En kväll med Cher på Royal Arena

Konsertupplevelser är ett uppfriskande inslag i vardagen, och häromkvällen var det dags för mig och min dotter att ta del av Chers avskedsturné på Royal Arena i Köpenhamn.

Cher levererade. Hon överträffade mina förväntningar och levererade en spektakulär och underhållande show. Favoriten var nog introt med Womans World.

“If I could turn back time”…. När hon sjunger om att vrida tiden bakåt, tänker jag att det är skönt att inte ha någon sådan önskan för även om jag ofta säger att tiden går för fort och att den springer så skulle jag inte vilja vrida den bakåt igen. Jag är fullt nöjd med en tid som rör sig framåt. Tiderna förändras och vi med dem… Fast jag skulle mer än gärna dela med mig av en och annan stjärna om jag bara lyckades nå dem.

“If I could reach the stars
I’d give them all to you”

***

Må gott!

Christina Karlsson

Katedralliknande valv med Cisterner under barockträdgården i Köpenhamn

Is not the end of the World, är namnet på utställningen som pågår i Cisternerna som ligger under barockparken i Fredriksberg, Köpenhamn.

Det var i lördags som några av mina konstintresserade vänner och jag begav oss till Köpenhamn. Vädret var inte det bästa men vad gör det när man kan ta skydd på konstutställningen som pågår nere i Cisternerna. Först funderade jag på om jag hamnat i någon form av fantasyroman, men insåg ganska snart att världen bara hade gått under och jag befann mig i någon form av framtidsdystopi.

Det var närmare 4200 kvadratmeter bestående av katedralliknande valv med pelargångar och droppstenar i taket som bredde ut sig framför mig. Det var stundtals så mörkt att jag fick lysa upp vägen framför mig med min mobil. Hela golvet var täckt av vatten så det första jag gjorde när jag kommit ner i valvet var att ta på mig ett par av de lånestövlar som fanns vid entrén. Det var blött, kallt och rummen fylldes av toner av något som liknade skrikljud blandat med någon form av musik så lite läskigt kändes det allt att trampa runt där nere i underjorden. Ibland kände man hur man gick över någon form av plåtar i golvet och jag fick för mig att det kanske var någon form av fallluckor. Tala om att jag blev förvånad när jag kikade in genom en öppning i en vägg och fick syn på ett övergivet badrum och sen blev jag ännu mer förvånad när jag förstod att den ingick i konstverket. Ibland undrar man hur vi konstnärer tänker?

Vilken spännande plats att få arrangera en utställning på. Ansvariga för konstutställningen som äger rum i de gamla vattenreservoarerna i Fredriksberg är det danska konstnärskollektivet Superflex.

Väl upp på gatorna i storstadsbruset noterade jag att de danska brunnslocken är vackert dekorerade med motiv av träd och fåglar.

Nåja, nu är jag hemma, arbetsveckan är i full gång och jag har hunnit med ytterligare en resa till Köpenhamn, fast då var det en konsert som lockade och den skriver jag om en annan dag.

Cisternerne är väl värt ett besök!

Må gott!

Christina Karlsson

Minnet av en ikonisk kulturpersonlighet kommer alltid att finnas kvar <3

Episk förebild

briljant estetik, drömlik

Sara Danius

<3

Sara Danius (1962- 2019), en ikonisk kulturpersonlighet har alldeles för tidigt lämnat jordelivet. Hennes minne kommer att leva kvar genom de spår och avtryck hon lämnat i vår historia. Sara Danius, professor i estetik och litteraturvetenskap, litteraturforskare, ledamot av Svenska Akademien 2013 – 2017 och dessutom innehavare av rollen som Akademiens första kvinnliga ständige sekreterare.

