Ibland betalar jag en krona för riktigt ”räligt” kaffe (räligt är skånska för äckligt 🙂 – bara för att jag är så vansinnigt kaffesugen och det ända kaffe som finns är det där småsumpiga automatkaffet. Är man desperat efter kaffe så hoppas man ju på att kaffet som kommer från den där automaten har ändrat karaktär och äntligen smakar som det ljuvligaste gourmetkaffe. Men tji, får jag. Varje gång smakar det lika ”sunkigt”. Kanske blir det så småningom till att ta med en termos med eget kaffe….

Somliga säger att konsten och kreativiteten föds ur lidandet…och kanske är det så? eller inte? Men plötsligt har jag börjat se ”inre bilder” av hur den där kaffeautomaten en dag ser helt annorlunda ut, i harmoniska färger och vackraste blomstermönster…. och innehållet har rengjorts och fyllts med musik, dikter, gormetbönor och blomsterdricka…Tänk så fint om det på kaffeautomaten fanns knappar där det stod sådant som – rosenvatten, -drömskt lavendelte med viol, – dagens vackraste dikter, – doften av sommarblommor, – en aria ur Trollflöjten, – doften av sommarregn, – en Magnolia och så vidare. Varje dag fanns det nya överraskningar i den där automaten. – Men det är förstås bara en fantasi, en dröm eller en konstnärs tankar om hur ett framtida konstverk skulle kunna se ut…

Jag tror att alla som hade en sådan automat i sitt fikarum skulle bli fyllda med energi och massor av kreativitet ….