Jag läser en fin liten saga om en Grunt och den lämnar kvar ett stort leende i mitt hjärta

160130_1

Ett leende dröjer sig kvar. Jag har just läst ut en alldeles bedårande och fantasifull saga som handlar om en säregen liten grunt. En grunt är liten på jorden och har ett hjärta som rymmer massor av godhet. Grunten blir flera hundra år gammal och lever nära magin i naturen.

När Lollo, en av mina bloggvänner berättar att hon givit ut en bok tar min nyfikenhet överhand och får mig att spontanbeställa en bok på direkten och det är jag glad för att jag gjorde.  Jag har nyss läst ut denna fina lilla saga och kan inte känna mig annat än nöjd. Snoobbis berättelser lämnar kvar en känsla av att förnöjsamhet och boken avslutas med en fin uppmaning om man inte ska glömma att tycka om sig själv eftersom det både får en själv och andra att må bra.

Författaren Louise Nocky har själv tecknat bilderna som ingår i boken. Boken är lättläst, vacker och passar utmärkt för såväl stora som små….så jag tackar Louise Nocky för en trivsam lässtund <3

och önskar er alla en fortsatt fin helg <3

160130

Yayoi Kusama, en färgstark upplevelse ur olika perspektiv och en av de bästa dagarna på länge

160123_5

Förra helgen reste jag och de här tre fina flickorna till Lousiana Museum of Modern Art för att vara med om en konstupplevelse som är lite utöver den vanliga. Här på bilden är vi,  Monica, Angelica, jag och Emelie ute på en kort vandring i skulpturparken. Dagen var energigivande med massor av glada skratt och överraskande konstupplevelser.  Museet var dock knökfullt av folk och det var tur att vi kom dit tidigt för folket fortsatte att välla in under dagen och när vi begav oss hemåt ringlade köerna sig långt ut på gatorna utanför museet.

160123_10

Yayoi Kusama, är sannerligen en spektakulär kvinna! På bilden ser ni hennes avbild i dockform och precis som ni ser så är denna kvinna lite utöver det ordinära vanliga. Hon tycks ha fixerat sig vid prickar i olika former. Kusama är född 1929 i Japan och en av nutidens mest framgångrika konstnärer. Enligt wiki, såldes ett av hennes verk 2008 i New York för 5,1 miljoner dollar, vilket är rekord för en levande kvinnlig konstnär.

160123_9

Hur kommer man ens på tanken att måla en hel bokhylla gul- och svart prickig och därefter konstruera massor av likadana prydnadspumpor och måla dem gula med svarta prickar?

160123_1

Tänk att välja ut en gigantiskt stor målarduk och omsorgsfullt fylla hela duken med den här typen av prickigt mönster. Tekniken kommer inte riktigt i sin rätta på en sådan här liten bild, i verkligheten kunde man stå på håll och finna spännande fantasimönster framträda.

160123_7

Det fanns olika rum man kunde gå in i för att uppleva speciella miljöer som exempelvis de här prickiga skyltdockorna som befinner sig mitt uppe i en dans…

160123_6

En annan upplevelse var alla dessa speglar med magiska spegeleffekter! Många av upplevelserna var spektakulära och psykadeliska. Jag fascinerades och inspirerades men tyckte dock inte om allt jag såg och det jag inte tyckte om avstod jag från att fotografera men det fanns skulturer som var direkt motbjudande. De väckte dock känslor och frågor av stora mått och det skulle vara så spännande att få höra lite mer om hur Kusama tänker kring sitt konstnärskap.

160123_3

Hon tycks ha en fascination av pumpan som symbol för något? Det fanns flera tolkningar och varianter av prickiga pumpor och en av dem hade det kreativa namnet, Första gången jag såg en pumpa…..

160123_4

Sist men definitivt inte minst, denna magiska kvinna har designat mönster till modehuset Louis Vuitton. Hur coolt är inte det?

Jag känner mig så nöjd med att vi tog oss tid att besöka utställningen. Konstupplevelsen lever kvar länge och inspirationen att måla och skapa triggades igång… Vilken utställning! Magnifik!

 

 

 

 

 

RESPEKT

Finns det fler där ute?

Fler som anser att vi behöver mer respekt i samhället?

