Ginko i Pildammsparken

Faktum är att jag alltid tyckt om att promenera i naturen och känna in atmosfären samtidigt som jag fångat de där små stroferna som dyker upp i mitt huvud. I de haikufrälstas land finns det ett namn för sådana promenader, ginko. En Ginko är när man promenerar i naturen och samtidigt skriver haikudikter. Häromdagen fick jag syn på att haikusällskapet bjöd in till ginko i Pildammsparken. Jag anmälde mig och fick samtidigt stifta bekantskap med några haikumänniskor jag tidigare inte träffat och bekantade mig lite närmare med några haikupersonligheter som jag mött i andra poetiska sammanhang.

Regnet hängde i luften, vinden var kylig och fingrarna blev iskalla men att gå en gingo i haikusällskapets tecken var uppfriskande. Gingon gick runt den här dammen. Jag betraktade Pildammsparken ur en helt ny synvinkel och skylten som varnar för svag is inspirerade till en dikt.

Årets sista Prästkrage blommar tappert bland den förmultnade löven och det var mäkta imponerande att se hur många blommor som trotsar hösten med sin charm.

Den här ljuvliga rosen i drottning Silvias rosenträdgård doftade alldeles underbart.

Där det finns en park finns det oftast ett konstverk och den här fina kastanjeskulpturen finner man ett stenkast från Margarethapaviljongen i Pildammsparken.

Margaretaflickan som bär en bukett blommor i handen står alldeles intill den fina paviljonen. Konstnären heter G.V Braun Giesenfeld och skulpturen är daterad 1964.

Jag gissar på att detta är någon form av höstaster?

Vistt är det vackert, det är den 27 oktober och rosorna både blommar och står i knopp.

Efter en och en halvtimmes promenad slog jag mig ner på en bänk i rosenträdgården för att renskriva de ord som landat i min skrivbok under promenaden. Därefter var det dags att leta upp de andra poeterna för en gemensam återsamling inne i cafévärmen där vi fikade och läste nyskrivna frön till haikudikter.


Alla goda ting är tre och tre av oss inledde fikan med att plocka fram ginkgoblad från våra jackfickor. Blad som vi plockat på marken under de ståtliga Ginkgoträden som växer i Pildammsparken. Tänk vad ett intresse kan leda till, fikastund med människor man aldrig träffat förr, ginkopromenad och haikudiktade ute i höstkylan – allt i konstens tecken <3

Må gott!

Christina Karlsson

Storstadsbrus med lyckoljus…

Den mörka årstiden lämnar plats för ljus, och det är den här fantastiska utsikten som jag blickar ut över nästan varje morgon. Att arbeta mitt i storstadens brus med närhet till ett rikt kulturutbud passar mig perfekt. Visst händer det att jag tänker på kidsen och kollegorna på tidigare arbetsplats <3 <3 <3, men fördelarna här i city överväger ändå starkt. Jag har fått helt fantastiska elever, kollegor och undervisar i de ämnen jag brinner som starkast för. Jag har tillräckligt långa lektioner för att alla verkligen ska hinna med att komma framåt i arbetsprocessen och under lektionspassen hinner vi till och med besöka en del av de kulturinstitutioner som finns i närheten.

Veckan som gått har varit extremt lyxig ur undervisningssammanhang då jag tog med en av mina kurser i Design till Malmo Opera. Vi fick inblick i livet bakom kulisserna, bland rekvisita, kosymer, kostymskisser, peruker, smink, scenografi och så så mycket mer. Bilden ovan är tagen bakom scenen och den visar en ett litet utsnitt av rekvisita som ingår i pågående föreställning av musikalen, Skönheten och Odjuren.

Dagen därpå var det en helt annan klass som fick följa med ut på äventyr för att bektrakta konstverk som förmedlar starka budskap med mänskliga rättigheter i fokus. Denna gång gick stegen till en utställning arrangerad av föreningen för Konst och kultur. En gripande utställning med starka intryck. Därefter gick eleverna på höstlov medans vi lärare hade lite till att fixa innan vi får ta del av höstens lediga dagar.

Undervisningen blir ju så mycket mer innehållsrik när man kan förankra den i livet utanför skolans väggar där förvärvade kunskaper ska praktiseras. Fler studiebesök finns på agendan framöver, men först är det dags för frukost.

Må gott och njut av de höstdagar som passerar!

Christina Karlsson

En kväll med Cher på Royal Arena

Konsertupplevelser är ett uppfriskande inslag i vardagen, och häromkvällen var det dags för mig och min dotter att ta del av Chers avskedsturné på Royal Arena i Köpenhamn.

