Med toner av, Den blomstertid nu kommer

Vilken vecka! Lärarmiddag, studentfest och en fin skolavslutning med fantastiska elever. Solsken, sommar och sång. Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor… Avsked av nior och några kollegor som har nya mål i sikte.

Firade fredag med champagne och skaldjur. Lördagsmingel på galleriet tillsammans med ungdomarnas fantastiska alster, vill ni se så kolla in gallerikvis.se.

Ägnat lördagskvällen åt att packa. Imorgon blir det ingen vanlig söndag för mig, då det blir konferens och några arbetsdagar i London. Några arbetsdagar till, och sen dags för en efterlängtad semester.

Må väl och ha en fin dag!

Christina Karlsson

 

 

Brinnande kärlek

Kärt barn har många namn. Denna eldröda blommas korrekta namn sägs vara Lychnis Chalcedonica, men den kallas även Studentnejlika, Tempelriddarnas malteserkors och Brinnande kärlek.

Brinnande kärlek ljuder vackert i mina öron och med tanke på att jag för tillfället brinner av engagemang och har fler aktiviteter än vad jag ens hinner skriva om så känns det som att den här blomman bär med sig någon form av budskap. Vilket hinner jag inte ens reda ut…

Jag är kedjad vid rytmen, har fullt upp med att hålla mig kvar i karusellen och samtidigt jonglera, kanske är jag tondöv men vadå? Jag spelar min favoritsång, skruvar upp volymen och dansar på…

Må väl och njut av dagen, ryktena säger att den inte går i repris…

Christina Karlsson

 

 

Margaret Atwood tolkar Shakespeares Stormen

”Sedan kom två säkerhetsvakter in i rummet. De måste ha suttit utanför och väntat på en signal, som med största sannolikhet var Felix gapande skrik. Han förbannade sig själv nu för att han var så förutsägbar.” (utdrag ur Margret Atwoods Häxyngel, s 37)

Häxyngel handlar om teaterchefen Felix som är är i full färd med att sätta upp sitt mästerverk när han blir förrådd och tvingas bort från teatern. Felix har inom loppet av några år förlorat sin älskade fru, sitt barn och nu det arbete som varit hans räddning under de senaste åren. Han drar sig tillbaka och planerar omsorgsfullt sin hämnd. När han ser sin möjlighet till revansch tar han den. Han börjar arbeta som teaterlärare i ett fängelse och det är där han iscensätter sin hämndlystna dånande storm.

Margaret Atwood är en författare som hittills alltid överträffat mina förväntningar. Boken ingår i det internationella Hogarth Shakespeareprojektet som för att hylla minnet av Shakespeare, låter några av våra mest kända författare tolka hans verk. Margaret Atwood valde att tolka Stormen som i original är en komedi av William Shakespeare från ca 1623.

Boken består av 47 korta kapitel och just denna kapitelindelning passade mig perfekt med tanke på att jag för tillfället har galet många projekt och arbete som hopar sig. Möjligheten att läsa ett eller flera kapitel i taget och ändå hinna läsa klart så att jag kan få sammanhang i vad jag läser har varit utmärkt i nuläget. Jag tyckte dessutom att det var spännande att få följa med in i fängelset, träffa de kriminella intagna och följa deras tankar och funderingar kring karaktärerna och handlingen i Stormen. Följa deras val av karaktärer, resonemang och självklart Felix teaterlärarskill som gav mig en del intressanta infallsvinklar i läraryrket.

Boken är annorlunda, lättläst och spännande. Kan varmt rekommenderas. Inbjuder till läslust!

Inbjuder till läslust!

Christina Karlsson

Högtidligt nationaldagsfirande

Svenska flaggan vajade i topp, solen sken, vi sjöng nationalsången och GALLERI KVIS belönades med Svedala kommuns kulturstipendium. Jag är på mitt tredje år som ordförande, att driva ett galleri är ett lagarbete och vi i styrelsen har ett gott samarbete som ger resultat. Förra året belönades vi med Lions Club i Svedalas kulturpris och i år med Svedala kommuns kulturstipendium.

