Jag är inte som de andra, tänkte hon passionerat. Hon steg upp, öppnade jalusierna och gick ut på balkongen. Den lila himlen bredde ut sig över Paris som ett krokusfält och den underbara natten fick Marcelles hjärta att slå fortare. /…/ Det var då hennes fantastiska öde uppenbarade sig för henne. ”Jag ska dela livet med ett geni”, mumlade hon hänfört. /…/
Trots rosornas doft snyftade hon ofta i det mjuka skenet från lampan. /…/
”Högre än lycka”, mumlade hon. Hon skulle välkomna denna enorma bittra angelägenhet som var hennes lott i livet. Hon skulle förvandla den till något vackert. /…/ Högre än lycka. /…/ Hon kunde redan känna början till sublima dikter pulsera inombords.
Utdragen är hämtade ur novellen Marcelle, av Simone de Beauvoir s 9-10, 21 och 60.
Att läsa är som att resa in i en magisk värld.
Simone de Beauvoir är främst känd för sina feministiska teorier via Det andra könet som numera betraktas som en av de största feministiska klassiker. Hon skrev även romaner och noveller som Marcelle. Den är hämtad ur Simone de Beauvoirs första novellsamling som skrevs år 1937 och sen inte publicerades förrän år 1979. Boken har legat här hemma en tid men det var först idag jag lyckades skrapa ihop tid och lust på en och samma gång och nu är jag lyrisk av lycka.
För en knapp timmes tid (längre tid än så tar det inte att läsa hela novellen) blev jag totalt uppslukad och fascinerad. Boken handlar om Marcelle som ganska tidigt i livet inser att hon inte är som alla andra. Hon älskar att läsa, diskutera och filosofera. Vi får följa Marcelle från barnsben till vuxen kvinna. Vi får följa med i hennes resonemang kring val av lämplig livspartner och vad som driver henne framåt i livet. Vi får följa kontrasten mellan hennes behov av kontroll till hennes innersta begär och passion.
Hon ansåg sig inte passa in i normen för hur en kvinna ska vara. När jag läser kan jag inte låta bli att undra om det finns någon som egentligen har känslan av att passa in? Jag har själv sällan haft upplevelsen av att passa in i färdigserverade koncept. Jag har alltid gått mina egna vägar men allt handlar ju om ur vilket perspektiv man betraktar ett liv. Samtidigt som jag genom livet brutit en hel massa normer, så har jag i andra avseenden bidragit till att underhålla och bekräfta en hel del stereotypa mallar av kulturella och samhälleliga förväntningar och strukturer. Det är så vi människor fungerar. Vi har ett ständigt behov av att förhålla oss till omvärlden genom hur vi å ena sidan vill vara unika, individualistiska och å andra sidan bygga broar, slå hål på myter och samtidigt kategorisera, rangordna, prioritera och utveckla världen. Tänk så många tankar en novell kan väcka…
Jag tänker att madame Beauvoir genom novellen Marcelle undersöker den kvinnliga identiteten och hennes relation och fascination av den manliga identiteten. Boken berör frågor kring en kvinnas identitetsskapande i ett samhälle av rådande maktstrukturer och hierkier av förväntningar och drömmar. Novellen är relativt kort men den lyckas ändå förmedla flera år av en kvinnas liv från barndom till vuxenliv… och det finns en tydlig intertext mellan Marcelle och Det andra könet.
Om jag ska avsluta med att återknyta till frågan om vad jag tyckte om novellen Marcelle blir svaret följande; Jag fascinerades av språket som på något vis var både sparsmakat och rikt på allusioner på en och samma gång. Jag blev så uppslukad att denna novell att jag nu längtar efter en bokcirkel och likasinnade att diskutera innehållet med.
Finns det någon av mina bloggläsare som läst boken? eller som spontant vill ”bloggdiskutera” de små textutdrag jag publicerat från boken inledningsvis. Hur tolkar ni fraserna och vilka tankar väcker dessa hos er?
