En dag i litteraturens tecken…

Vindarna blåste och gormade så in i norden och de var så pass vresiga att vårt litteraturtält höll på att blåsa iväg. Vi fick helt enkelt flytta in eventet i min ateljé men det visade sig bli en fullträff för det kom en hel del besökare som lyste upp dagen genom att gästa vårt Litteraturevent. Första offentliga eventet i ateljén. Vi hade tre pass med läsningar och det droppade in folk under hela dagen; först ut var Joakim Larsson och Ulf Persson som berättade om sin kommande barnbok Månstret Olsson, därefter läste jag dikter ur min senaste diktsamling Ur orkesterdikets djup (Artes Liberales 2022) och sen avslutade Stina Larsson med att läsa ur och berätta om sin historiska roman Mannen ur skuggan (Boklarssons 2022). Vi bjöd på boksamtal, fika, saga, poesi och historia så det fanns något som intresserade alla. Det blev en härlig dag med många berikande samtal.

Fotografierna från mina läsningar är tagna av Stina Larsson.

Min senaste diktsamling Ur orkesterdikets djup finns på en hel del av landets bibliotek så låna den gärna. De flesta biblioteken har valt att köpa in den som e-bok, några i traditionell fysisk form och om ni som jag föredrar att läsa den i traditionell bokform så kan man ju alltid fråga om de vill köpa in den. Vill du beställa den så finns den hos några bokhandlare här i Skåne, tex Söderslätts bokhandel i Trelleborg och hos Butiken Vackra Ting i Önneköp och självklart i de traditionella näthandelbutikerna som tex bokus, adlibris och akademibokhandeln.

Må väl, läs mycket och ha en fortsatt fin dag i konstens tecken!

Christina Karlsson

I full färd med att planera en Litteraturrunda

Jag är i full färd med att planera en Litteraturrunda i form av ett event som ska arrangeras hemma i min trädgård. Vi är fyra författare som fyller ett Litteraturtält med högläsningar, böcker och plats för samtal och fika.

Jag kommer att läsa dikter ur min senaste diktsamling Ur orkesterdikets djup och ateljén kommer att vara öppen för den som vill kika på mina målningar. Om vädret tillåter det så ställer jag kanske ut några alster i trädgården också. Joakim Larsson och Ulf Persson talar om sin kommande barnbok, Månstret Olsson. Stina Larsson berättar om sin historiska roman, Mannen ur skuggan.

Det kommer att finnas möjlighet att bläddra i och köpa våra böcker som dukas fram på ett bokbord i Litteraturtältet. Och jag drömmer såklart om att sälja slut på alla mina böcker. Arrangemanget är öppet mellan kl 13 – 19. Högläsningarna äger rum kl 13.30, 15.00 och 16.30.

Alla som vill, kan och har möjlighet att komma är hjärtligt välkomna!

Christina Karlsson

När snöklockan vaknar och det är dags för litteratur…

Tiden springer och den oplanerade pausen blev av oskrivna skäl lite längre än planerat…

Nu är jag här tillsammans med en brokig skara av böcker från årets bokrea. Dikter av Sylvia Plath, Brev i April och andra dikter av Inger Christensen, Bram Stokers Dracula och Charlotte Brontés Jane Eyre.

I samband med en tågresa hem från Jönköping passade jag på att läsa, Dikter av Sylvia Plath, en amerikansk 1900-talsförfattare som levde ett alldeles för kort liv från 1932 – 1963. Hon betraktas som en av 1900-talets förnyare vad gäller poesi och när jag läser får jag en känsla av att den tillvaro som beskrivs i hennes dikter är märkligt komplicerad och bräcklig vilket troligtvis kan förklaras med att hon led av återkommande depression. Jag upplever hennes dikter som något obehagliga och svårtolkade, samtidigt som det ändå finns något skört och vackert som skiner igenom lite varstans.

Jag har ännu inte hunnit läsa den danska poeten Inger Christensens (1935-2009), Brev i April. Men bläddrandet har väckt min nyfikenhet och jag fastnade för dikten som diskuterar dikten (syns på bilden nedan) den tycker jag om så det här brevet ska jag passande nog ta mig an någon gång i april.