<3 Christina Karlsson

Kulturkalas med konst och poesi…

Kulturkalas med konst och poesi,

finare än så kan det knappast bli. <3

***

Bubbel och glitter

med kulturkalaskvitter

elegans, högtidskrans <3

***

bjuder in till dans…

Passion är min Mission

kan inte låta bli att samla fraser

trots att allt vi ser

är en samling parafraser…

Vi strävar efter att måla själen i en blomma, men allt vi gör är självporträtt, oavsett. Oavsett om spegelbilden syns eller ej, så är vi där med våra avtryck. Allt vi gör blir till bild. Lika säkert som att spåren av sommar dröjer sig kvar till höstens rand så nog finns vi där med vår hand…

Kontraster…alltid dessa kontraster.

*** I spellistan hörs toner av Saboné, när hon sjunger om de som inte vill vara med “… Haters don’t dance, cause they don’t know how to deal with it…” Två minuter senare fylls rummet av ett MJsound, -“Beat me, hate me, You can never break me, Will me, thrill me, You can never kill me, All I want to say is that, They don’t really care about us” “All I want to say is that, They don’t really care about us” ***

All I want to Say is, Just Beat It!

Varje dag är en högtid <3

Let´s be careful out there!

Christina Karlsson

Målning pågår…

Efter flera års uppehåll i akrylmålandet så är jag tillbaka. Målar för en Svedalakonstnär, tillsammans med vänner jag lärt känna genom galleriet, idag var första kurstillfället och jag känner mig laddad med massor av ny energi. Känns skönt att som omväxling få vara elev, och bara njuta av att någon annan planerar och håller i trådarna. Ett traditionellt landskap är på väg att ta form och jag har en plan för nästa steg.

Må gott och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Det är helt okej att vara lite smågalen, hur skulle man annars kunna bevara sitt förnuft?

Helgen innehöll en tankeväckande show med Ola Salo som inspiration.“It Takes a Fool To Remain Sane”. Tiden är ur led, världen är galen och nog behöver en människa vara lite småtokig för att kunna bevara sitt förnuft…Det kräver en dåre för att förbli vettig. Visst ligger det en hel del i de orden, eller vad säger ni?

Helgen är på ingång, snart är vi där men först “It Takes A Fool To Remain Sane /…/Take it jackpot, crackpot, strutting like a peacock” . Varför inte? Imorgon tar jag på mina påfågelsfjädrar och struttar raka vägen in i en fredag!

Må gott och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson

Sensommar i ett svindlande och vindlande tempo…

Dagarna passerar i en vindlande fart och det känns som om tiden fått spel och bara swischar förbi i värsta racertakt.

Höstastern står i full blom. Jag har varit på anställningsintervjuer, skrivit listor med för- och nackdelar, blivit besviken, blivit glad och fått ett alldeles fantastiskt jobb som estet- och medialärare på en gymnasieskola i den stora staden. Jag har till och med hunnit påbörja min nya tjänst.

Den senaste tiden har varit lite väl dramatisk och det har varit många bollar att hålla i luften på en och samma gång. Boka tid för anställningsintervju i anslutning till att man sitter i väntrummet på ett sjukhus känns lite skruvat, men så har det varit. Jag har tillbringat en del tid i väntrum där jag passat på att kolla in konstverk som trots allt gör att de där sjukhusbesöken blir lite lindrigare och trevligare. Nu förstår ni säkert att jag inte besöker sjukhus enbart för att kolla på konst. Anledningen var att det inträffade en olycka där en av mina närmaste råkade ut för en skada. Händelsen har inneburit operation och en del oro och extra “meck” för våran del men nu har vändpunkten kommit, min kära återhämtar sig och mår bara bättre och bättre för varje dag.

Den här märkliga målningen (på bilden ovan) hänger i väntrummet på ortopeden i Malmö. Målningen inbjöd till spännande samtal och jag kan inte låta bli att undra hur själva inköpsprocessen för de konstverk som hänger på offentliga institutioner går till. Den här målningen får mig att tänka på rymden, planeter, ägg, tid, matematik, maskiner och instrument. Jag skulle nog inte velat hänga upp den i vardagsrummet men i ett väntrum på ett sjukhus passar den bra, eftersom den inbjuder till så många olika tolkningsmöjligheter.


Hela den här sommaren har varit lite märklig, så det är kanske inte konstigt att även växterna beter sig annorlunda. Magnolian blommar för tredje gången och våra jordgubbsplantor blommar för andra gången denna säsongen. Det är den 1 september och vi kan plocka jordgubbar i trädgården.

