Igår var vi på Malmö Opera och såg Rossinis Greve Ory. Maken blev alldeles hänförd av föreställningen och njöt av musiken. Och nog var musiken lysande, även jag njöt av musiken men tyckte nog ändå att första akten var lite i softaste laget … jag saknade överraskningsmoment i scenografi och koreografi. Ni vet det där oväntade som man liksom kastas rakt in i och sedan bara måste vända och vrida på innan man vet vad man egentligen tyckte om smaken.
Idag är det första advent och vi äter en lååångsam frukost. Maken läser och jag kan inte låta bli att ”go crazy” med mina fotografier i photoshop för att undersöka vilka ytterligare berättelser jag kan tillföra. Fotografiet ovan är framställt av en selfie vi tog efter operan, framför en av mina favoritskulpturer Tragos (Tragedins födelse). Skulpturen är så spännande och högtidlig när facklorna brinner. Jag gillar helheten och kontrasten skulpturen skapar genom att relatera till historiens allegorier och samtidigt omges av eld, vatten, jord och luft – ett möte mellan de fyra elementen.
Jag klädde mig i en blommig långklänning… en svart liten kofta
och snurrade upp mitt långa hår i en proper frisyr…
Idag ska jag lusläsa programmet och lyssna vidare på skivan vi köpte med oss hem… fundera lite mera över innehållet, musiken, ljuden… Känslan av att ha varit på en föreställning sitter ofta kvar länge …jag njuter, känner mig glad, upprymd, nöjd och fylld av ny energi.
Greve Ory är en komedi och gårdagens handling utspelades i riddartid. Grevinnan Adele är ensam tillsammans med sina hovdamer på slottet medans maken är ute på korståg. Damerna har svurit trohet och beslutat att inte släppa in några män i slottet medans männen är borta. Detta försöker Greve Ory, vars avsikter är att förföra grevinnan, att komma runt genom att han och hans gäng klär ut sig till nunnor för att erbjudas husrum på slottet…….
Och desto mer jag tänker på gårdagens föreställning desto mer infinner sig känslan av att vilja sitta där i publiken igen och igen… för att ta del av operakulturens magiska, konstfyllda och förunderliga värld. I love it!