Dikt hämtad ur Inger Christensen Brev i april (Modernista, 2019 s.13)

Bram Stokers Dracula är en klassiker som ursprungligen gavs ut 1897 och jag skulle gissa att de flesta av er precis som jag har sett flertalet filmatiserade varianter av filmer om Dracula. Filmer som bygger på den irländske författaren Bram Stokers (1847- 1912) välkända roman Dracula. Nu ligger boken placerad i min samling av böcker “att läsa” och när rätt tillfälle infinner sig så lär jag ge mig av till Bram Stokers äventyr om den odödlige greven Dracula i Transsylvanien.

Sist men inte minst.

Den engelska författaren Charlotte Brontés (1816-1855) klassiker Jane Eyre har jag redan läst, men med tanke på att den tidigare saknades i mitt bibliotek så kunde jag inte motstå att köpa den nu när den var på rea och jag ser fram emot att läsa den än en gång. Enligt texten på bokens baksida så står det att det är just Jane Eyre som gav upphovet till det feministiska begreppet The Mad Woman in the Attic som är en symbol för kvinnans inspärrade fantasi och tänkande. Boken som gavs ut under pseudonym 1847 har sedan dess fascinerat sina läsare.

Har du läst någon av de här böckerna? Vilken av dem är din favorit?

Allt gott från mig till dig!

Kära hälsningar

Christina

åren, av Annie Ernaux

Det är alltid intressant att bekanta sig med nobelpristagarnas litteratur och just nu är jag i full färd med att bekanta mig med pristagaren för 2022, Annie Ernaux född 1940 i Frankrike.

Jag inledde bekantskapen genom att kika på den franska långfilmen Omständigheter som är baserad på en av Annie Erneauxs romaner. Filmen finns tillgänglig på svtplay i några få dagar till, den är absolut sevärd och borde ses av alla. Handlingen som utspelas 1963 baseras på en självbiografisk roman som skildrar situationen för en ung student som blir gravid i ett land där abort är olagligt. Filmen är gripande och min personlig åsikt är att den här typen av filmer och litteratur borde ses av alla för att skapa förståelse för frågor som handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor, samt hur orättvist och ojämlikt konsekvenserna av en graviditet kan slå beroende på kön. Den här filmen skulle inte bara kunna användas som diskussionsunderlag i skolan utan även i politiska diskussioner som berör frågor kring abort, bildning och ett jämlikt samhälle.

När det gäller läsningen så är jag mitt uppe i åren, av Annie Ernaux (Norstedts, 2022). Åren skildrar händelser från författarens liv mellan 1941 och 2006, utan att upplevas som en traditionell självbiografisk roman, utan snarare som det beskrivs på bokens baksida “ett slags egensinnigt kollektivt minne”. Svenska akademins motivering till Annie Erneuxs nobelpris lyder ” för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”.

Min upplevelse av läsningen är att den ger en oväntad skildring av hur det kan ha varit att växa upp i Frankrike. Jag menar inte oväntad vad gäller hur det var att växa upp i Frankrike, utan snarare vad gäller den objektiva men ändå personliga berättartekniken som skildrar en situation på ett nytt sätt. Romanen är lättläst och skriven på ett sätt som gör den tillgänglig, inga uppstyltade komplicerade formuleringar utan snarare enkla skildringar, korta stycken som dock inte följer normen för traditionella skrivregler, samtidigt som dessa ändå finns i grunden och just därför kan brytas. En annan intressant detalj är att titeln inleds med liten bokstav, något som ger en känsla av och förstärker att berättandet och åren fortfarande är pågående.

Annie Ernauxs åren är en intressant roman som jag ser fram emot att läsa klart.

Allt gott och god fortsättning på 2023!

Christina Karlsson

en strimma av hopp

Jag njuter av lediga dagar så tidigt i arla stund satt jag kvar i sängen och tecknade. Idag blev det en haiga till haikudikten på sida 137 i min senaste diktsamling, Ur orkesterdikets djup.

