Margaret Atwood tolkar Shakespeares Stormen

”Sedan kom två säkerhetsvakter in i rummet. De måste ha suttit utanför och väntat på en signal, som med största sannolikhet var Felix gapande skrik. Han förbannade sig själv nu för att han var så förutsägbar.” (utdrag ur Margret Atwoods Häxyngel, s 37)

Häxyngel handlar om teaterchefen Felix som är är i full färd med att sätta upp sitt mästerverk när han blir förrådd och tvingas bort från teatern. Felix har inom loppet av några år förlorat sin älskade fru, sitt barn och nu det arbete som varit hans räddning under de senaste åren. Han drar sig tillbaka och planerar omsorgsfullt sin hämnd. När han ser sin möjlighet till revansch tar han den. Han börjar arbeta som teaterlärare i ett fängelse och det är där han iscensätter sin hämndlystna dånande storm.

Margaret Atwood är en författare som hittills alltid överträffat mina förväntningar. Boken ingår i det internationella Hogarth Shakespeareprojektet som för att hylla minnet av Shakespeare, låter några av våra mest kända författare tolka hans verk. Margaret Atwood valde att tolka Stormen som i original är en komedi av William Shakespeare från ca 1623.

Boken består av 47 korta kapitel och just denna kapitelindelning passade mig perfekt med tanke på att jag för tillfället har galet många projekt och arbete som hopar sig. Möjligheten att läsa ett eller flera kapitel i taget och ändå hinna läsa klart så att jag kan få sammanhang i vad jag läser har varit utmärkt i nuläget. Jag tyckte dessutom att det var spännande att få följa med in i fängelset, träffa de kriminella intagna och följa deras tankar och funderingar kring karaktärerna och handlingen i Stormen. Följa deras val av karaktärer, resonemang och självklart Felix teaterlärarskill som gav mig en del intressanta infallsvinklar i läraryrket.

Boken är annorlunda, lättläst och spännande. Kan varmt rekommenderas. Inbjuder till läslust!

Inbjuder till läslust!

Christina Karlsson

Funderingar kring en av våra mest kulturbärande instutitioner

Ultrarapid!

Livet rusar fram i någon form av supermegamax

takt och ton a` la ultrarapid.

Våren nalkas, och vindarna blåser skoningslöst kring

en av våra mest kulturbärande institutioner, Svenska Akademien.

Svenska Akademien instiftades år 1786, av Gustaf den tredje. Syftet var att värna om det svenska språket, vårda arvet av det förgångna och uppmärksamma nya strömningar. Nu blåser det stormvindar i Akademiens salar och jag hoppas innerligt att de människor som har möjlighet att påverka situationen tar sitt förnuft tillfånga, lämnar sandlådan, växer upp och värnar om vårt svenska kulturarv. Vi behöver någon som värnar om vårt språk, vi behöver ett nobelpris i litteratur att se upp till och vi behöver en kulturbärande akademi som värnar om vårt svenska språk och dess historia.

Jag har personligen svårt att förstå varför Sara Danius måste avgå. Jag hade gärna sett att hon satt kvar som Akademiens ständige sekreterare. Vem kommer nu att ta över rollen som ständig sekreterare, vilka nya ledamöter kommer att väljas in och vilka kriterier är det då som avgör. Jag har en känsla av att Svenska Akademien befinner sig i ett historisk ögonblick och att dess framtid fortfarande är ett oskrivet blad. Jag tänker att det spelar en stor roll vilka dess framtida representanterna kommer att bli och på vilka kriterier dessa utses. – Vi behöver värna  och vår historia, vi behöver värna om vår framtid och vi behöver stå upp för vår kulturbärande Svenska Akademi!

Christina Karlsson

Den svenska målarkonstens historia – väcker massor av funderingar

Jag njuter av att bläddra i den här boken som beskriver målarkonstens utveckling i Sverige. Författaren Märta Holkers guidar läsaren genom konsthistorien från medeltiden och fram till 1900-talet. Boken innehåller bilder av konstverk som är kännetecknande för de olika konstepokerna och till varje bild finns en utförlig text.  Jag gillar bokens koncept som samlar svenska verk i en bok och därmed lyfter fram en del av vårt svenska kulturarv. Konsten berättar otroligt mycket om våra förfäder, vårt kulturarv och om vilka ideal som rådde under de olika epokerna.