Cher levererade. Hon överträffade mina förväntningar och levererade en spektakulär och underhållande show. Favoriten var nog introt med Womans World.

”If I could turn back time”…. När hon sjunger om att vrida tiden bakåt, tänker jag att det är skönt att inte ha någon sådan önskan för även om jag ofta säger att tiden går för fort och att den springer så skulle jag inte vilja vrida den bakåt igen. Jag är fullt nöjd med en tid som rör sig framåt. Tiderna förändras och vi med dem… Fast jag skulle mer än gärna dela med mig av en och annan stjärna om jag bara lyckades nå dem.

”If I could reach the stars
I’d give them all to you”

***

Må gott!

Christina Karlsson

Katedralliknande valv med Cisterner under barockträdgården i Köpenhamn

Is not the end of the World, är namnet på utställningen som pågår i Cisternerna som ligger under barockparken i Fredriksberg, Köpenhamn.

Det var i lördags som några av mina konstintresserade vänner och jag begav oss till Köpenhamn. Vädret var inte det bästa men vad gör det när man kan ta skydd på konstutställningen som pågår nere i Cisternerna. Först funderade jag på om jag hamnat i någon form av fantasyroman, men insåg ganska snart att världen bara hade gått under och jag befann mig i någon form av framtidsdystopi.

Det var närmare 4200 kvadratmeter bestående av katedralliknande valv med pelargångar och droppstenar i taket som bredde ut sig framför mig. Det var stundtals så mörkt att jag fick lysa upp vägen framför mig med min mobil. Hela golvet var täckt av vatten så det första jag gjorde när jag kommit ner i valvet var att ta på mig ett par av de lånestövlar som fanns vid entrén. Det var blött, kallt och rummen fylldes av toner av något som liknade skrikljud blandat med någon form av musik så lite läskigt kändes det allt att trampa runt där nere i underjorden. Ibland kände man hur man gick över någon form av plåtar i golvet och jag fick för mig att det kanske var någon form av fallluckor. Tala om att jag blev förvånad när jag kikade in genom en öppning i en vägg och fick syn på ett övergivet badrum och sen blev jag ännu mer förvånad när jag förstod att den ingick i konstverket. Ibland undrar man hur vi konstnärer tänker?

Vilken spännande plats att få arrangera en utställning på. Ansvariga för konstutställningen som äger rum i de gamla vattenreservoarerna i Fredriksberg är det danska konstnärskollektivet Superflex.

Väl upp på gatorna i storstadsbruset noterade jag att de danska brunnslocken är vackert dekorerade med motiv av träd och fåglar.

Nåja, nu är jag hemma, arbetsveckan är i full gång och jag har hunnit med ytterligare en resa till Köpenhamn, fast då var det en konsert som lockade och den skriver jag om en annan dag.

Cisternerne är väl värt ett besök!

Må gott!

Christina Karlsson

Minnet av en ikonisk kulturpersonlighet kommer alltid att finnas kvar <3

Episk förebild

briljant estetik, drömlik

Sara Danius

<3

Sara Danius (1962- 2019), en ikonisk kulturpersonlighet har alldeles för tidigt lämnat jordelivet. Hennes minne kommer att leva kvar genom de spår och avtryck hon lämnat i vår historia. Sara Danius, professor i estetik och litteraturvetenskap, litteraturforskare, ledamot av Svenska Akademien 2013 – 2017 och dessutom innehavare av rollen som Akademiens första kvinnliga ständige sekreterare.

<3 Christina Karlsson

Kulturkalas med konst och poesi…

Kulturkalas med konst och poesi,

finare än så kan det knappast bli. <3

***

Bubbel och glitter

med kulturkalaskvitter

elegans, högtidskrans <3

***

bjuder in till dans…

Passion är min Mission

kan inte låta bli att samla fraser

trots att allt vi ser

är en samling parafraser…

Vi strävar efter att måla själen i en blomma, men allt vi gör är självporträtt, oavsett. Oavsett om spegelbilden syns eller ej, så är vi där med våra avtryck. Allt vi gör blir till bild. Lika säkert som att spåren av sommar dröjer sig kvar till höstens rand så nog finns vi där med vår hand…

Kontraster…alltid dessa kontraster.

*** I spellistan hörs toner av Saboné, när hon sjunger om de som inte vill vara med ”… Haters don’t dance, cause they don’t know how to deal with it…” Två minuter senare fylls rummet av ett MJsound, -”Beat me, hate me, You can never break me, Will me, thrill me, You can never kill me, All I want to say is that, They don’t really care about us” ”All I want to say is that, They don’t really care about us” ***

All I want to Say is, Just Beat It!

Varje dag är en högtid <3

Let´s be careful out there!

Christina Karlsson