Igår skålade vi i mousserat, det var det precis ett kvarts sekel sedan jag träffade honom för första gången och vad jag minns var det inte alls så kallt då som det är i år. Det var vår i luften och vi stod under stjärnorna i sena natten och pratade om musik, du spelade gitarr i ett band – men du hade aldrig hört talas om Cinderella och jag lovade att spela Cinderellas ”Night Songs”  om du kom hem till mig och hälsade på. Och det gjorde du, du blev fasinerad av mina musikala kunskaper om den glammigare hårdrocken och jag av din, även om Möterhead var i skränigaste laget för min smak.

Livet är spännande och det visade sig att steget mellan Ace of spades, och en aria av Puccini inte är så långt som man skulle kunna tro. Det handlar bara om olika sinnesstämningar, prioriteringar och val, olika mönster och om vilka olika konstarter man väljer att influeras och inspireras av. När det kommer till musik är vi något av allätare, speciellt jag – Jag älskar att lyssna på musik, inpireras och ryckas med. Allt blir liksom så mycket mer passionerat när musiken finns med i bilden.