Det ligger många timmars hårt och ihärdigt arbete längs med vägen vi vandrat, så att uppmärksammas med en utmärkelse och en stund i rampljuset på Sveriges nationaldag känns gott.

Må väl och ha en fin dag, där ute i cyberspace!

Christina Karlsson

Till dikten, av Malte Persson

Kan man älska poesi? Poesi är ju bara bokstäver, sammansatta till ord som tillsammans bildar versrader. Versrader som i sin tur bildar strofer som säger de mest förunderliga ting. Jag har nyligen bekantat mig med Malte Perssons diktsamling Till dikten (2018), och jag vill bara ha mer. Mer poesi åt folket!

Diktsamlingen är som en överraskande kombination av galenskap, glamour och genialitet. Jag kan inte låta bli att nicka igenkännande och le när jag läser om liknelsen mellan poesins förmåga att dyka upp likt catchy gamla låtar.

Jo, men visst kan jag hålla med om att poesin är en av de bästa olyckor man kan drabbas av. Alla dessa referenser, hopp mellan olika världar, ett kontext hit och ett annan dit, allt detta bland olika domar, radbrytningar och parafraser av skoldagar.  Mycket kan hända under en skoldag, och ännu mera från en dag till en annan. Spel som hänger upp sig och pixelflimmer. Jag fortsätter att läsa och ler till resonemangen om fri och bunden vers. Det finns alltid någon typ av system, men ibland är det helt enkelt bara fritt blås längs med versen. Läsflytet sprider sig och jag blir alltmer road, samtidigt som det finns en underton av allvar. Hur ska det gå för poesin? Kommer det att gå överhuvudtaget?

Jag kan inte göra annat än att le åt att det inte finns någon punkt, för det är ju precis så det är med livet, det bara rullar på och vi vill inte sätta punkt, utan fortsätta att göra allt det där vi kan, vill och lite till, fast somliga sidor har punkter medans andra bara fortsätter och det kan bli ganska kul – bara man behärskar sig, överdriver lagom mycket eller lite, beroende på situation, tar det med ro och bestämmer sig för att stanna upp och sätta punkt men bara för att kunna gå vidare och ta nästa steg.

Den här lilla diktsamlingen triggar igång massor av funderingar kring språket, livet och konsten!

Christina Karlsson

 

 

 

 

Timeout…

Om jag vore en robot hade jag troligtvis börjat lagga, stannat upp och nästan dött? Tillfälligt urladdad eller bara förfärligt trött.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Jag drömmer om energi & funderar kring energiprincipen.

Vad drömmer du om?

Christina Karlsson

 

 

Läser Orkidébarn, av Eva-Stina Byggmästar

Jag kan inte låta bli,

att älska hennes poesi,

hennes gröna strofer,

och lekfulla versrader.

Hennes oväntade besök

och hennes hyllningar

till poesin.

Det är bara hon som kan skriva om ett ulligt parasoll,

på ett sätt som får mig att tänka på en

maskrosboll…

och genast komma på mig själv med ett leende på läpparna

när jag förnöjt förnimmer känslan av hur det kan vara,

att bara, andas in och blåsa på denna duniga boll

av önskningar

som ett av naturens dunigaste konstparasoll.

Åh, vad jag njuter av hennes Byggmästarpoesi.

Finaste poesin någonsin…

<3

Jag upptäckte och förälskade mig i Eva-Stina Byggmästars poesi när jag läste en extrakurs i lyrik på Litt-Vet i Lund för några år sedan. Jag blev så fascinerad att jag skrev en uppsats om hennes trilogi om kärlek. Uppsatsen är sökbar om någon känner sig taggad för lite extra läsning. Vill ni hitta den är det bara att söka på ”Naturen som kraft: en ekokritisk analys av Eva-Stina Byggmästars trilogi om kärlek”.

Boken Orkidébarn (2018) fick jag i födelsepresent av min dotter. Blir så rörd av att hon håller koll på min favoritpoesi <3<3<3

Eva-Stina Byggmästar har en förmåga att lyfta fram och skriva om sådant som är mycket litet, på ett sätt som får det att bli till något stort!