Just nu läser jag om konstnären David Becks målning (1650) av drottning Kristina. Jag läser att barocken uppstod i Italien, och att perioden kännetecknas av porträttmålning, dold symbolik och teatralt överdåd.

Mina tankar går till drottning Kristina. Hon är en av de historiska personligheter som fascinerar mig som mest. Tänk vilket enormt mod denna kvinna måste ha haft. Hon föds som arvtagare till den Svenska tronen, hon får en gedigen utbildning, hon blir drottning av Sverige, hon fascineras av vetenskap, fred och konst. Hon bestämmer sig för att abdikera, bli katolik och flytta till Italien. Tänk så många tankar och funderingar som måste ha legat bakom alla dessa beslut. Kristinas valspråk: Vishet är regeringens grundpelare.

Idag är hon en av de få kvinnor som ligger begravda i Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom. Visst kan man tycka och tänka en hel del om att hon lämnade Sverige, vår tro och den svenska tronen, men sett ur den tidens perspektiv tänker jag att hon kanske lyckades göra mer för Sverige genom att våga ta sina egna beslut, våga integrera sig med rådande kulturelit i Rom och framförallt genom att våga stå upp för sin självständighet. Drottning Kristina är onekligen en av vår historias mest intressanta personligheter!

Vilken historisk personlighet inspireras och fascineras du av?

Må väl!

Christina Karlsson

Verb är vad man kan göra: se, citera och beröra

Jag läser en tidning om språk, dricker varm choklad och funderar. ”Snåla inte med verb i onödan”, skriver Maria Arnstad i Språktidningen (nr 8 2017). Artikeln får mig att tänka på verbens förmåga att väcka vår förståelse för vem som säger vad, och vad det egentligen är som vi människor håller på med. Verben är orden som  beskriver vad man kan göra som att skriva, tänka, blogga och dricka varm choklad.

Skribenten fortsätter ”Det viktiga är att läsaren vet vem det är som säger, hävdar eller insinuerar något i texten”.  Varför är det egentligen så viktigt att hänvisa, dvs citera till vem som påstår vad? Jo, självklart bör den som sagt eller kommit fram till något från början få bekräftelse (cred) för sina ord och om någon vill kontrollera eller granska sin källa då måste man veta var man ska leta.

Varje text är unik och ska utformas för att fylla ett specifikt syfte. När jag skriver ett blogginlägg där jag berättar om min vardag behöver jag naturligtvis inte hänvisa till någon källa eftersom det är underförstått att det är jag som är källan.

Men om jag ska skriva en resonerande text bör jag styrka mina påståenden genom att underbygga den fakta jag återberättar genom att hänvisa till trovärdig källa, då är det lämpligt att använda citat för att styrka mina argument.

Men vad menas med att citera? Om jag tex söker information i Svenska Akademiens ordbok kan jag konstatera att ett citat  är ett ordagrant återgivet kortare avsnitt ur en text. Ett citat används ofta för att ge auktoritet till skribentens påstående. Jag personligen anser att Svenska Akademiens nya tjänst är genial då det är möjligt att söka information om ett ord i tre uppslagsböcker samtidigt.

Det är en helt vanlig kväll. Jag funderar på hur jag på bästa sätt ska förklara hur man citerar, refererar och källhänvisar. Mitt uppdrag handlar om att förmedla vinsten med att använda citat när man skriver en resonerande text. Det handlar ju inte bara om att det står skrivet i ett kunskapskrav, syftet med de där orden i kunskapskravet är att man ska få redskap för att uttrycka sig på ett sätt som passar i det sammanhang där man befinner sig. Ett väl valt citat gör det möjligt att använda någon annans auktoritet för att öka din egen trovärdighet och dina egna argument.

Jag kan inte låta bli att fascineras av ord, av ordens betydelse och allt det ord kan göra för den som använder dem på rätt sätt!

Christina Karlsson

 

 

 

Läser Blonde, av Joyce Carol Oates…

Året är 1945 och jag befinner mig i Kalifornien. Tiderna var tuffare där än vad de är här just nu. I verkligheten så befinner jag mig hemma i soffan, året är 2017 och jag läser en vansinnigt intressant bok.