Nu vet ni lite mer om varför det varit stiltje här inne den senaste tiden…

Må gott och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Bland trädtoppar och bokblad

Bokskogen. Jag tar en promenad. Energin finns, där ute bland bokbladen under trädtopparnas brus. Jag går och går, andas in och andas ut, andas in allt det där gröna och sköna, och andas ut allt det där trötta och slitna. Andas in det ljusa och andas ut det mörka…

Jag går, springer, går och stannar upp. Betraktar marken, träden, grenarna, bladen, insekterna, småkrypen, fåglarna och fascineras av allt det vackra. Jag andas in doften av skog, lyssnar på ljuden och fascineras av allt det gröna. Ser bilderna och lägger mig ner på en träbänk i en skogsglänta, förundras av solljuset som letar sig ner mellan trädtopparna…

Jag andas in ord, tänker nya ord, skriver dikter, smider planer, skapar struktur och finner material nog för att bygga broar…


Det finns en skatt där ute och den skatten är alldeles gratis att ta del av, den finns där för alla som vill berika sina liv och det ända den begär tillbaka är att vi låter den leva, att vi värnar om den och låter den vara just så vild och vacker som den är. Bokskogen. Allemansrätten.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Sommarfika i en rabatt…

Sommaren börjar närma sig tidpunkten då den flyter samman med hösten. Nog är det sommar ännu, men spåren av höst gör sig påminda via såväl almanackan som naturen. Äpplena börjar mogna och ett och annat visset löv blåser runt på marken.

Igår bjöd vi in några fina konstnärsvänner på fika, gick trädgårdsrunda, pratade om dikter, historia, skola och mycket annat. En spännande sak som kom på tal var diktarens status historiskt och i nutid. Ett intressant samtal som gav mig några nya infallsvinklar att fundera över, inget jag kan utveckla i nuläget eftersom jag behöver fundera och faktasöka innan jag känner mig redo att utveckla debatten vidare.

Det jag gillar med lediga dagar är all den där bonustiden man får, tid att göra det där lilla extra som sätter krydda på tillvaron, och det kan vara enkla saker som att baka en kaka. Till fikat igår bjöd jag på min berömda morotskaka, dekorerad med rivna morötter och svarta vinbär från trädgården. Med glimten i ögat brukar jag påstå att den är nyttig, den innehåller 3 dl morötter, men ärligt talat så innehåller den en hel del onyttigheter som socker, smör och philadelphiaost; men god är den. Förvinnande god!

Dagens agenda är fulltecknad av nya äventyr, så nu kör vi…

Christina Karlsson <3

Hällåkra skulpturpark

Hällåkra vingård är en trivsam plats som ligger mitt ute på Söderslätts skånska mylla. Vi har länge varit nyfikna på vingården, men det var först nu i samband med att konstnären Joakim Larsson skulle ha en guidad visning av sina skulpturer som vi kom till skott. Samtliga skulpturer som visas i parken ingår i konstkonceptet det Ofattbara. Skulpturparken är vackert belägen omgiven av friska, vackra rader av vinrankor, där finns en örtagård, rabatter med blommor och träd.

Miljön är som sagt riktigt skånsk, hemtrevlig och estetiskt tilltalande.

Här kan man slå sig ner utomhus vid borden som står placerade intill stora träd som skyddar mot den skånska vinden, samtidigt som man blickar ut över skulpturerna i parken och vinrankor i rad, så långt ögat når. Jag prövade ett av gårdens röda viner, maken valde alkoholfritt alternativ, vi åt Hällåkraboeuf och efter maten svart kaffe med lavendelskorpor som bakas på lavendel från trädgården. Maten var delikat, vinet smakade bra och personalen supertrevlig. Miljön är avslappnad och vi fick till och med sällskap av gårdens hund som kom och hälsade på oss.

Hällåkra vingård erbjuder god mat, dryck och framförallt spännande konst med skulpturer att förundras över. Skulpturerna ingår i konceptet det Ofattbara och konstnären heter Joakim Larsson.