Respekt

för människor

Respekt

för kvinnor

Respekt

för barn

Respekt

för män

Respekt

för queer

Respekt för varandra

*

Respekt

för natur

Respekt

för djur

Respekt

för jorden

Respekt för liv

och respekt för växande

*

Respekt

för regler

Respekt för lagar

Respekt för meningsfulla normer

Respekt för jämlikhet

Respekt för kunskap

Respekt för okunskap

Respekt

för utveckling

Respekt

för sitt eget arbete

Respekt

för andras arbete

Respekt

för lärare

Respekt

för elever

Respekt

för skolan

Respekt för eget ansvar

*

Respekt för Tid och respekt för deadlines.

*

Respekt

för den miljö vi befinner oss i

*

Respekt,

för arkitektur.

Respekt, för stad

och Respekt för Land.

Respekt

för syre och andrum.

Respekt

för vetenskap

* Respekt och ödmjukhet*

Respekt

för konst

Respekt

för vardag

Respekt

för plikt.

Respekt, för högtid.

Respekt, för dag.

Respekt, för natt.

Respekt

för atmosfär

och

*

Respekt, för musik.

Respekt för lyrik.

Respekt, för konst.

Respekt

för bild

Respekt

för text

Respekt för sol och respekt för måne

Stjärnfall

*

Respekt

för familj

Respekt

för kärlek

vänskap

släktskap

Respekt

för blodsband

Respekt

för vänner

kollegor

och respekt för människor i allmänhet

*

Respekt

för passion

Respekt

för dramatik

Respekt för utveckling

Respekt, för solsken, fågelkvitter, sång och respekt för mörka dagar

Respekt

för Liv och respekt för död.

Respekt för olika åsikter och annorlunda personligheter

Respekt för alla som verkligen bryr sig

Respekt

och respekt för alla dem som inte förstår bättre?

eller vad säger ni?

Ska vi bojkotta hela den här tanken med att visa varandra respekt?

Vara respektlösa…

Kanske är det överskattat, överflödigt och fyller alls inget syfte när vi i själva verket kan strunta i alla oskrivna normer, avsäga oss själva allt ansvar och fortsätta störa, klaga, kränka, ignorera, åsidosätta, förstöra, behandla olika, peka ut, placera in i olika fack av fyrkantigt tänkande och glömma bort allt det här som handlar om respekt?

?

Eller….  kanske föredrar vi människor ett samhälle som bygger på ömsesidig respekt? Vad tänker du om mänsklighetens förhållande till respekt?

We can be heroes, just for one day

151230_911

Jag

jag kan vara drottning

och du

du kan vara min kung

och vi

Tillsammans kan vi vara hjältar

Vi kan vara hjältar föralltid och förevigt

*

Jag

lyssnar till Heroes,

Blackstar

Lazarus

och lever som en kung

men som sagt

Låt oss dansa

allt det där

är bara för en dag

bara för en dag

och vi har inget att förlora

Det kan finnas liv på Mars?

*

Kom, ta på dig dina röda skor

och Låt Oss Dansa

till en Blues

*

*

något konfunderad…

160114_1

Dagen började bra,

utvecklades högst märkligt,

tillräckligt märkligt,

för att orsaka tidningsrubriker…

men

Allt ordnade allt sig till det bästa.

Ni vet sådär som det brukar göra i sagornas värld.

Nu är jag trött.

och imorgon är det fredag…

<3

160114

tillbaka i vardagen

160109_3

Granen lyser fortfarande grön och grann i stugan och det känns som om julhelgen bara precis hann börja. En blinkning och nu är jag här igen. Mitt uppe i en speedad vardag, och nog är det fint att vara här men nog skulle det vara ännu finare om det gick att tagga ner tiden så där så att tempot blev lite mer mjukt och behagfullt….

Hur har ni det där ute i cyberspace. Känns erat tempo ok?

Oavsett om ni har det soft eller speedat så önskar jag er en fortsatt fin dag!

en födelsedag är ingen vanlig dag

160109_1

Vi har firat födelsedag och det var inte vilken födelsedag som helst utan en alldeles speciell persons födelsedag. Vår dotters födelsedag<3

160109_2

Jag känner mig så tacksam och lyckligt lottad som har en dotter som henne i mitt liv. Jag kan inte låta bli att känna mig stolt över att min lilla flicka vuxit upp och blivit den kloka vackra kvinna som hon är. Min moderskärlek är gränslös <3

160109_5

Vi firade med blommor, sång, tårta, presenter….och senare på kvällen åt vi middag i den stora staden och avrundade kvällen med att se Star Wars på bio. Filmen överträffade våra förväntningar, kraften var med oss och dagen blev magnifik.