En haikudikt är en form av kortdikt som ursprungligen kommer från Japan. Det västerländska sättet att skriva haikudikter bygger i grunden på stavelsemönstret 5-7-5, men många haikupoeter idag väljer att fokusera på innehåll framför antal stavelser; det anses således allmänt accepterat att bryta antalet stavelser så länge man håller sig till övriga regler. Det jag gillar med att skriva haiku är den sparsmakade formen där man med ett fåtal ord men på ett ändå ofta konkret sätt beskriver intrycken av en upplevelse. Det finns en scen, en händelse, någon form av koppling till årstid och ibland någon form av oväntad tvist.

Ordet haiku är namnet på själv diktformen. Ordet haiga används för bilden som ibland finns tillsammans med haikudikten. En haigabild är inte detsamma som traditionell illustration. Min tolkning av vad som är en haiga är att den visualiserar en ny dimension av själv dikten genom att tillföra något som förstärker tolkningsmöjligheterna för läsaren/betraktaren.

Det jag gillar med att skriva haiku är att det får mig att stanna upp och reflektera. Jag utvecklas som människa och mår bra av att skriva. Skrivandet hjälper mig att fokuserar på sådant som är betydelsefullt samtidigt som jag lär känna världen och naturen bättre då det handlar om att fokusera på det lilla i det stora hela. Det jag hoppas på att förmedla och vill är att läsaren ska känna hopp, tröst, nyfikenhet och styrka av att läsa mina dikter.

Jag önskar er alla en en underbar nyårsafton med ett ljust och fint nyårsfirande i fredens tecken!

Christina Karlsson

Tjugofjärde luckan i julkalendern: Ur orkesterdikets djup… Våra andetag

Julkalendern firade jul utan att öppna den den tjugofjärde luckan men ibland kan det vara bra för saker och ting att få ta sin lilla tid. Vi har firat julhelgen tillsammans med nära och kära, ätit alldeles för mycket julmat, promenerat i skogen, läst böcker, slappat och haft det fantastiskt bra, men nu är det äntligen dags för den tjugofjärde luckan.

Julhelgen har inte bara varit ett äventyr för oss, utan även för Ur orkesterdikets djup (2022, Artes liberales) som firade sin första julhelg och som fick den äran att bli julklapp åt många olika människor. Den har fått en hel del positiv återkoppling av läsare som skickat små hälsningar, någon har tom skickat foto av när hennes mamma sitter och läser, och sådant värmer ju en liten poets känsliga skrivarhjärta.

En annan fin händelse som skett under november och december är att min första diktsamling Våra andetag andas haikusommar (2018, CKC) har fått en liten renässans. Den fick ju hänga med först på boksläpp i Svedala på Galleri KVIS och därefter bokmässan på statshallen i Lund. Boksläppet hölls i samband med att jag och en vän arrangerade en konstutställningen och då passade jag på att placera ut en diktbok som en form av gästbok där besökare som ville fick leta upp en diktsida som de ville tolka genom att rita en bild eller skriva några egna ord. Igår när jag satt och bläddrade i boken fann jag massor av fina små bilder och ord i form av hälsningar från besökare. Förstår faktiskt inte varför jag inte tänkt på detta tidigare. Jag blir ju så himla glad, rörd och tankfull när jag sitter här och bläddrar.

Böckerna finns bland annat att köpa i nätbutikerna Bokus, Adlibris, Akademibokandeln och på Söderslätts bokhandel i Trelleborg. Den senaste boken Ur orkesterdikets djup finns även som e-bok för den som föredrar det.

Det går såklart att höra av sig direkt till mig om man vill beställa från mitt lilla boklager, Ur orkesterdikets djup kostar 90 kr, Våra andetag andas haikusommar kostar 90 kr och portot 63 kr (inom Sverige) och vill man ha boken signerad så är det bara att säga till så fixar jag det. Mejla namn och adress till mig på christina.ckc@gmail.com så återkommer jag med närmare beställningsinfo.

Traditionell bok i pappersform, e-bok eller ljudbok; vad föredrar du?

Varmt tack till alla er som kikat in och följt årets julkalender. Nu önskar jag er en fortsatt fin julhelg och ett riktigt Gott Nytt År!

