Kvällarna är kyligare än dagarna och det börjar bli mörkt strax före sjusnåret. Jag har haft en veckas träningsuppehåll för att återhämta mig efter skadan senast och ikväll kändes det lockande att stanna hemma under en varm och go filt. Men, jag tog mig i kragen (tack och lov för att jag har en sådan 😉 krage alltså) och gav mig iväg till gymmet för en timmes intensiv Les Milles Bodypump 107.

Wow vilken kraft ett träningspass kan innehålla. Jag känner mig så otroligt stärkt och fylld av energi efter ett pass.

Det finns ett citat på gymmets vägg. Det handlar om att vara stark när man är svag, modig när man är rädd och ödmjuk när man segrar. Det ligger en hel del funderingar i det där. Ur ett perspektiv sett är jag i själva verket svag, och jag tränar  för att jag vill bli starkare. Träningen ger resultat och jag blir lite starkare för varje gång. När jag blir starkare, blir jag samtidigt stark, eller? Kanske är jag svagstark, eller starksvag, men kan man egentligen vara det? Finns det ens något sådant ord? Starksvag? Ja, jag skrev det nyss, alltså finns det… Och visst är det väl så vi människor är, vi är både starka och svaga på en och samma gång.

Jag drar till gymmet i skymningen och när jag kommer hem är det både mörkt, kallt, ljust och varmt på en och samma gång.

Må väl och ha en fortsatt fin dag!

Christina Karlsson