Gott Nytt År!

Tänder granen,

njuter svart kaffe.

Mörkret omsluter den ljusslingeupplysta morgonen.

*

Nu önskar jag er ett riktigt fint avslut på 2018, ett angenämt nyårsfirande och ett alldeles underbart Gott Nytt År!

Njut av nyårshelgen och må väl <3

Christina Karlsson

 

La Traviata, succéoperan som får stående ovationer

Vilken föreställning! Jag har varit Malmö Opera och upplevt La Traviata, en gripande opera av kompositören Giuseppe Verdi (1831 – 1901). Handlingen är baserad på Alexandre Dumas (1824 – 1895), Kameliadamen. La Traviata är en tragisk kärlekshistoria med helt underbara melodier som jag gärna lyssnar på om och om igen. Tydligen känner fler som jag då La Traviata är en av världens just nu mest spelade operor, enligt Malmö Operas hemsida.

Operan handlar om hålldamen Violetta Valéry som lever ett liv med fester, alkohol och sex. Hon saknar något och när Alfredo Germont dyker upp blir han svaret på hennes drömmar om kärlek och respekt. Men Violetta är svårt sjuk av tuberkulos som gör henne allt svagare och det förflutna hinner ikapp henne när hon tvingas offra sin kärlek för att rädda familjen Germonts rykte.

Att besöka operan är en konstupplevelse i sig, man möts av skulpturen Tragos välkomnande brinnande facklor och väl inne i foajén hälsar bronsskulpturen Thalia välkommen. Teaterns julgran är vackert dekorerad med spännande julpynt i sann teateranda och på kvällstid speglas insidan av operahuset vackert i de stora fönsterna med utsikt mot Fersens väg, även omnämnt som Malmös Champs Elysée.

Scenografi och kostym var galen och enastående på en och samma gång. Tanken på en massa dansande skelett på scenen kändes märklig när jag såg bilderna före föreställningen, men väl där blev det tydligt att scenografi och kostym lyfte hela föreställningen. Om man bara ska se en opera under denna säsong så se La Traviata, föreställningen är en fröjd och sann konstupplevelse för alla sinnen.

Att se La Traviata på Malmö Opera var verkligen en mäktig upplevelse och helt klart en av de bästa föreställningar jag sett*

Christina Karlsson

 

 

 

 

Reflektioner kring hur en sommarvind smeker vinterkind när Våra andetag andas haikusommar

Bokresevägen är för mig ny outforskad och fylld av förväntningar, med mig på resan bär jag en uppsjö av idéer tillsammans med erfarenheter från ett bergochdalbaneliv. Nu försöker jag att stanna upp för att reflektera, vara i nuet och njuta av att se hur boken tas emot, tar plats och börjar leva sitt eget liv.

Det känns otroligt spännande att se hur böckerna sprids till olika delar av landet, att några köpt en extra bok för att ge bort i julklapp, att några berättat att de tycker att dikterna varar länge, att det är dikter man kan smaka på, att några berättat att de tycker att boken är vacker, att den kan användas som inredningsdetalj, att jag får ta del av tankar om vilket som är favoritdikten, att jag får ta del av bildtolkningar till några av dikterna. Jag känner mig otroligt glad och tacksam för varje liten detalj. <3

Det är också intressant att reflektera och ta lärdom av nya erfarenheter som kantar vägen. Strax före bokreleasen den 23 november var vår hall belamrad med en stor samling bokkartonger och när min man frågade hur länge de skulle stå där svarade jag att ett av mina delmål var att sälja 300 böcker före julafton och att kartongerna då kommer att försvinna efterhand. Med facit i hand kan jag bara le åt mig själv och konstatera att jag är bra på att drömma. Jag är en bra bit på väg men i nuläget har jag inte ens sålt 100 böcker så jag kan bara dra lärdom och inse att jag behöver utveckla förmågan att formulera rimliga mål, eller en bättre försäljningsstrategi för att kunna nå ett liknande mål inför nästa bokrelease.

Själv är jag en person som älskar böcker, mitt hem har alltid varit fyllt av böcker och när jag köper presenter blir det ofta en bok. Jag går sällan förbi en bokhandel utan att gå in och när jag är ute och reser kommer jag oftast hem med en eller flera nyinköpta böcker. Jag tycker om skönlitteratur, men dras oftast till hyllorna med lyrik och konst eftersom de genrer ligger närmast mitt hjärta. Nåja, vi är alla olika och unika var och en på våra egna vis och tur är väl det, för det skulle vara fasligt trist om alla var lika.