Vilken bok! Blonde är riktig tegelsten med sina 862 sidor. I nuläget har jag bara hunnit läsa till sida 236, men kan konstatera att jag tycker om dess innehåll. Blonde är skriven som en uppdiktad roman, en fiktiv berättelse som hämtat sin inspiration i Marilyn Monroes liv.  Många av karaktärerna hade dock motsvarigheter i Marilyn Monroes liv, miljöerna  och händelser skildras på ett sätt som får det att kännas som om jag är där och som om det verkligen handlar om Marilyn Monroes liv.

Jag har ännu inte läst något i boken Blonde om Marilyns relation till parfymen Chanel no 5. Ska bli spännande att utforska om något sådant som Chanelparfymen överhuvudtaget omnämns i boken Blonde. Minns nämligen att jag någon gång för länge sedan läst att Marilyn Monroe en gång fick frågan om vad hon hade på sig när hon sov. Hon svarade, två droppar av parfymen Chanel no 5, och därefter ökade försäljningen av Chanels magnifika parfym, Chanel no 5 markant.

Söndagskväll och jag läser vidare…

 

Må väl alla ni fina bloggläsare där ute i den stora världen!

Kram Christina Karlsson

De polyglotta älskarna, av Lina Wolff

De polyglotta älskarna är en av de märkligaste böcker jag läst på länge. Ordet polyglott betyder flerspråkig, så titeln kan läsas ungefär som, De flerspråkiga älskarna.

Boken handlar om tre olika personligheter, Ellinor, Max och Lucrezia. Ingen av dessa tre personer väcker någon som helst beundran, tvärtom så är de alla tre både obehagliga och bisarra. Läsningen väcker mest förundran och jag vet inte riktigt hur jag ska tackla upplevelsen av dessa udda personligheter. Samtidigt som jag störde mig på karaktärerna så var det något som fängslade mig och gjorde att jag inte kunde sluta läsa.

Vid närmare eftertanke tror jag att det var de spännande passagerna som väckte min nyfikenhet och fick mig att vilja läsa vidare. Jag tyckte helt enkelt om många av formuleringarna och jag förundras av hur författaren skildrar karaktärerna. Det märkliga är att trots att jag inte skulle vilja bli god vän med någon av dessa personligheter så kunde jag inte sluta läsa och jag tror att det har med språket och de flera olika intressanta passagerna att göra. Ett exempel på en sådan intressant passage kan ni läsa/se exempel av, på fotografiet av sida 219 här nedanför.

Den här passagen berättar en hel del om Lucrezia, eftersom den är hennes iakttagelse. Den berättar även en del om hennes mormor och om ”kyparna” som egentligen inte har någon framträdande roll i bokens innehåll, men som synliggörs av denna skildring och därmed tillför relevant innehåll till mysteriet.

Boken är på något vis svår att recensera eftersom att jag finner den provocerande, brutal och fascinerande på en och samma gång. Jag kan dock konstatera att den blev en läsvärd bladvändare som jag inte kunde lägga ifrån mig. Det kan till och med vara så att jag skummar igenom den en gång till för att se om jag kan skapa förståelse för vad författaren egentligen vill framföra. Jag blir definitivt nyfiken på att läsa mer av Lina Wolff.

 

Ha det fint!

Christina Karlsson

 

 

Hilma, en roman om gåtan Hilma af Klint

Boken, Hilma, en roman om gåtan Hilma af Klint, är skriven av författaren Anna Laestadius Larsson. Hilma af Klint var en svensk konstnär som levde år 1862- 1944. Om du inte redan känner till konstnären kan du kolla in HilmaafKlintstiftelsen som idag förvaltar hennes konstverk. Där kan ni se fotografier av hennes abstrakta färgstarka målningar.

Boken handlar främst om Hilma af Klints konstnärskap. Hon växte upp i en tid då konstutövande och matematiska diskussioner ansågs vara till för män. Hon levde under 1900-talets sekelskifte under tiden då kvinnor kämpade för rösträtt och andra rättigheter. En mycket händelserik och intressant tidpunkt i vår historia.