160109_4

Dolce Vita är det ljuva livet för mig…

160106_5

Jag har haft en blomstrande vinterledighet. Myst med maken, umgåtts med barnen, träffat en och annan släkting och några fina vänner. Jag har latat mig och jag har städat huset, bakat och lagat goda middagar. Jag har läst, fotograferat, uppdaterat galleriKVIS hemsida, tränat balett, kollat på film, promenerat både häromkring och i skogen, jag har läst lite till, bloggat, besökt ett museum, läst ännu mera och sen har jag precis som tjuren Ferdinand, mest suttit där under min korkek och bara luktat på blommorna och känt mig såå lycklig.

Jag har som vanligt inte hunnit med ens hälften av allt jag skulle vilja hinna med men det gör egentligen ingenting eftersom jag insett att jag alltid kommer att vilja göra mycket mer än vad tiden räcker till för och det är egentligen inte särskilt märkligt, tvärtom. Det är ett tecken på att jag trivs med att leva och jag har en plan för det här projektet som kallas livet. Jag har mål och drömmar som är både av det realistiska slaget och av det lite mer orealistiska….men hur vet man egentligen att något är orealistiskt? I början av 1900-talet var det orealistiskt för människan att kunna kunna resa till månen, men att man tänkte så berodde på att man inte funnit rätt strategi och teknik för hur man skulle ta sig dit. Nu har vi den tekniken. Jag planerar dock ingen månresa. Men jag tänker att det är helt okej att ha drömmar av det lite mer orealistiska slaget…en dag kanske jag lyckas klura ut rätt strategi för att göra det som verkar omöjligt, möjligt. Jag tror helt enkelt på möjligheter…  *

160106_7

Återigen. Jag tillåter mig själv att symboliskt duka med dockservisen om det är det jag känner för. Dagarna blir så mycket finare när man hälsar lekfullheten välkommen.

160106_6

Semestern är slut för denna gång och den delen av vardagen som rymmer arbete knackar allt intensivare på min dörr. Tiden tickar på. Imorgon är det jag som stiger upp, packar väskan och rustar mig med erfarenheter från det ljuva livet. Det skulle vara gott att få några lediga dagar till men det kommer inte att hända eftersom det finns ett schema att följa. Tiden nalkas för arbete, för utveckling och för utbildning och det känns när allt kommer omkring helt okej… Jag ser fram emot vårterminen, bara lyssna på namnet vårtermin… vi går mot ljusare tider och alldeles snart är våren här <3

Eugen Onegin, en opera av Tjajkovskij

160105_1Vi inledde årets första dagar med att gå och se Eugen Onegin på Malmö Opera. Föreställningen framfördes på ryska och bara det att få höra framförandet på originalspråk var en upplevelse i sig. Scenografin var sparsmakad, men på något vis klassisk, modern och stilren på en och samma gång.

160105_3

Sång och musik var precis sådär välgörande för själen som en opera kan vara när den är som bäst. Storslagen och ryskt sorglig.

160105

Operans namn Eugen Onegin är något vilseledande. Kanske är namnet en produkt av att den skrevs i, och av att vi lever i ett patriarkaliskt samhälle eller kanske kommer namnet, precis som det står i programmetav att Eugen Onegin  är den omogna och destruktiva kraft som driver operans handling framåt. Eugen Onegin har en betydelsefull roll i dramat. Men det är huvudpersonen, dvs den verkliga hjältinnan Tatjana som är dramats hjärta.

Storyn

Systrarna Olga och Tatjana lever ett stillsamt liv på den ryska landsbygden. En dag när Olgas fästman Lenskilj kommer på besök har han med sig sin gode vän Eugen Onegin.Tatjana blir så förälskad i Onegin att hon skriver ett passionerat kärleksbrev. Onegin avvisar hennes kärlek och flirtar istället med Olga. Lenskij blir upprörd när Olga hellre dansar med Onegin och känner sig manad att utmana sin vän på en duell och det är där vi hamnar mitt uppe i dramats vändpunkt när Onegin dödar sin vän och därmed vinner duellen.

160105_4

Onegin blir tvungen att lämna landet och återvänder först många år senare. Tatjana gifter sig med fursten Gremin och de lever ett ståndsmässigt och lyckligt liv tillsammans i furstens magnifika palats i St Petersburg. En kväll när paret håller bal i sitt palats dyker plötsligt Onegin upp och inser att han är förälskad i  Tatjana. Denna gång är det han som skriver ett passionerat brev till Tatjana. Hon bedyrar dock att det är försent och att hon är lyckligt gift med furst Gremin.

160105_2Att besöka operan är välgörande för både kropp och själv. Det är en upplevelse som berikar och förgyller även långt efter föreställningens slut.

<3