I samband med att bokutgivningen ökade kraftigt under  1800-talet byggdes biblioteket ut. Läsesalen och entrén är de enda rum som bevarats i relativt ursprungligt skick.

Jag passade på att slå mig ner i läsesalen tillsammans med en bok, bara för att känna in stämningen som kändes mycket läsvänlig och behaglig. Jag gick och funderade på att det skulle vara spännande att få kika in i arkivet där det förvaras ett exemplar av min bok. Det skulle ju vara intressant att få veta vilka grannar min bok omges med. Undrar hur många böcker det finns i deras arkiv? Det måste vara en himla massa med tanke på att ett exemplar av varje bok som trycks förvaras i kungliga bibliotekens arkiv.

Bibliotekets skattkammare är öppen för besök. Där nere förvaras den mytomspunna mystiska jätteboken, Codex Gigas. Boken som skrevs i Böhmen någon gång i början av 1200-talet av en munk som försökte köpa sig fri från sina synder. När munken insåg att han inte skulle hinna skriva klart under den natt han bestämt sökte han hjälp hos mörkrets furste som i utbyte mot sin hjälp krävde att få munkens själ och en porträttbild i boken.

Boken fördes till Sverige som ett krigsbyte på 1600-talet och det sägs att den varit inblandad i flera mystiska händelser. Porträttbilden av djävulen är upphovet till att boken kallas för djävulsbibeln. Boken är skriven i vacker kalligrafi på pergament. Bokstäverna är rikligt dekorerade med vackra motiv men med tanke på att det enligt sägnen finns mörka magiska krafter mellan bokbladen avstår jag från att publicera bilder på annat än omslaget. Codex Gigas/djävulsbibeln är en av Sveriges mest kända böcker, den och dess historia är mycket intressant så om ni vill veta mer om boken så finns det mer info här

Har du hört talas om Codex Gigas tidigare?

Christina Karlsson

 

Lägger livspussel, funderar och lever en dröm i ett berg-och dalbaneliv

När jag talar om berg-och dalbaneliv handlar det ofta om de där komplicerade delarna som ger sig tillkänna på olika sätt. Ni vet de där stunderna då det tidvis kan kännas som om murarna är högre än någonsin, när man blir sjuk, överhopad av arbete som aldrig tar slut, när en anhörig blir allvarligt sjuk eller när saker och ting känns orimligt komplicerade. När det känns så brukar jag finna styrka genom att relatera till konst. Konst bygger på kontraster och desto starkare kontrasterna är, desto effektfullare sägs resultatet bli. Trösten i detta tänk blir således att när det IRL känns orimligt mörkt då kan det vara gott att veta att när vändpunkten kommer då blir det så mycket ljusare, ja kanske rentav självlysande. Berg-ochdalbanan rör sig både uppåt, nedåt, sakta och i ett rasande tempo.

När jag talar om livspussel tänker jag på människans förmåga att ständigt lösa problem. Vi fixar, arrangerar och gör vårt bästa för att övervinna hinder och svårigheter vi möter på vägen. Vi pusslar oavbrutet för att sammanfoga de där små pusselbitarna på ett sätt som gör att helheten blir starkare, håller samman och vi pusslar för att försöka skapa de bilder vi föredrar att se och leva i.

När jag talar om att leva i drömmen, då handlar det om att blicka framåt, att lyssna till sina inre drömmar och mål. Det handlar om att skapa strategier som hjälper en att sortera sina drömmar och förstå vilka man ska ta på allvar och hur man kan skapa strategier för att nå de drömmar som känns mest angelägna. Somliga drömmar kanske mår bäst av att bara få vara drömmar, men andra typer av drömmar är sådana man mår som bäst av att förverkliga. Begreppet dröm kan tolkas lite olika beroende på vilken betydelse och vilka värderingar man tillför drömmen. En dröm kan ur det perspektivet vara ganska abstrakt och därför är det viktigt att noga definiera och konkretisera vad man innefattar i den dröm man vill leva med och i.

Vad tänker du om drömmar, livspussel och berg- och dalbaneliv?

© Christina Karlsson

 

Bekantar mig med haikumagasinet

När jag var på poesiläsningen i måndags bytte jag och Dag Persson böcker med varann. Han fick en bok av mig och jag fick två böcker av honom. En av de böckerna jag fick var haikumagasinet och nu när jag bläddrat, läst och bekantat mig med det här lilla magasinet har jag ett leende på läpparna. Haikumagasinet består av tecknade haikudikter. Varje boksida består av tre serierutor och i varje serieruta en versrad. Tala om att detta är ett magasin som tilltalar mig.

Haikudikten på sida 14 är skriven av Dag Persson och bilderna är illustrerade av Sara Lundstedt. Den här haikudikten för mina tankar till impressionisterna och Monets näckrosmålningar med speglingar av hängpil.

På sida 15 och 21 har Sara Lundstedt illustrerat en dikt av japanen Matsuo Basho ( 1644-1694).  Basho anses vara den som utvecklade versmåttet haiku.