Hilma af Klint var en unik personlighet som tidigt upplevde att hon hade kontakt med andevärlden. Hon föredrog att diskutera matte med sin faders kollegor framför att umgås med sin moders följe. Hilma af Klint vägrade (till sina föräldrars förtret) att gifta sig av skälet att hon ville satsa helhjärtat på sin konst. Hon följde sin inre röst och målade som hon kände trots att hon insåg att världen inte var beredd att ta emot hennes konstverk. Hon gömde undan sina tavlor efterhand som de blev klara, med syftet att de skulle sparas för eftervärlden. Hon upplevde att hon hade kontakt med den andliga världen och tog stöd i ett konstnärnätverk bestående av kvinnogruppen De fem.

Anna Laestadius Larsson förmedlar konstnärinnas liv på ett sätt som känns trovärdigt. Hon lyfter även fram att Hilma själv förstörde det mesta av sådant material som var personligt till förmån för att spara sådant som hade med hennes konstnärskap att göra, dvs det hon själv ansåg vara av vikt. Jag kan tidvis känna att alla dessa kontakter med andevärlden, ter sig högst egendomliga men samtidigt kanske det var så Hilmas liv såg ut och då är det troligtvis av vikt att detta förmedlas. Det är onekligen en unik kvinnas liv och konstnärskap som skildras. I den här boken hade jag dock önskat bilder av hennes konstverk. Det hade förstärkt läsupplevelsen att få se bilder och de ritningar som beskrivs i texten.

Känner du till konstnären Hilma af Klint? Jag är väldigt förtjust i Hilma af Klints magnifika och storslagna konstverk!

Må Väl!

Christina Karlsson

Miniatyrmakaren av Jessie Burton

Jag tycker om varma sommardagar när vädret lockar till utomhusläsning eller varför inte svala sommardagar som lockar till ”ligga i sängen- eller soffanläsning”. En bok jag nyligen läst ut är Miniatyrmakaren av Jessie Burton, 2014.

Det som fick mig till att fastna för just denna boken var omslaget. Jag lockas av färgerna, bilden av kvinnan i 1600-talsklänning, papegojan och att klänningen mynnar ut i en hel stad. Fantastiskt vacker! Bokens titel Miniatyrmakaren är också spännande och väcker funderingar kring vad en Minityrmakare egentligen sysslar med. Jag minns också att jag sett i någon av de bloggar jag följer att denna boken fått gott omdöme så det fanns också med i bakhuvudet vid beslut om inköp.

Handlingen utspelas i Amsterdam år 1686.  Huvudpersonen Nella (Petronella) gifter sig med den mycket äldre och märkliga köpmannen Johannes som bor i ett hus i stadens mest förmögna kvarter. I bröllopsgåva får Nella ett märkligt dockskåp som är en exakt kopia av deras hem. Nella är ung och oerfaren men hon upptäcker tidigt att det är något märkligt som pågår i hennes nya hem. Hennes man är bortrest största delen av tiden. Makens syster Marin tycks härska över hemmet. Nella försöker anpassa sig och komma tillrätta men upptäcker snart att det är något märkligt som pågår i hennes nya hem.

Boken är en fantastisk bladvändare på 378 sidor text. Skildringen av 1600-talslivet känns trovärdigt och innehållet överraskade eftersom det fanns en hel del oväntade händelser som uppstår under läsningens gång. En märklig historia. Sorglig och stark på en och samma gång. Absolut läsvärd!

Har du läst boken? Och hur väljer du ut de böcker du ska läsa?

Må väl och håll tummarna för att vi får ännu en solig sommardag!

Christina Karlsson

En droppe midnatt, av Jason Timbuktu Diakté

Att jag skulle läsa Timbuktus, En droppe midnatt var inte planerat. Jag strosade runt i bokhandeln och letade semesterlitteratur. Citatet på bilden ovan fick mig att ta beslutet om att köpa boken.

Ett annat citat (s 216-217) som jag fastnade för under läsningens gång ” … Det är en underlig sensation, denna dubbelmedvetenhet, denna känsla av att alltid se sig själv genom andras ögon. Känslan av att mäta sin själ med måttband i en värld som ser på i roat förakt och förbarmande…”

En droppe midnatt är en biografi. Den handlar om Timbuktus sökande efter sina rötter, om hans relation till sin pappa, om kultur, ursprung och hudfärg. Bokens innehåll skildrar Timbuktus funderingar kring ursprung och dess betydelse på ett sökande, analytiskt och trovärdigt sätt. Boken är berikande att läsa.

