Det var en gång för länge, länge sedan. Jag var ca 4-5 år och bjuden på barnkalas till flickan som bodde i huset mittemot. Jag var klädd i en vit virkad klänning och jag minns att den var speciell just därför att någon hade virkat den.
När jag skulle gå på det där kalaset klädde jag mig i den där vita virkade klänningen. Jag klädde upp en av mina dockor som fick följa med i den röda dockvagnen. Och jag kände mig så fin i den där klänningen! Jag kan fortfarande minnas hur det virkade tyget kändes och att jag funderade över hur man gjorde den där virkningen….
Det var sommartid och utomhuskalas. En massa lekar hade planerats men jag tyckte inte att det passade sig att springa runt när man var finklädd, då kanske klänningen skulle bli förstörd eller smutsig. Istället skred jag runt på festen med min dockvagn, min fina klänning och minglade genom att prata lite dem som var där.
Detta kalas har jag påmints om långt upp i vuxen ålder, de gånger jag träffat på flickans mamma får jag bla höra om det där kalaset… just därför att jag den gången inte ville vara med och leka… istället skred jag fram över gräsmattan med min röda dockvagn och kände mig så fin i min vita virkade klänning.
Julkalendern och lucköppningen är en idé från EmilyDahl. Imorgon: 9. Berätta om din stil när du var 15 år. Sedan 10. Berätta om någonting som du tycker är alldeles särskilt vackert.
Men vilken fantastiskt fin adventskalender du har.
Kram!
Fin bild på dig i din vita klänning. Jag var frestad igår att köpa en vit klänning till mitt barnbarn men insåg till sist att då skulle hon ju inte kunna leka i den och att det var ju dumt. Fast barn löser ju som så oftast sådant på ett bra sätt. Tycker du gjorde rätt som skred runt på kalaset med din dockvagn. Kramar Liza
Vilket härligt inlägg. Kram