Christina Karlsson

Tjugotredje luckan i julkalendern: Dikter och prosa av Tomas Tranströmer

Dagen före julafton och då kan det passa bra med nobelpristagaren Tomas Tranströmer, dikter och prosa 1954 -2004 (2011, Albert Bonniers Förlag). Jag gillar Tranströmers rikliga bildspråk, och är särskilt svag för hur han skriver sina haikudikter.

“Se hur jag sitter

som en uppdragen eka.

Här är jag lycklig.”

Tranströmer är absolut en av mina stora favoriter!

Imorgon är det julafton så om jag inte hinner uppdatera vill jag passa på att önska er alla en riktigt God och fin julhelg

Må gott och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Tjugonde, tjugoförsta och tjugoandra luckan i julkalendern: Julkort

gammal utsiktsplats

en rödhake landar

blir julkortsmotiv

I år har jag varit ute i god tid med julkorten. Målade tre olika utkast och efter en del övervägande valde jag att göra julkort av målningen i bild. Inspiration till motivet kommer av att det brukar komma rödhakar till vår trädgård, så dikten på julgranskulan i bild landade en morgon när jag satt och tittade ut genom fönstret. En rödhake landade på en gren, spanade ut över slätten och sen flög den vidare. Jag fick inte bara en naturupplevelse, utan även en haikudikt och inspiration till julkortsmotiv.

När jag började göra efterforskning av rödhakens symbolik finner jag dessutom massor av intressant symbolik. I Storbritannien är rödhaken (red robin) starkt förknippad med julen och är sedan mitten på 1800-talet ett vanligt julkortsmotiv. Enligt gammalt folktro beskrivs rödhaken som lyckobringande, beskyddande och omhändertagande. Det finns bland annat berättelser om att när rödhaken sorgset kvittrandes torkade bort en tår från den korsfästa Jesus kind och med näbben försökte dra bort törnen från hans panna då föll en droppe blod ner på rödhakens bröst som för alltid färgades rött. Jesus sägs då ha sagt: Välsignad vare du! Varhelst du befinner dig ska glädje och lycka följa dig.

Rödhaken är ju dessutom enligt min mening en otroligt dekorativ och söt liten fågel så med vetskapen om all mytomspunnen symbolik så passar den perfekt som julkortsmotiv.

Att skriva traditionella vykort blir allt mer ovanligt i vårt moderna samhälle och visst märker jag att antalet vykort som dimper ned i postlådan blir färre för varje år. En hel bild- och textgenre är på väg att dö ut, det fysiskt analoga står tillbaka för den digitaliserade eran. Personligen så gillar jag de traditionellt fysiska julkorten och blir så glad när det det kommer riktig post. Visst kan jag hålla med om att det är både miljövänligare, billigare och enklare att skicka iväg en digital hälsning med det är inte detsamma. Jag brukar skicka julkort, men förra året var jag själv så stressad inför julen att jag inte hann få iväg några julkort så i år har jag verkligen njutit av hela julkortsprocessen, från att måla korten, till att kopiera ut dem, skriva hälsningar, klistra på frimärken till att lägga dem på brevlådan och nu får jag dessutom sms från människor som tackar för julkorten så det här är en uppskattad och trevlig tradition värd att hålla i liv. I skrivande stund är visionen att skicka ännu fler julkort nästa år men hur det blir med den saken får vi se när den tiden kommer.

Nu ska jag strax iväg och klara av mitt sista arbetspass för i år och därefter väntar två veckors fritid och den ska jag ta väl vara på.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Tolfte luckan i julkalendern: Fånga ljuset

Fånga ljuset, av Barbro Blomberg (2020 Vesta förlag) är en roman som utspelas i slutet av 1800-talet. Den handlar om fotografen Hedda som har en egen ateljé i Helsingborg och om hur hennes make Julius gör allt för att hon ska ge upp sin karriär för att bli en god hustru. Fånga ljuset är en roman som handlar om att slåss för sina ideal och livsmål.

I samband med bokmässan i lördags var jag bordsgranne med författaren Barbro Blomberg som även presenterade sin senaste bok, Drömmen om en hatt som jag också blev nyfiken på att läsa.

Vad gäller Fånga ljuset så har jag bara hunnit läsa de första kapitlen men har redan hunnit konstatera att jag tycker om boken.