Några har berättat för mig att de aldrig läser dikter, att de tycker att dikter är komplicerade och att de helt enkelt inte förstår sig på det sättet att skriva. Personligen tänker jag att dikter är läsarvänliga eftersom en dikt oftast säger mycket med hjälp av ett minimalt användande av ord. En annan fördel är att man får ta sig större frihet att experimentera med ordkombinationer och skiljetecken eftersom diktspråket är lite mer lekfullt än en traditionell text.

Svaret på om vi fortfarande har hallen fylld av bokkartonger är nej. Dagen före dagen före dopparedagen bar jag upp kartongerna till mitt arbetsrum, och där står de prydligt uppradade längs med väggen under tiden som jag fortsätter att samla på mig nya erfarenheter.

När läste du en diktbok senast?

Christina Karlsson

 

 

 

Lugna juldagar med mingel och spel…

Julklapparna är öppnade, maten är uppäten, gästerna har åkt hem, snön har smält bort och kvar finns tonerna av en alldeles underbar julhelg.

Julhelgen har varit lugn och behaglig. Heldagar med kidsen som har varit hemma på besök, vi har umgåtts med nära och kära, ätit god mat, minglat och spelat brädspel långt in till sena kvällen. Årets brädspel är ett Game of Thrones Monopol, snarlikt det traditionella Monopolspelet men med en egen personlig känsla av Game of Thrones.

Idag är dottern tillbaka på sitt arbete, sonen på väg till stationen, maken är ledig och jag ser fram emot att inviga mina nya träningshandskar på kvällens träningspass då det dessutom är release av nytt program. Därefter blir det en lugn annandagskväll med tid för att bara softa och ha det bra.

Vad ska du ägna kvällen åt?

Christina Karlsson

Tjugotredje luckan i julkalendern

Vaknade till ett snötäckt landskap och såg hur stora mjuka snöflingor sakta dalade till marken. Snö kan vara sällsynt på våra breddgrader här nere i södern, så känslan som infinner sig är speciell. Vi är många som drömmer om en vit jul och i år verkar det som om vår dröm blir verklighet. Jag drar dock inga förhastade slutsatser och tar för givet att snön ska ligga kvar, imorgon kan snön vara borta.

Kanske är det just denna vetskap som lockar fram barnasinnet och en sprudlande lust att skynda ut för att göra en snöängel. Ett utmärkt sätt att njuta av nuet kan vara att bara kasta sig på marken och göra svepande rörelser med armarna tills deras avtryck förvandlas till änglavingar.

En snöängel skulle kunna betraktas som landart då den uppstår av en medveten handling, en önskan om att skapa ett visuellt spår i form av ett estetiskt avtryck. Kroppen är redskapet, materialet är snön och miljön är platsen där man placerar sina avtryck. Avtrycket av en snöängel är tillfälligt, det kommer förr eller senare att smälta bort, till sommaren syns troligtvis inte minsta lilla spår av att det funnits en snöängel på just denna plats, bortsett från fotografier eller eventuella målningar som dokumenterar.

Jag tar dagen med ro, småpysslar, städar, planerar morgondagens julbord och ser fram emot att både ynglingarna och gamlingarna kommer hit och firar jul med oss. Vad har ni för er idag?

Önskar er alla en fortsatt fin julhelg <3

Christina Karlsson

 

 

Tjugoandra luckan i julkalendern

Julaftonsglitter

Drömmer vit gnistrande snö

vita kristaller

genomskinliga droppar

iskalla vindar

regndroppar fryser till is

kylig bris

smeker min kind

känner värmen spridas

*

Vintergatan tar plats

Stjärnans låga skapar mönster

Väcker berättelser

Går på jakt

Spelar på sin lyra

Orion

lyser klart

*

Tända ljus,

Skänker värme

Tänder hopp

Känner hjärtslag

Tänder budskap

budskap om kärlek,

om julefrid och fred

© Christina Karlsson

Tjugonde luckan i julkalendern

Det här vackert kalligraferade kortet fick jag av kalligrafen/konstnären Eva Pedersen i samband med bokreleasen. Några dagar före min bokrelease hade jag publicerat en bild av dikten på Instagram och Eva hade läst om min idé med varannan boksida blank för att bjuda in läsare att tolka och rita sin egen bild. Just nu står bilden lutad mot en skål i vardagsrummet, men det finns en plan om att rama in och hänga upp dikten på väggen <3

Äntligen!

