Är allmännt förkyld, smågnällig med halsont och trötthet. Har mest struttat runt i min blommiga klänning med udda knappar, druckit treo och suckat över hur tråkigt det är att inte må bra… sen har vi packat och travat lådor längs med väggarna i vardagsrummet. Och jag har i ena minuten ojat mig över att båda barnen flyttar hemifrån nästan samtidigt och i nästa minut kunnat glädjas åt att det är roligt att de båda fått lägenheter i städerna där de vill bo och tröstat mig med att det faktiskt inte tar mer änn ca 25 minuters bilresa för att hälsa på … Det är ju en naturlig del av livet att bli vuxen, vilja stå på egna ben, inreda sitt eget hem och skapa sina egna rutiner och traditioner. Klart att jag känner spänningen, glädjen, förväntningarna och det känns så fint att vara här och kunna dela alla dessa händelser med både Robin och Emelie…händelser som blir våra magiska ögonblick tillsammans.