God mat, dryck och konst i en avslappnad och trivsam miljö på landet.

Må väl och njut av sommaren som passerar <3

Christina Karlsson

Famntaget i Smygehamn…

Haikudikt sid 63, ur Våra andetag andas haikusommar.

Besökte Smygehamn och hälsade på den här vackra skulpturen. Hon njuter av solen, havet och vindarna där hon står och sträcker sig mot havet. Skulpturen heter Famntaget (1929-1930) och konstnären Axel Ebbe.

Famntaget, av Axel Ebbe.

Igår var det solsken, men hon står där i ur och skur, och oavsett väderlek ser hon alltid ut att njuta av skulpturlivet. Hon är förtjusande! Det sägs att det är skådespelaren Uma Thurmans mormor som stått modell till skulpturen. Oavsett vem som stått modell så finner jag denna plats och skulptur inspirerande.


Famntaget är omgiven av en cirkelformad väldoftande lavendelrabatt.

Har du varit i Smygehamn någon gång?

Må väl och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson


Öppnar dörren till en outforskad värld

När jag skrev min bok förra sommaren hade jag ingen aning om att en helt ny kultur skulle uppenbara sig. Jag minns hur jag satte mig i trädgården, började skriva, utvärdera och insåg att jag behövde någon form av ram för diktandet, och det var så mina haikudikter växte fram. Spontaniteten och lekfullheten fanns redan i mitt skrivande, men när jag väl bestämde mig för att följa haiku enligt 5-7-5 principen hade jag inte bara funnit en struktur utan även vägen till min debutbok, och därmed en för mig ännu outforskad värld.

En uppföljare är på väg att ta form, men innan dess vill jag veta mer. Jag har bara smakat godbitarna genom att skrapa på ytan, nu vidgar jag mina vyer genom att söka mer kunskap. Jag läser allt från olika varianter av modern nutida haiku till att söka dess ursprungskärna och just nu har jag hamnat i Japan, och begreppet japanologi. Samtidigt som jag undersöker japanologin ur en haikudiktares perspektiv upptäcker jag min fina bloggvän Nillas inlägg om Skogsbad där hon utforskar japanologin ur ett hälsomässigt perspektiv. Jag inser att många av mina haikudikter kommit till i samband med omedvetna skogsbad, och jag förundras över hur Gunilla och jag närmar oss samma område fast ur lite olika perspektiv.

När jag beställde boken om Japans mest kända poet Basho´ (1644-1694) var det för att lära mig mer om haikudiktens ursprung. Boken innehåller närmare tusen haikudikter översatta och på originalspråk med kommentarer och förklaringar. Den är skriven av Lars Vargö som är fil.dr i japanologi. Jag går all in på mitt eget lilla vis, klär mig i kimono, spanar in vilka växter i vår trädgård som har japanskt ursprung, dricker te och påbörjar läsandet av Basho´, Blommornas, fåglarnas och månens poet (2018).

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Bokhandelsdebut…

Nu kan man köpa min bok på Söderslätts bok & papper i Trelleborg!

Söderslätts bok & papper är en fin liten bokhandel som även säljer en hel del pysselmaterial. På den tiden då jag själv bodde i närheten av Trelleborg köpte jag själv en hel del böcker, studiematerial och presenter i deras butik. Då var butiken dubbelt så stor som den är idag, men å andra sidan var det inte så vanligt att man köpte sina böcker via nätet. Idag blir besöken till Trelleborg inte lika många då vi inte längre har samma närhet till staden, men när det händer så tar jag gärna en sväng inom Söderslätts bok & papper.

En efter en bokhandel lägger ner eller flyttar in i mindre lokaler pga att folk allt oftare köper sina böcker på nätet. Trots det håller de flesta bokälskare med om att det är något visst med äktheten som finns i en riktig bokhandel. Det är en speciell känsla att kunna botanisera bland bokhyllorna, bläddra i böcker och upptäcka nya genrer och författare. Känslan att få boken med sig direkt och sen bara gå iväg och sätta sig på en bänk i närheten för att bläddra mera. Jag vill så gärna nå ut med min poesi och jag hoppas innerligt på att nå ut till flera genom att min bok nu finns att köpa på Söderslätts bok & papper.