Min julledighet har landat. Granen är klädd och jag laddar batterierna för julfirande. Andas in, andas ut och njuter av vetskapen om att det ligger två orörda lediga veckor framför mig.

Julafton närmar sig med stora steg,

  och fortsättning följer imorgon….

Christina Karlsson

 

 

Nittonde luckan i julkalendern

Idag var det elevernas sista skoldag för detta året och nästa gång vi ses har det hunnit bli nytt år. Vi lärare har däremot en arbetsdag kvar så om exakt ett dygn kan även jag spänna av och fullt ut fokusera på årets julfirande. Idag gläds jag lite extra åt några fina julgåvor, extra glad blev jag för de kreativa och spännande bildtolkningarna av två  av mina dikter. Och jag ser fram emot att se hyacinten blomma, tända doftljuset, smörja in mig med den väldoftande krämen, äta upp godbitarna och läsa boken…

Må väl och njut av dagen!

Christina Karlsson

Sextonde luckan i julkalendern

Under gårdagens julhandel parkerade jag min bil i ett P-hus där det på utsidan finns en vägg som tillåter graffitimålning. Ska jag till centrala Malmö väljer jag ofta detta P-hus just därför att jag tycker att det är intressant att kolla in vilket budskap som förmedlas.

Jag tycker om att motiven varierar och jag tycker om att betrakta trottoaren som påminner om en färgpalett. Igår när jag närmade mig P-huset kunde jag inte låta bli att le när jag möttes av julhälsningen ”Merry Christmas”, men när jag betraktade målningen närmare förändrades leendet till ett fundersamt och lite mer filosofiskt uttryck.

Väl genomtänkt och utförd graffiti har förmågan att ge den observante förbipasserande en tankeställare. När man betraktar målningen närmare ser man att framför texten Merry står det står en kriminellt belastad person med automatvapen och skjuter mot polisen som står bakom Christmas, och som i sin tur skjuter mot personen (som jag tolkar som kriminell) på andra sidan av Merry Christmas texten. Mitt emellan Merry och Christmas väjer en stackars julgran för skjutningarna under tiden som pengarna flödar åt alla håll. Jag har ingen aning om vem som målat motivet men all heder åt konstnären som kommunicerar ett tydligt bildspråk som dessutom är placerat på en plats där det kommunicerar med omgivningen på ett genialt sätt.

Vi befinner oss i Sveriges tredje största stad, staden  som erbjuder en fantastisk julskylning och shopping för den som vill vara med. En ständigt växande stad i utveckling och där finns universitet, bibliotek, museum, parker, opera, teater och blomstrande företag. Staden som betraktas som vår port till Europa/världen genom sin förbindelse med bron. I samma stad hamnar ungdomar i kriminalitet, i samma stad händer det att ungdomar som inte ens fyllt 20 år skjuts till döds. I samma stad finns det hemlösa människor, droger, hederskultur och utanförskap. I samma stad/land befinner vi oss i ett läge där terrorhotet är förhöjt och där det finns zoner/områden inte ens polisen vill bege sig till utan förstärkt skydd.

Vi befinner oss i en stad och ett land där det råder en rädsla för att inte tycka som alla andra och där en självutnämnd elit anser sig ha rätten att bestämma vems röst som ska få höras och vems åsikter som ska räknas. Vi befinner oss i ett land där åsikter avfärdas pga rädsla för en obekväm debatt, samtidigt som människor utsätts för hederskultur, hemlöshet, överfall, skjutningar, terror och klimatet för individen blir allt otryggare.

När jag tittar närmare på bilden ser jag att den som jag tolkat som kriminell i detta fallet är klädd i tomtedräkt. Betyder detta att konstnären ser våra traditioner och vår kultur som ett hot? Eller betyder det att våra traditioner och vår kultur kan utnyttjas för att sätta vår trygghet ur spel? Bilden väcker många frågor och kanske säger svaren lika mycket om den som tolkar bilden som om konstnären som såg till att den hamnade där den är?