Läs i frid och Lev Väl <3
Jag funderar sällan på om jag passar in eller inte. Jag bara är.
🙂
Det låter trivsamt 🙂
Jag har inte läst novellen, tyvärr för den lät intressant.
Jag har aldrig känt mig i samspel med omvärlden, har alltid känt mig udda och har sällan passat in men jag har ändå alltid följt min egen väg.
Nog för att den var/är krokig och full av snår men,nåja det är som det är!
Ha en härlig afton!
Kram
Låter som vi har en del gemensamt där vad gäller vandringar på krokiga vägar 🙂
Ha det fint!
Kram
Älskar dina bilder, i dina inlägg.
Ingen författare jag kommit i kontakt med ,-)
Men hon är nog för svår för mig.
Jag måste ha lite lättare böcker efter min utbrändhet, ,-)
Men läsa, det är härligt, jag har alltid en bok på gång.
Ha det fint bland alla prasslande höstlöv, visst är det mysigt.
KRAM Primrose ,-)
Beauvoir kan var svår men just den här novellen är ganska okomplicerad…
Kul att du gillar mina bilder, Tack!
och höstKram!
Jag har tyvärr inte läst henne!
Bra beskrivning av en människa du gör, å ena sidan går sin egen väg, å andra sidan bygger upp gamla slitna stereotypier och mallar som ingen annan… så är jag också…
Vi är nog många som fungerar så här… medvetet eller omedvetet. Tack för din respons 🙂
Den novellen blev jag sugen på att läsa. Ska genast kolla upp om den finns att låna på bibblan.
Jag vet inte om jag passar in, det gör jag nog. Är lite av en kameleont fungerar i de flesta samman hang. Men känner mig ofta som udda även om det inte märks. har blivit modigare med åren och snällare mot mig själv. jag lär hela tiden av mina tre barn som går sina egna vägar och lyssnar på sina hjärtan. Kram från en tillfällig turist i Köpenhamn.
Ja, visst är ens barn en tillgång. Man utvecklas så mycket av att vara förälder och lyssna in sina barn tankar, de skapar ju något helt nytt och det är så spännande att få vara med på deras resa.
Kamelontegenskaper kan vara bra att ha, bara man inte glömmer bort sig själv 😉 Hoppas att du fick en fin Köpenhamnsresa 🙂
Kram
Åh … vilka underbara bilder! Vilka färger! Och jag blir vansinnigt sugen på en fika med dopp … haha
Kramis
JA, vem kan motstå en ljuvlig kopp kaffe, med rosenlittertur som dopp 😉 Varsågod och ta en kopp 🙂
Kram
Jag har inte läst den novellen men det får nog bli ändring på den saken! Låter läsvärd och intressant minst sagt. Börjar bli lite boktorka här efter semesterläsningen!
Kram
Å, men då önskar jag dig en fin lässtund!
Kram
Jag har inte läst boken, men nu då du berättar så gott om den, så blir jag sugen på att läsa den.
Ja ….det här med att passa in kan diskuteras .
Men jag tycker man ska gå sin egen väg, för det är bara den vägen som är den rätta.
Söndagskram från mig.❤
Vad kul 🙂
Kram
Låter som en trivsam novell med härligt språk. Kram.
Ja, det var den också 🙂 Kram
Redan bilder ger mig stämning och jag tänker raskt finns det nån som tänker som jag när jag ser …. och vad skriver du om inte citat från novellen … flyter in i texten ”är inte som andra”. Nej, vem är det? Så kommer nästa: ”jag ska leva med ett geni”
Det blir så finstämd och möjligt på ett sätt.
Inte som andra ….
tycker inte bara det handlar om att gå sina egna vägar …. men Marcelle hon är hänförd i sin egenhet, upplever passionen för att hon tar in natten, naturen och möter sina egna känslor med stor tillförsikt – geni ja visst.
Jag har inte läst boken men nu fick jag en upplevelse här, Tack Christina och det är fint att vara här igen!
kram i november
Tack själv för att du delar med dig av dina fina tankar.
Kram