Allt gott!

Christina Karlsson

Elfte luckan i julkalendern: Moln i konsten

Gårdagens bokmässa blev en himla trevlig tillställning med många fina möten, några sålda böcker och några inköp. En av de böcker som fick följa med hem från bokmässan är Moln i konsten av konsthistorikern Elisabet Haglund (Themis förlag, 2020).

Moln är något jag alltid fascinerats av och försökt beskriva i diktandet, fotograferandet och målandet men av någon anledning så är moln alltid som mest fascinerande i verkligheten och kanske är det just därför så många före mig fascinerats av moln precis som jag.

I skrivande stund så har jag bara hunnit bläddra, titta på bilder och överblicka men vad jag förstått så sträcker den sig från medeltiden och fram till idag.

En fin bok som jag ser fram emot att bekanta mig med.

Allt gott!

Christina Karlsson

Sjunde luckan i julkalendern: Konst och visuell kultur i Sverige 1810 – 2000

Konst och visuell kultur i Sverige, redaktör Lena Johannesson (Bokförlag Signum 2007). I detta uppslagsverk får vi följa den svenska konsthistoriens utveckling under tvåhundra år. Det som skiljer det här konsthistoriska uppslagsverket från andra är att det finns en medvetenhet om att belysa konsten utifrån perspektiv lånade från social- och mentalitetshistoria och genusteori.

Det var allt för idag !

Sjätte luckan i julkalendern: Konst och visuell kultur i Sverige, före 1809

Jag omger mig gärna med olika typer av konstböcker. I dagens lucka gömmer sig en sammanfattning av svensk konsthistoria som omfattar allt från begreppsförklaringar, målningar, hällristningar, runstenar, slottsträdgårdar, arkitektur och mycket mer.

Konst och visuell kultur i Sverige, före 1809 ( Bokförlag Signum, 2007) Redaktör Lena Johannesson.

Och på sida 183 gömmer sig en bild av det här fantastiska porträttet av drottning Kristina, målat av David Beck år 1650.

Allt gott!

Christina Karlsson

Femte luckan i julkalendern: Svensk illustration – visuell historia 1900 – 2000

Svensk illustration – en visuell historia 1900 – 2000. Red Andreas Berg och Sara Teleman (Bokförlaget Arena, 2013). Det här är en vacker bok som man kan ha liggandes framme som en inspirerande inredningsdetalj. En detalj man kan ta fram och bläddra i lite då och då bara för att förlora sig i vackra illustrationer och läsa om några av Sveriges mest välkända och folkkära illustratörer.

Svensk illustration omfattar mer än 300 sidor. Den innehåller en översiktlig presentation av illustrationens utveckling i Sverige från slutet av 1800-talet och fram till idag. Bilderna i den här boken inspirerar och väcker lusten att läsa fler sagoböcker och teckna mera.

Allt gott!

Christina Karlsson

Fjärde luckan i julkalendern: Heliga S:ta Gertrud av Nivelles i Lunds stift

I dagens lucka gömmer sig en liten skrift med dokumentation om en av medeltidens viktigaste och mest populära helgon S:ta Gertrud av Nivelles. Enligt skriften så bidrog helgonkulturen kring S:ta Gertrud starkt till missionsprocessen och kristnandet av Norden.

Heliga S:ta Gertrud av Nivelles i Lunds stift: En historisk pilgrimsresa i modern tid, är skriven av Dafvid Hermansson (2009, förlag Artes Liberales). Skriften är en dokumentation av kyrkor och platser i Lunds stift, som under medeltiden helgades åt S:ta Gertrud av Nivelles, pilgrimernas och de resandes eget skyddshelgon.

Enligt skriften föddes Getrud i Landen år 626. Enligt legenden sägs det att hon redan i tioårsåldern när det kom på tal att hon fått en friare ska ha svarat att hon endast kunde tänka sig att viga sig med Kristus. Hennes beslut respekterades och hon fick påbörja sina bibelstudier och bli nunna i klostret Nivelles. Enligt hagiografin blev Gertrud upphöjd till helgon ganska omedelbart efter sin död som inträffade någon gång kring år 657. Hon är känd för sin stränga askes, stora Bibelkunskaper och omsorg om fattiga, sjuka och resande.