Men vad ska jag göra åt problematiken som förmedlas? Jag vill ju bara fira en lugn och behaglig jul med mina nära och kära. Jag vill umgås med min familj, njuta av allt vackert, gott och se glädjen spridas hos mina nära och kära. Vad ska jag göra åt saken? Om jag vågar sätta ner foten, säga min åsikt och råkar säga något som bryter normen då blir jag kanske utfrusen ur gemenskapen och får fira jul ensam med min egen lilla skara. Detta är i sin tur bara ännu ett symptom på hur segregationen ökar när vi inte får uttrycka våra åsikter och när de som styr inte vågar debattera frågor som kan vara svåra att besvara.

Allt detta bara på grund av en graffitimålning, som ett tydligt exempel på när en bild kommunicerar mer än tusen ord. Jag skulle kunna skriva fler ord för att definiera det jag vill säga, men bilden förmedlar hela tiden så mycket mer och jag har egentligen ingen aning om min tolkning stämmer överens med konstnärens.

Jag vill i själva verket bara koppla av från vardagens brus, och drömma mig bort till en sagovärld där rättvisan segrar, där alla är lyckliga och omges av det där heliga sagoskimmer som förmedlas och uppstår i våra drömmars vackraste julfirande.

Jag checkar ut min bil, åker hem, pyntar granen och tänder det tredje adventsljuset.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

 

 

 

Femtonde luckan i julkalendern

Lördagen den 15 december 2018

Julen närmar sig

bit för bit och steg för steg

 granen står parkerad i vardagsrummet,

 jag och flygaren har påbörjat pyntandet.

Vi resonerar om granens vara och jag vill bara ha äkta vara

en riktig kungsgran som doftar jul

pyntet består av sådant vi samlat på oss genom åren

och jag tänker att det är trivsamt med många olika färger och referenser i en gran. I vår gran finns allt från ugglor och domherrar, till brunbjörnar, rävar, snögubbar och helt vanliga julgranskulor.

Dagen har varit en smula märklig och det har varit inslag av såväl högt som lågt…kontraster, kontraster och massor av kontraster. Hursomhelst…. Jag tog ändå en sväng in till storstaden för att göra några julklappsinköp och ikväll ska de märkas med etiketter och placeras under granen.

Julgänget är samlat kring krubban, och där ligger Jesusbarnet bredvid står, Josef, Maria, fåraherden, tre visa män och samling änglar. Visuella spår av vår tro, tradition och religion.

Hur tycker du att en riktig julgran ska se ut?

Christina Karlsson

Fjortonde luckan i julkalendern

  Jag har fått årets första julklapp och det är är en flygare i trä och koppar, skapad av konstnären Joakim Larsson. Flygaren ingick i konceptutställningen, det Ofattbara 3.0 på Galleri KVIS tidigare i år. Jag var med och valde ut den till galleriets årliga konstlotteri för medlemmar. Utställningen handlade om kommunikation, budskap och hur vi människor tolkar information vi aldrig tidigare mött. Detta är ämnen som berör mig starkt. Under årets gång har jag förvarat den här hemma där den har hängt i fönstret i mitt arbetsrum. När det för ca tre veckor sedan var dags för att hänga konstlotteriets alster tog det emot att ta ner den och åka iväg med den till galleriet, men det var bara att göra sin plikt och packa in den i bilen.

Kanske är det så att den trivdes bra här hos mig och att den bär med sig något kryptiskt budskap. Den som vann flygaren på årets konstlotteri var min mamma, men hon var inte där så jag agerade ombud eftersom dragningen kräver närvaro eller ombud annars går vinsten vidare till nästa vinnare. Jag agerade ombud, valde flygaren och när jag senare berättade för mamma att hon vunnit en flygare kom vi överens om att den skulle bli min julklapp eftersom jag är så förtjust i den.

Den blå flygaren har bor nu hos mig, just nu hänger den i köksfönstret men efter julhelgen kommer den troligtvis att flyga upp i mitt arbetsrum igen.

Tänk vad mycket som hänt sedan flygaren och den stående besökaren flyttade hit. Konst berikar!

Må väl!

Christina Karlsson