Magasinet innehåller 19 haikudikter skrivna av 14 olika poeter. Magasinet är utgivet av Fri Press Fridens höjd AB och efter att ha läst det här första magasinet har jag fått mersmak. Jag tror minsann att jag vill läsa fler haikumagasin. Vackra illustrationer och ett fint urval av haikudikter.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

 

 

Sapfo, Södergran, Fröding och Tranströmer…

I svenskläraruppdraget ingår att presentera olika typer av moderna och historiska texter av författare från Sverige och övriga världen. Jag väljer fritt ur vår litterära kanon, och med tanke på att det har funnits så många bra författare och poeter genom tiderna kan urvalsprocessen vara klurig. Jag försöker välja texter som jag tror passar eleverna, texter de troligtvis inte träffat på tidigare samt som kan tillföra det där lilla extra till diskussionerna. I årets utbud av lyrik har jag valt Sapfo, Gustaf Fröding, Edith Södergran och Tomas Tranströmer. Självklart skulle jag vilja inkludera många fler poeter, men någonstans måste man begränsa sig.

I år har jag valt författare vars texter är skrivna på helt olika sätt, så att vi får olika typer av texter att jämföra. Urvalet ger oss exempel på fri vers, bunden vers med slutrim, haikudikt och sapfisk strof. Jag har medvetet valt två kvinnliga och två manliga författare.

Här kommer lite info om de fyra poeterna, samt foto av några noteringar till dikterna.

Sapfo levde ca 600 år f.Kr, på den grekiska ön Lesbos. Hon betraktas som den första kvinnliga poeten i historien och tyvärr så är det endast ett fåtal hela dikter och fragment av hennes diktsamlingar som finns bevarade. Det berättas att hon stod i centrum för en grupp högättade kvinnor och det spekuleras kring att denna grupp skulle ha någon form av religiös koppling till skönhets-, kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Afrodite.

Hon skrev på ett versmått som uppkallats med namnet sapfisk strof efter henne. En förenklad förklaring av sapfisk strof är att de första tre versraderna bygger på ett mönster med elva stavelser/vokaler och den fjärde versraden i samma strof har fem stavelser/vokaler. Jag personligen är djupt imponerad och inspirerad av hennes avancerade versmått.  Samtidigt som dikterna är skrivna i ett avancerat versmått så är de djupt passionerade. Hon skildrar kärlekens längtan, erotik, sorg, hänförelse och intensitet. <3 Sapfo <3

Gustaf Fröding är en av våra mest folkkära svenska poeter som levde 1860 – 1911. Fröding skrev om naturen, kärleken och livet. Några av hans dikter var samhällskritiska och han ifrågasatte kristna värderingar genom att utmana. Hösten 1896 när Stänk och flikar publicerades väckte dikten En morgondröm stor uppståndelse. Fröding blev anmäld för osedlighet i skrift och även om rättegången slutade med att han blev friad så tog det honom hårt att han poesi hade väckt sådan uppståndelse. Fröding brottades med psykisk ohälsa, alkoholism och diabetes.

Även Fröding hade en imponerade stil i sitt skrivande. Han skrev bland annat på bunden vers med slutrim där versrad 1 rimmar på versrad 3, versrad 2 rimmar med versrad 4 och slutligen versrad 5 och 6. Lyssna gärna på Mando Diaos tonsatta tolkningar av hans dikter.

Edith Södergran levde 1892 – 1923, betraktas som en av våra svenskfinska poeter. Hon föddes i Ryssland, dog i Finland och influerades av resor och studier i Europa.  Hon betraktas som en modernistisk föregångare inom den nordiska litteraturen då hon vågade ifrågasätta och bryta traditionella  normer och regler. Södergran drabbades tidigt i livet av svår TBC som hon kom att brottas med för resten av livet. I Södergrans poesi finns ett fokus på kvinnan och ifrågasättande av kvinnans roll i samhället. Hon skapade ett helt eget uttryckssätt, genom att hämta inspiration från bland annat rysk futurism, fransk symbolism och tysk expressionism. Kännetecknande för hennes sätt att skriva är fri vers.

Tomas Tranströmer är en av våra nutida mest kända svenska poeter som föddes i Stockholm 1931 och dog i Stockholm 2015. Tranströmer har genom åren belönats med flera utmärkelser för sitt skrivande, men det mest prestigefyllda priset fick han 2011 då han belönades med Nobelpriset i litteratur. Motiveringen löd, “för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”. Tranströmer arbetade som psykolog och poet. Han blev 83 år gammal. Det jag brukar betona i hans sätt att skriva är dels att han skrev på fri vers och dels att han skrev haikudikter. Haikudikten har sitt ursprung i Japan och den österländska kulturen så där får vi en koppling och ett exempel på hur vår västerländska kultur influerats av andra kulturer, dvs den österländska haikudikten. Tranströmers poesi är känd för sitt framträdande bildspråk, kopplingar till naturen och tydliga kopplingar mellan musik och poesi.

Jag kan inte låta bli att älska denna poesi och de fyra poeters förmåga att kombinera bokstäver till ord som tillsammans bildar strofer och poesi som ger mig behagfulla rysningar.

Har du någon favoritpoet eller någon poet som du anser att man bara måste känna till?

Christina Karlsson <3