Personligen tänker jag att alla människor har funderingar som kan kopplas till ursprung och identitet, dvs vem man är och hur man ser ut. Vi har alla olika förutsättningar att förhålla oss till, men oavsett förutsättningar har vi alla våra olika svårigheter att ta oss igenom och olika strider att vinna. Det är helt enkelt en del av livet. Historien är betydelsefull, men det mest betydelsefulla är hur vi hanterar våra problem och vad vi åstadkommer här och nu. Hur vi ser på oss själva, våra medmänniskor, den kultur vi befinner oss i och vad vi skapar av de förutsättningar vi har.

Avslutningsvis: Jag har aldrig varit något fan av Timbuktus musik, men jag kan finna somliga av hans låtar intressanta att lyssna på och att analysera. Boken är i högsta grad läsvärd oavsett om man gillar hans musik eller ej. Timbuktu har ett intressant drama att berätta och han gör det på ett sätt som får boken till att bli en bladvändare.

Har du läst boken?

Christina Karlsson

 

Sommarklänning och litteratur

Inledde gårdagen med att åka in till stan för att leta upp boken med Bob Dylans samlade sångtexter och när jag ändå var i bokhandeln passade jag på att inhandla några nya pocketböcker. Väl hemma påbörjade jag Timbuktus, En droppe midnatt.

Förutom böckerna så blev det ett spontanköp av en klänning som jag inte kunde motstå. Modellen passade mig perfekt och jag gillar att den är lite färgstark. Kan vara en kandidat inför morgondagens midsommarfirande.

På dagens agenda står ett möte på KVIS, inhandling av midsommarmat, blommor, baka Västerbottenpaj, städa och fixa till hemmet så att det anstår ett klassiskt midsommarfirande.

Må väl och ha en fin dag!

Christina Karlsson

”Vem bryr sig om er? sa Alice. Ni är ju bara en kortlek.”

Jag läser vidare i Alice i Underlandet och tidvis identifierar jag mig till viss del med den vita kaninen som alltid springer fram, tittar på klockan och har bråttom till nästa uppdrag.

Jag väljer mina uppdrag och även om jag upplever att jag prioriterar och väljer med dem med omsorg så kan det bli övermäktigt. Idag lyssnar jag in kroppens signaler och unnar mig en vilodag. Idag är det tid för avkoppling och rekreation. En dag med frukost i trädgården, besök på ett av dotterns arrangemang och sen en hel eftermiddags slappande och njutande. Ibland känns det gott att bara stanna upp och hinna ikapp sig själv. Njuta av trädgårdens rikliga växtlighet och konstatera att den här årstiden skapar en estetiskt tilltalande natur.

Jag läser vidare och fascineras av den magiska världen i Alice i Underlandet. Boken passar mitt sinne utmärkt och jag kan konstatera att jag är svag för engelsk litteratur.

Jag kan inte låta bli att le när jag läser Alice kommentar, – Vem bryr sig om er? Ni är ju bara en kortlek. Varför ler jag åt en sådan replik?

Jo, även om jag har en hög toleransnivå kan jag få nog när oförskämdheter och huvuden ryker. När man träffar folk som Hjärter dam då kan man kort och gott konstatera att de borde sändas iväg på en kurs i konflikthantering. Men ibland rinner bägaren över ändå och kanske är det just vid dessa specifika tillfällen jag kan identifiera mig med Alice när hon reser sig upp och frustrerat konstaterar  att det inte finns någon anledning att låta sig ”halshuggas”, när de som provocerar i själva verket bara ingår i en kortlek som används i ett spel.

Jag läser vidare, filosoferar och njuter helg!

Må väl <3

Christina Karlsson

Läser en saga och njuter av den grönskande våren

Jag läser Alice i Underlandet! Jag tänker att det är bra för fantasin att ibland våga tagga ner och läsa en och annan saga. Alice i Underlandet är en av de få klassiker jag tidigare inte läst, utan bara sett som olika versioner av film och förkortad sagobok. Nu är det dags att följa med Alice, ned i det där kaninhålet och in i den magiska världen där djur och spelkort talar. Jag följer Alice till landet som strider mot all logik.

Faktum är att jag brukar se en vildkanin i vår trädgård. Det finns ett kaninhål, men jag har aldrig någonsin sett kaninen bära väst och klocka. Kanske har jag inte tittat tillräckligt noggrannt?

