Vinn ett exemplar av diktboken, Våra andetag

Påskharen har bestämt sig för att arrangera en påskjakt och förstapris är ett exemplar av diktsamlingen, Våra andetag andas haikusommar. Påskjakten pågår tom måndagen den 15 april 2019.

Allt du behöver göra är att skriva och berätta varför just du vill vinna ett exemplar av diktboken, Våra andetag andas haikusommar. Skriv ett mejl med din motivering, ditt namn och adress. Märk mejlet med påskjakten och skicka det till christina.ckc@telia.com.

Dela gärna detta inlägg i sociala medier, så att fler har möjlighet att delta i årets påskjakt.

Vinnarens namn och motivering publiceras i ett inlägg på min andra blogg tisdagen den 16 april 2019. Boken skickas med post, och bör vara framme före påsk.

Välkommen att delta i påskjakten!

Christina Karlsson

En dikt för varje tillfälle

Det var lite mer än fyra månader sedan diktsamlingen, Våra andetag andas haikusommar släpptes, påsken närmar sig och jag stannar upp för att reflektera kring tiden efter själva bokutgivningen. När jag skrev boken var det sommar och jag var fokuserad på att relatera innehållet till sommaren men nu i efterhand överraskas jag av att hela tiden upptäcka nya infallsvinklar i mitt eget skrivande.

Diktsamlingen må relatera till sommaren, men avsett årstid så går det att finna en dikt för varje känsla, dag och tillfälle. De dikter jag fastnade för idag när jag bläddrade igenoom min diktsamling är de som syns på fotografiet nedan.

Hur tolkar du de två haikudikter som syns på fotografiet ovan? Skriv gärna och berätta.

Christina Karlsson


Måndagshaiku, mer poesi och en kommande världspoesidag

Måndagshaiku. Denna veckan, på torsdag den 21 mars fyller världspoesidagen 20 år.

” Världspoesidagen instiftades år 1999 av Unesco för att inspirera organisationer på nationell och internationell nivå att arbeta för att ge poesin en större roll i samhället, att lokala myndigheter skall uppmärksamma poesidagen och att skolor och bibliotek skall fyllas av poesi.” (Unesco)

När skrev du en dikt senast?

Christina Karlsson ©

Njuter lördag…

Veckan har varit sprängfylld av varierande upplevelser. Några har varit angenäma och några har varit så fullständigt bisarra att jag känner behov av återhämtning. Idag är det lördag och det känns gott. Jag väljer att fokusera på det som är ljust. Jag bläddrar i min egen poesibok och när jag läser dikterna på den första sidan kan jag förnimma den där känslan av det välbehag jag kände när jag påbörjade skrivandet i somras. Känslan av att landa…

Jag inspirerades av Haikumagasinet jag kom i kontakt med för ca en månad sedan, och just nu är jag i full färd med att teckna egna små serier till mina haikudikter. På fotografiet ovan ser ni min tolkning av bokens första dikt. Fler bilder är på gång och en ny utställning håller på att ta form. Den 4-5 maj kommer jag att delta i Litteraturrundan på Galleri KVIS tillsammans med tre andra författare och det känns spännande. Till denna utställning kommer det att vara möjligt för mina läsare att få visa upp sina bildtolkningar i utställningen. Är du intresserad av att få visa upp några av dina bildtolkningar till mina dikter så bara hör av dig. Mer info kommer min andra blogg som du når under fliken, Min bok.

Jag blev glad över att upptäcka att Primrose bloggat om min bok och vill ni läsa hennes recension så finner ni den här.  Tack för den fina recensionen!

En annan upplevelse som gjorde mig upprymd var när jag besökte biblioteket här i Svedala och fann min bok alldeles intill Kristina Lugns poesi. Vill du också bekanta dig med min bok så be ditt bibliotek att beställa den. Vill du köpa boken direkt av mig så det info om hur du går tillväga här.

Tack alla ni fina läsare som kikar in här på min sida 🙂 Nu ska jag fortsätta hålla lördag, måla, städa, ta en bloggpromenad in till er och framförallt så ska jag lyssna på min kropp och använda lite tid för vila och återhämtning.