Den vita liljan har blivit hennes helgonattribut. Hon blev snart ansedd som pilgrimernas skyddshelgon, de resandes och sjöfararandes skyddshelgon, liksom de spetälskas och hos trädgårdsmästarna. Det påstås även att hon möjligen kan betraktas som kyrkobyggarnas skyddshelgon.

Utsnitt av en bild på sida 38 i Heliga S:ta Gertrud av nivelles i Lunds stift: En historisk pilgrimsresa i modern tid av Dafvid Hermansson ( 2009 Artes Liberales)

Den här lilla skriften är resultatet av ett spontanköp jag gjorde för ca tre veckor sedan. Jag fick syn på boken och fastnade för namnet S:ta Gertrud. Min farmor hette Gertrud och vad minns så talades det aldrig om någon koppling mellan hennes namn och helgonet S:ta Gertrud även om det troligtvis finns någon sådan…eller inte. Jag blev iallafall nyfiken och köpte boken så nu ska jag läsa på om S:ta Gertrud av Nivelles och till sommaren kanske jag använder boken som reseguide för att besöka de kyrkor som omnäns i boken, för att kolla på målningar som kan finnas bevarade – kruxet är ju förstås att våra kyrkor oftast är låsta så en sådan resa får nog detaljplaneras.

Det är en fin liten bok som jag hittills mest bläddrat i och läst lite här och där men den verkar intressant och jag ser fram att läsa igenom den ordentligt.

Har du gjort något spontanboksinköp på sistone? Vad köpte du då isåfall?

Och idag är det ju den andra advent så ha en fin fortsättning på adventskvällen!

Christina Karlsson

Andra luckan i julkalendern: Mannen ur skuggan

Stina Larssons Mannen ur skuggan (2022, förlag Boklarssons) är en alldeles nyutkommen historisk roman som handlar om Fabian von Fersen född 1626. Romanen är en riktig bladvändare, lättläst med ett vackert språk som griper tag i mig som läsare på ett sätt som gör att det känns som om jag för en stund är Fabian. Under den senaste veckan har jag som läsare inledningsvis varit en pojke av börd som suttit på den trygga utsiktsmuren i Reval och drömt om ett spännande liv med krig och ära. Jag har vuxit upp till en ung man som tjänstgjort vid drottning Kristinas hov, blivit soldat, korsat de stormiga haven och dragit ut i blodiga strider. Jag har mött kavalleri med många fler soldater än vi och jag har till och med hört änglar sjunga.

Vad gäller språket så gillar jag formuleringar som tex Fabians beskrivning av sin mor på sida 37, ” Min mor som på en och samma gång är både stark och skör, som en isskorpa på en vattenpöl.”

Stina Larsson

I samband med boksläppet som jag besökte för två veckor sedan berättade Stina Larsson att hon arbetat med boken i ca femton år. Hon berättade om porträttet av Fabian von Fersen, som hänger på Malmöhus slott. Hon berättade om sina forskningsresor till Estland där hon studerat brev skrivna av och till Fabian, hur hon fått granska hans kläder som finns på ett museum i Estland, om resor till Tyskland och hur hon bland annat lärt sig 1600-talstyska för att förstå breven. Hon har till och med fått hålla i brev som drottning Kristina skrivit till Fabian. Det är verkligen spännande att få höra henne berätta om hur hon gjort research och hur hon till och med besökt platser där Fabian varit bara för att ta reda på hur det känns att vara där så att hon kan ge en så realistisk skildring som möjligt. Jag finner det fascinerande!

Porträtt av Fabian von Fersen.

Vad jag vet så har det inte skrivits så mycket om just Fabian von Fersen och därför känns det särskilt intressant att Stina Larsson ger honom en röst. Mannen ur skuggan är den första delen i en historisk trilogi och jag ser redan fram emot del två. Boken finns att köpa i de flesta nätbutiker, hos Boklarssons och vill du först provbläddra så går det bra att göra här. Jag kan varmt rekommendera denna roman!

Med dessa ord önskar jag dig en fortsatt fin dag!

Christina Karlsson