Igår överaskade mannen mig med detta otroligt vackra halsband som passar mig perfekt. Den rosa stenen matchar min stil så fint… 25 år förtjänar ju att firas och nu när våra ursprungliga planer förändrades tänker vi att det blir bra så här också. Nu firar vi lite när vi orkar istället och då varar firandet lite längre. Vi är så trötta på grund av alla sjukhusbesök och all oro för vår Finaste och hennes tillfrisknande kommer naturligtvis i första hand.

Jag tänker nog lite likt  Kammebornia som skrev i ett av sina inlägg för en tid sedan om att det är bra att ta ut glädjen i förskott… Vi blev ju så glada när vi kunde utesluta en diagnos som oroat oss – att vi firade som om det innebar att vår Finaste var frisk och det trodde vi ju då. När vi två dagar senare insåg att det då måste vara något annant eftersom problematiken fortgick, rasade tillvaron igen men då hade vi fyllt på förråden med nya energier. Vi fick vara riktigt glada de där dagarna och det var precis vad vi behövde just då.

Nu ska jag skriva färdigt ännu ett skolarbete som ska skickas in idag – men först en kopp varm choklad – bara för att varm choklad är så himla gott!