Jag gillar som sagt läsningen och de små illustrationer boken innehåller. Det finns inslag av både lyrik och sång i boken och sådant gillar jag.

Författaren heter Lewis Carroll (1832-1898) och namnet är en psudonym för Charles Dodgeson, som var matematiklärare i Oxford. Boken publicerade första gången 1865.

Har du läst Alice in Underlandet? Och vad läser du just nu?

Christina Karlsson

” Genom sitt stora engagemang, ideella arbete och idérikedom bidrar de till att utveckla kulturutbudet i Svedala.”

GALLERI KVIS har fått ett kulturpris av Lions Club i Svedala! Priset kommer att delas ut på Sveriges Nationaldag den 6 juni.

Att få ett kulturpris av Lions känns som en fantastiskt fin hedersutmärkelse och ära. Det känns som en bekräftelse på att vårt ideella arbete verkligen syns och gör skillnad för konst- och kulturlivet i Svedala. Ni som följt min blogg under en längre tid har säkert redan noterat min fasta övertygelse om att konst bidrar till människors blivande och välmående genom vara ett språk och medel för kommunikation.

Vill ni kolla in vad Elisabeth Sandberg skrev i Skånska dagbladet skrev så finns det en länk här.

Idag är det dags för en ny vernissage och om den utställningen kan ni läsa här

…klockan tickar på och nu är det hög tid för mig att göra mig iordning för en dag på galleriet. Jag önskar alla er läsare underbara dagar och hoppas att vi ses snart igen!

Christina Karlsson

Tyst i klassen! av Björn Ranelid

161023

Jag måste erkänna att jag inte kunde låta bli att fångas av bokens titel, Tyst i klassen! Det här är första gången jag läser Björn Ranelid, och med facit i hand kan jag konstatera att jag tyckte om läsningen. Boken utspelas under närmare hundra år och är en porträttskildring av två generationer, av mor och dotter. Handlingen utspelas till övervägande del i två av Malmös mest utsatta bostadsområden och begreppet klass finns på något sätt hela tiden närvarande i läsningen som speglar en ständig maktkamp mellan de olika personligheterna. Bokens innehåll skildrar förhållandet mellan de manliga och kvinnliga roller människor föds in i, och sedan på ett eller annat sätt tvingas att förhålla sig till oavsett om man vill eller ej.

Språket i boken är enkelt, beskrivande och rakt på sak. Ibland poetiskt och på något vis vackert trots att det som skildras kan vara sorgligt ur flera perspektiv. Boken handlar om fattigdom, okunskap, människors styrka, kraft och förmåga att ta sig an svårigheter och att gripa tag i de rätta halmstråna som på sikt kan leda vidare till något mer. Boken handlar om människors utsatthet och ensamhet som är påtaglig trots att de befinner sig i grupp. Boken skildrar människors dolda rädslor och drömmar om att göra världen till en mer jämlik och bättre plats.

161023_1

En intressant, allvarsam, fin och läsvärd bok.

Christina Karlsson

Isabella av Kastilien. En drottnings löfte, av C.W. Gortner

160807_4

Veckans boktips är en riktig bladvändare som jag läste ut för några veckor sedan när jag satt på flyget på väg hem från Los Angeles. Boken heter En drottnings löfte och den är skriven av C.W. Gortner.

Boken är skriven som en skönlitterär roman med historisk förankring i Isabella av Kastiliens liv. Drottning Isabellas liv är fascinerande och hon beskrivs som en av historiens mest kontroversiella och berömda drottningar. I boken får man följa hennes liv från ung prinsessa till drottning och krigare. Isabella av Kastilien levde under renässansen 1451- 1504. Hon regerade över Kastilien, gifte sig med Ferdinand av Aragonien och tillsammans bidrog de till att återerövra Granada och förena det land som vi idag känner som Spanien. Hon finansierade Cristopher Columbus upptäcktsresa till Amerika.

Den här boken är både underhållande och intressant att läsa ur ett historiskt perspektiv. Jag fick inte enbart med mig nya pusselbitar till renässansen och Spaniens historia utan även en fängslande och alldeles magnifik läsupplevelse. En gripande berättelse och en helt fantastisk bok som skildrar en spännande kvinnas livsöde.

160807_3

Christina Karlsson