För en tid sedan skrev jag en kommentar om att jag dammat av mina gamla ”farmorankaskor” och någon undrade hur de egentligen såg ut eftersom de inte syntes så väl på bilden. Här har ni dem på bild. Jag har döpt dem till farmorankaskor eftersom de påminner om sådana skor som min farmor brukade ha. Av någon anledning kallade vi henne för farmor anka, varifrån smeknamnet kommer vet jag faktiskt inte. Kan kanske ha med att göra att hon bodde i närheten av ett vattentorn och brukade mata fåglarna som höll i parken kring det där vattentornet….

Hursomhelst så gillar jag de här skorna, de är fulsnygga på något vis. Nu har de fått komma fram ur garderoben, blivit putsade och passar till flera av mina nya höstkläder. De passar utmärkt till min rutiga höstkjol och till den rosenblommiga klänningen.

Ha en fin söndag! Det tänker jag ha, barnen kommer hem på middag och jag är i full färd med att duka och förbereda för en delikat söndagsmiddag. Och som vanligt kan jag inte låta bli att fotografera och fascineras av konstfulla vackra mönster som naturligt finns i grönsaker. Att laga till en sallad kan vara en estetisk fröjd om man tar sig tid att njuta av färg och form.

Det ska bli så mysigt att träffa barnen. Veckorna går ju så snabbt, Emelie studerar och Robin har fullt upp med sitt arbete precis som jag och Anders har med våra projekt – så i veckorna hinner vi ju knappt träffas. Därför känner jag mig nöjd att vi infört söndagsmiddag som en liten familjetradition – då kommer barnen hem, vi äter en god middag och får tillfälle att prata om vad som hänt under veckan som gått.