Att läsa är att uppleva

och jag kan inte låta bli att älska

de upplevelser som EvaStina Byggmästars poesi

tar mig med på…

Må väl, ha en fin dag,

läs för att resa,

läs för att uppleva

och läs för att berika din dag!

Christina Karlsson

Promenad…

Den ena dagen avlöser den andra, och när jag väl drar till skogs för att ta en promenad har solen hunnit påbörja sin vandring mot kväll. Jag vandrar i skymningens sken, andas, känner in skogens olika dofter, lyssnar på fåglarnas sång och bara går dit stunden för mig.

Jag tar en promenad och funderar samtidigt på en temautställning som vi ska hålla på galleriet i höst. Temat är svensk kultur och när jag går där i skogen och andas kan jag inte låta bli att tänka på hur djupt rotad närheten till naturen är hos de flesta av oss i vårt land. Vi älskar våra skogar, våra sjöar, våra djur, vår flora och vårt hav. När våren kommer går vi man ur huse för att bara vara ute i den sköna, gröna naturen. Vi drar till skogs, går till parken, ut i trädgården eller ut på balkongen. Jag tänker att en promenad alltid är en investering i hälsan.

Vad tänker du om promenader, våren, naturen och den svenska kulturen?

Må väl och njut av denna underbara sommar <3

Christina Karlsson

”It´s A Long Way To The Top If You Wanna Rock´N Roll”

Överallt och Ingenstans

Synlig och osynlig

för Mycket och för Lite

Kontrollerad och fullständigt fri

på Motorvägen och på en smal krokig liten skogsstig

enkel och komplicerad

på Botten och på Toppen

social och osocial

exalterad och fullständigt lugn

en mörk häst och vit bevingad enhöring

Opera och Rock´Roll

*

Dagens inspiration är en låt av AC/DC …

Christina Karlsson <3

 

Jag betraktar ett fragment, ett litet utkast av en dröm och jag vet att jag står vid ett vägskäl.

Våren tycks bli alltmer magisk för varje år. Det är som om hela naturen genomgår någon form av transformation för att lika väntat och oväntat explodera med en sådan kraft att allt som legat i vinterdvala vaknar upp med ett hastigt ryck. Allt gammalt och dött blir till nyfött. Vi förnimmer smärtan från växternas bristande knoppar, och trots att vi väntat på uppvaknandet blir vi alltid lika överrumplade när naturen spricker ut i sin fulla glans. Vi blir alltid lika hänförda när naturen erövrar våra sinnen med sin konst.

Hur många gånger har jag inte tänkt att våren är alldeles för kort? Hur många gånger har jag inte tänkt att jag är i otakt med våren? Alltid på väg någonstans, alltid på väg mot dessa självvalda måsten och mål… Fast å andra sidan så är det egentligen inte mer än vanligt, eftersom vanligt alltid har en förmåga att bara vilja ha mer av allt det där som leder framåt och på väg mot nästa mål.

– Jag har en dröm, jag har en plan och jag har ett mål.

Tack alla ni fina bloggläsare,

alla ni som kommer hit och minglar!

Ni vet väl att ni är unika, betydelsefulla och vackra

bara genom att vara just de personer ni är!

Christina Karlsson

En ton, ett ljus och en besökare

Jag ler inombords varje gång jag får syn på den här fina skulpturen. På fotografiet ovan poserar den i trädgården, men dess verkliga placering är i köksfönstret som på bilden nedanför. Köket är den plats där jag dagligen slår mig till ro för att njuta av en kopp kaffe, frukost eller en matbit och just därför valde jag att placera skulpturen där. Jag blir så innerligt glad varje gång jag får syn på den och jag tycker om att filosofera kring budskapet den bär med sig.

Jag tycker om att betrakta speglingarna som uppstår i fönstret och kontrasten mellan skulpturen och den gröna naturen utanför. Skulpturen ingick i konceptutställningen det Ofattbara 3.0 och konstnären heter Joakim Larsson.