Må väl och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson ©

Lägger livspussel, funderar och lever en dröm i ett berg-och dalbaneliv

När jag talar om berg-och dalbaneliv handlar det ofta om de där komplicerade delarna som ger sig tillkänna på olika sätt. Ni vet de där stunderna då det tidvis kan kännas som om murarna är högre än någonsin, när man blir sjuk, överhopad av arbete som aldrig tar slut, när en anhörig blir allvarligt sjuk eller när saker och ting känns orimligt komplicerade. När det känns så brukar jag finna styrka genom att relatera till konst. Konst bygger på kontraster och desto starkare kontrasterna är, desto effektfullare sägs resultatet bli. Trösten i detta tänk blir således att när det IRL känns orimligt mörkt då kan det vara gott att veta att när vändpunkten kommer då blir det så mycket ljusare, ja kanske rentav självlysande. Berg-ochdalbanan rör sig både uppåt, nedåt, sakta och i ett rasande tempo.

När jag talar om livspussel tänker jag på människans förmåga att ständigt lösa problem. Vi fixar, arrangerar och gör vårt bästa för att övervinna hinder och svårigheter vi möter på vägen. Vi pusslar oavbrutet för att sammanfoga de där små pusselbitarna på ett sätt som gör att helheten blir starkare, håller samman och vi pusslar för att försöka skapa de bilder vi föredrar att se och leva i.

När jag talar om att leva i drömmen, då handlar det om att blicka framåt, att lyssna till sina inre drömmar och mål. Det handlar om att skapa strategier som hjälper en att sortera sina drömmar och förstå vilka man ska ta på allvar och hur man kan skapa strategier för att nå de drömmar som känns mest angelägna. Somliga drömmar kanske mår bäst av att bara få vara drömmar, men andra typer av drömmar är sådana man mår som bäst av att förverkliga. Begreppet dröm kan tolkas lite olika beroende på vilken betydelse och vilka värderingar man tillför drömmen. En dröm kan ur det perspektivet vara ganska abstrakt och därför är det viktigt att noga definiera och konkretisera vad man innefattar i den dröm man vill leva med och i.

Vad tänker du om drömmar, livspussel och berg- och dalbaneliv?

© Christina Karlsson

 

Bekantar mig med haikumagasinet

När jag var på poesiläsningen i måndags bytte jag och Dag Persson böcker med varann. Han fick en bok av mig och jag fick två böcker av honom. En av de böckerna jag fick var haikumagasinet och nu när jag bläddrat, läst och bekantat mig med det här lilla magasinet har jag ett leende på läpparna. Haikumagasinet består av tecknade haikudikter. Varje boksida består av tre serierutor och i varje serieruta en versrad. Tala om att detta är ett magasin som tilltalar mig.

Haikudikten på sida 14 är skriven av Dag Persson och bilderna är illustrerade av Sara Lundstedt. Den här haikudikten för mina tankar till impressionisterna och Monets näckrosmålningar med speglingar av hängpil.

På sida 15 och 21 har Sara Lundstedt illustrerat en dikt av japanen Matsuo Basho ( 1644-1694).  Basho anses vara den som utvecklade versmåttet haiku.

Magasinet innehåller 19 haikudikter skrivna av 14 olika poeter. Magasinet är utgivet av Fri Press Fridens höjd AB och efter att ha läst det här första magasinet har jag fått mersmak. Jag tror minsann att jag vill läsa fler haikumagasin. Vackra illustrationer och ett fint urval av haikudikter.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

 

 

Sapfo, Södergran, Fröding och Tranströmer…

I svenskläraruppdraget ingår att presentera olika typer av moderna och historiska texter av författare från Sverige och övriga världen. Jag väljer fritt ur vår litterära kanon, och med tanke på att det har funnits så många bra författare och poeter genom tiderna kan urvalsprocessen vara klurig. Jag försöker välja texter som jag tror passar eleverna, texter de troligtvis inte träffat på tidigare samt som kan tillföra det där lilla extra till diskussionerna. I årets utbud av lyrik har jag valt Sapfo, Gustaf Fröding, Edith Södergran och Tomas Tranströmer. Självklart skulle jag vilja inkludera många fler poeter, men någonstans måste man begränsa sig.

I år har jag valt författare vars texter är skrivna på helt olika sätt, så att vi får olika typer av texter att jämföra. Urvalet ger oss exempel på fri vers, bunden vers med slutrim, haikudikt och sapfisk strof. Jag har medvetet valt två kvinnliga och två manliga författare.

Här kommer lite info om de fyra poeterna, samt foto av några noteringar till dikterna.

Sapfo levde ca 600 år f.Kr, på den grekiska ön Lesbos. Hon betraktas som den första kvinnliga poeten i historien och tyvärr så är det endast ett fåtal hela dikter och fragment av hennes diktsamlingar som finns bevarade. Det berättas att hon stod i centrum för en grupp högättade kvinnor och det spekuleras kring att denna grupp skulle ha någon form av religiös koppling till skönhets-, kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Afrodite.