Hur ofta besöker du en bokhandel? Och var köper du dina böcker, på nätet i butiken eller lånar du på bibliotek?

Christina Karlsson

Kontrollöga, av Niklas Schiöler

Kontrollöga (2018) är en skönlitterär bok skriven av Niklas Schiöler, som gestaltar livet för en person med tvångssyndrom. En annorlunda men samtidigt vacker bok, som skildrar tvångshandlingar, motbesvärjelser och kärlek.

Det här är en bok som behöver tid. I början upplevde jag att den var svår att greppa men om man bara fortsätter att läsa kommer man in i upplägget. Jag tycker om det poetiska språket, och hur boken berättas fram. Den väcker nyfikenhet och får mig att vilja veta mer och undra kring sådant som inte står utskrivet. Läsningen och beskrivningarna av olika tvångsbeteenden väcker mina funderingar kring var gränsen går mellan passion och tvångshandling. Ibland kan det nog vara ett gränsfall? Fast å andra sidan beror det säkerligen på hur tvångssyndromet yttrar sig, och vilka strategier man har för att hantera det.

Jag tycker om titeln, Kontrollöga. Nu när jag dessutom läst boken och kan relatera till avsnittet där huvudpersonen granskar alfabetets bokstäver, kan jag dessutom se en halvstjärna när jag betraktar bokstaven K. Ett avsnitt som väcker min lust att vilja fylla i övriga halvan så att alla ord som börjar med K inleds med en stjärna. När jag har läst ut boken ser jag att titeln inleds med en stjärna, och nu funderar jag på vilka associationer en stjärna väcker.


textutdrag ur Kontrollöga sida 58

Bokens innehåll ger mig en bild av hur tvångssyndrom kan yttra sig, hur det kan gå riktigt illa när syndromet tar över men också hur syndromet kan ge insikter och skapa behov av att närgranska sådant som tex tal, ord och kartor.

En annorlunda bok som berör.

Christina Karlsson

“Exit light, enter night” med Metallica på Ullevi 2019

Det bor en rocker i mitt hjärta, och denna rocker viskar att hårdrock är som bäst när man upplever den IRL. Det kan vara så att jag tillhör den skara av människor som behöver en regelbunden dos av hårdrock för att må riktigt bra och ett tydligt tecken på att det var alldeles för länge sedan jag var på rockkonsert är att min gamla skinnjacka hade hunnit samla damm. Jag fick helt enkelt damma av jackan för att få den anständig nog för Metallicakonsert.

Jag hämtade upp maken utanför hans arbetsplats i Lund och sen körde vi de närmare 30 milen som det är härifrån till Göteborg. Vilken spellista vi lyssnade på i bilen kan ni säkert gissa… och innan kvällen var slut hade vi hört alla favoriterna om igen fast IRL. The unforgiven, Enter Sandman, Nothing else matters…Sad But True, For Thom The Bell Tolls, Master of Puppets och många fler….

Ullevi är en fantastisk konsertarena och vi hade bra sikt därifrån vi satt, speciellt med tanke på att det faktiskt var över 63000 personer på arenan. Vilken konsert! Och vilken publik! Stämningen var på topp hela kvällen och Metallica bjöd på många överraskningar, bla genom att helt oväntat börja spela en svensk låt, Staten och kapitalet och invänta att vi i publiken skulle komma på vilken låt det var och börja sjunga med. Det tog inte lång tid att få hela Ullevi att sjunga med… Men överlag var det ändå en riktigt traditionell 80-talsfeeling över hela konserten med rök, ljusshow, eld, fyrverkerier, gitarrsolo och ett grymt ös på både på Metallica och oss i publiken.

Det var det det, nu har jag fått min dos av hårdrock – dags att återgå till den obligatoriska vardagen med semesteråtaganden, chill och allt som hör därtill.

Må väl!

Christina Karlsson