Den här underbara dikten lämnade Stina Larsson kvar som en ton på galleriet i samband med litteraturrundan och finissagedagen. Hon skrev den också på insidan av omslaget till sin fina bok, Livstecken som rymmer en av hennes diktsamlingar som jag läst om och om igen. Dikter att drömma till, passar utmärkt för en drömmare som mig…

Jag känner mig lyckligt lottad över att ha förmågan att njuta av konst. Konst får mig att må bra. Konstupplevelser får mig att utvecklas och gå framåt. Konst ger mig näring och energi som gör att jag orkar med allt det där andra som kan vara tungt att bära. Med konsten i livet känner jag mig stark.

Må väl och ha en fortsatt fin dag!

Christina Karlsson

 

Drömmen om; det Ofattbara 3.0

Jag kikar in genom galleriets fönster och känner mig upprymd över att denna utställning äger rum på GALLERI KVIS. Mitt första möte med konceptutställningen det Ofattbara, ägde rum för fyra år sedan då jag besökte Trelleborgs konstmuseum och det var då tanken om att få se en liknande utställning på  GALLERI KVIS väcktes. Jag blev så fascinerad av utställningen att den funnits med i mina tankar sedan dess och om du vill läsa mitt blogginlägg från 2014 så finner du det här. Vill du läsa vad jag skrivit om utställningen på GALLERI KVIS hemsida så varsågod. Där finns flera inlägg om utställningen.

Detaljer som särskilt funnits i mina tankar är de estetiskt tilltalande, fascinerande och alldeles underbara, änglalika skulpturerna. Kroppen är av trä, vingar och krona av koppar och stativet av betong. Jag känner mig upprymd och längtar tills söndag när den här ljuvliga varelsen ska följa med mig hem, fast å andra sidan så skulle jag önskat att utställningen pågick ett tag till så att jag kunde besöka den flera gånger. Jag tycker om att utställningen består av ett helt koncept, med ljudkonst, dikter, skulpturer, målningar och grafik.

Stående besökare

Stående besökare

Flygare

Stina Larssons dikter innehåller otroligt fina kombinationer av ord. Ord som tillsammans väcker betydelsefulla tankar och funderingar kring livet.

Det fina med drömmar är när de slår in och just nu känns det bara så himla fint att den här utställningen kommit till vårt galleri. Konstnärerna bakom utställningen är: Joakim Larsson, skulptur, måleri och grafik, Stina Larsson författare och Cornelia Larsson som är ljudkonstnär.

Denna helgen är det finissagehelg och utställningen ingår dessutom i litteraturrundan. Stina Larsson kommer att läsa upp sina dikter, Joakim Larsson kommer att arrangera visningar av utställningen, toner från Cornelia Larssons ljudkonstverk kommer att ljuda ur högtalarna och på söndag kommer det dessutom en inbjuden författare, Peter Winai som ska läsa ur sin nya bok.

Jag kommer definitivt att besöka galleriet både på lördag och söndag!

Önskar er alla en poetisk och vacker helg <3

Christina Karlsson

Våren är ett konstverk

Jag drar till skogs, tar en timout för att undvika en kraschlandning rakt in i tapeten.

Jag landar i en sagovärld där blomsterkraften breder ut sig över marken. Hela bokskogen är fylld med vitsippor och det är så vackert att jag drömmer om en heldag där ute tillsammans med min kamera, mina objektiv och en god fika.

När jag väl kom till skogen hade vitsipporna inlett sin kvällrutin. Alla de som växte i skugga hängde lätt framåtlutande och beredda för att möta natten. Kronbladen hade börjat stängas, och det lät nästan som om de viskade god natt.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

 

Skriver haiku

Språngmarschen Livet,

på väg, alltid på väg mot

Stillhet, stjärnklar natt *

Tärande trötthet.

Kontraster, mellan ljus och

Mörker. Knopparna brister.

.

Skriver haiku.

7-kt trött av allt jonglerande.

Semesterlängtabsinens!

 

Skriver, njuter helg, har det allmänt bra

och önskar er alla en alldeles förträfflig da!g

Christina Karlsson