Hon skrev på ett versmått som uppkallats med namnet sapfisk strof efter henne. En förenklad förklaring av sapfisk strof är att de första tre versraderna bygger på ett mönster med elva stavelser/vokaler och den fjärde versraden i samma strof har fem stavelser/vokaler. Jag personligen är djupt imponerad och inspirerad av hennes avancerade versmått.  Samtidigt som dikterna är skrivna i ett avancerat versmått så är de djupt passionerade. Hon skildrar kärlekens längtan, erotik, sorg, hänförelse och intensitet. <3 Sapfo <3

Gustaf Fröding är en av våra mest folkkära svenska poeter som levde 1860 – 1911. Fröding skrev om naturen, kärleken och livet. Några av hans dikter var samhällskritiska och han ifrågasatte kristna värderingar genom att utmana. Hösten 1896 när Stänk och flikar publicerades väckte dikten En morgondröm stor uppståndelse. Fröding blev anmäld för osedlighet i skrift och även om rättegången slutade med att han blev friad så tog det honom hårt att han poesi hade väckt sådan uppståndelse. Fröding brottades med psykisk ohälsa, alkoholism och diabetes.

Även Fröding hade en imponerade stil i sitt skrivande. Han skrev bland annat på bunden vers med slutrim där versrad 1 rimmar på versrad 3, versrad 2 rimmar med versrad 4 och slutligen versrad 5 och 6. Lyssna gärna på Mando Diaos tonsatta tolkningar av hans dikter.

Edith Södergran levde 1892 – 1923, betraktas som en av våra svenskfinska poeter. Hon föddes i Ryssland, dog i Finland och influerades av resor och studier i Europa.  Hon betraktas som en modernistisk föregångare inom den nordiska litteraturen då hon vågade ifrågasätta och bryta traditionella  normer och regler. Södergran drabbades tidigt i livet av svår TBC som hon kom att brottas med för resten av livet. I Södergrans poesi finns ett fokus på kvinnan och ifrågasättande av kvinnans roll i samhället. Hon skapade ett helt eget uttryckssätt, genom att hämta inspiration från bland annat rysk futurism, fransk symbolism och tysk expressionism. Kännetecknande för hennes sätt att skriva är fri vers.

Tomas Tranströmer är en av våra nutida mest kända svenska poeter som föddes i Stockholm 1931 och dog i Stockholm 2015. Tranströmer har genom åren belönats med flera utmärkelser för sitt skrivande, men det mest prestigefyllda priset fick han 2011 då han belönades med Nobelpriset i litteratur. Motiveringen löd, “för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”. Tranströmer arbetade som psykolog och poet. Han blev 83 år gammal. Det jag brukar betona i hans sätt att skriva är dels att han skrev på fri vers och dels att han skrev haikudikter. Haikudikten har sitt ursprung i Japan och den österländska kulturen så där får vi en koppling och ett exempel på hur vår västerländska kultur influerats av andra kulturer, dvs den österländska haikudikten. Tranströmers poesi är känd för sitt framträdande bildspråk, kopplingar till naturen och tydliga kopplingar mellan musik och poesi.

Jag kan inte låta bli att älska denna poesi och de fyra poeters förmåga att kombinera bokstäver till ord som tillsammans bildar strofer och poesi som ger mig behagfulla rysningar.

Har du någon favoritpoet eller någon poet som du anser att man bara måste känna till?

Christina Karlsson <3

Läser Tranströmer och ser bilden av glasruteglitter

Jag läser Tranströmer, efter en dag med svarta inslag,

lyssnar på Haydn, dricker kaffe och äter säsongens första semla…

Jag landar i kvällen och känner hur värmen,

sakta börjar sprida  sig genom min kropp.

Jag funderar över innehållet i Tranströmers ord “och härmar en som ser lugnt på världen”. Jag ser lugnt på världen när “Musiken är ett glashus på sluttningen där stenarna rullar”,  “Och stenarna rullar tvärs igenom men varje ruta förblir hel”.

Jag tänker att dikten ljuder av musik, den är ljus och hoppfull, samtidigt som den är mörk, dyster och bekräftar en underton av vemod och sorg.

Allt det där är bara en dikt och den hela glasrutan är en metafor, och en bild som förmedlar så mycket mer…jag tänker, att om verkliga stenarna rullar igenom en glasruta ljuder det och rutan går i kras, blir till splitter. Jag ger mig inte, vi vill ha fred men stenarna rullar och glasrutan ljuder av splitter. Men vem vet det kan ju trots allt vara glasruteglitter…

Hur tolkar du Tranströmers dikt Allegro?

Christina Karlsson