Hur ofta tänker vi på vår bakgrund, vår historia och hur ifrågasättande är vi när vi besöker ett museum eller läser en historiebok? Förväntar vi oss att vi alltid exponeras för sanningar och fakta? Hur medvetna är vi om att fakta kan tolkas på olika sätt beroende på vilken teori eller vilket bedömningsunderlag som legat till grund. Tänker vi ens på möjligheten att någon givits makten att välja vilket material som utan vår vetskap ska förstöras? Är det överhuvudtaget rimligt att några få personer ges makten att bestämma över mänsklighetens kulturarv?
Den senaste tiden har jag träffat på flertalet artiklar som uppmärksammat förekomsten av att det blir allt vanligare att man förstör historiska föremål som är en del av vårt kulturarv.
Ola Wong skrev i SvD (170926) om problematiken som uppstår när det finns museichefer som ges rätten att ta beslut om att förstöra och gallra ut föremål ur museets samlingar. Betydelsefulla föremål (några från Vendeltiden) som berättar något om vår historia förstörs därför att de anses ta onödig plats. Regeringen har nyligen gett de statliga museerna fria händer att gallra föremål.
I en tidigare artikel av Ola Wong (170809) kan vi läsa att fynd från järnåldern går raka vägen till metallåtervinning. Amulettringar från järnåldern, vikter och mynt från vikingatiden är sådant som tidigare sparades. Idag smältes dem ner och går raka vägen till återvinning.
Wongs uttalande kritiserades av Ingrid Berg i SvD (171004) som insinuerar att problemet med kulturarvshanteringen inte alls är så stort som Wong framställer det. Hon menar att hans artikel kan tolkas som att det finns arkeologer och kulturarvsarbetare som av ideologiska skäl medverkar till att göra sig av med samlingarna.
Stafettpinnen gick vidare till Per Baum SvD (171004) som tar Ola Wongs ifrågasättande i försvar. Han betonar Wongs värnande om att bevara kulturarvet med syftet att vi ska få veta sanningen om vår forntida historia oavsett vilken denna är. Han pekar på hur Bergs inlägg kan tolkas som att hon värnar om att en tillrättalagd mer politiskt korrekt berättelse presenteras på våra museer. Här kan jag inte annat än att instämma med Per Baums utlåtande, ” Den typen av kulturarvshanterng kan vi klara oss utan”.
När jag besöker ett museum är det för att jag är nyfiken på sanningen om vår historia. Jag vill exponeras för en så objektiv sanning och fakta som möjligt. Jag är nyfiken och vill ta del om de små ledtrådar som finns och jag tänker att det är logiskt att desto fler ledtrådar som finns desto närmare sanningen kommer vi.
Risken med att förstöra fornminnen är att vi riskerar att förstöra viktiga pusselbitar, och den typen av historieförvanskning ställer inte jag upp på.
Vi människor utvecklas och lär genom att ta del av tidigare generationers erfarenheter och forskning. Det som har gjort oss människor framgångsrika är just denna förmåga att hantera kunskap. Om vi förvanskar och tillrättalägger detaljer med syftet att vara politiskt korrekta finns det stor risk att vi på sikt förlorar en del av de kunskaper som finns i vårt kulturarv. Vilket i sin tur kan leda till att vi gör om tidigare generationers misstag och därmed riskerar att gå bakåt i utvecklingen istället för framåt. Jag personligen anser att detta leder till historieförvanskning och det kan jag inte på något sätt ställa mig bakom. Är det rimligt att ge någon rätten att bedöma vilka fornminnen som ska bevaras och därmed ligga till grund för den historia jag ska läsa?
Jag är övertygad om att de flesta precis som jag vill ha möjlighet att ta del av fakta och pusselbitar av vår historia. Vi vill inte riskera att mänskligheten gör om sina misstag genom att gå bakåt i utvecklingen. Vi vill gå framåt!
Vad tänker ni läsare om att fornminnen förstörs? Skriv gärna en kommentar och berätta.
Christina Karlsson ©
Det tycker jag verkligen inte alls om. Vår historia är viktig för att kunna förstå nu- och framtiden. En objektiv historia vill jag också få del av. Än värre är det i vissa länder där regimen förstör statyer och minnesmärken som inte passar in i deras politiska agenda.
Kram och god tisdag!
Härligt att höra att det finns fler som tänker som jag 🙂
Ha det gott!
Kram
Jag tycker inte om när man sovrar och förstör viktiga pusselbitar till vår dåtid.
Jag tycker att historia är oerhört intressant men jag vill gärna ha hela biten.
Kram och ha en fin dag!
Våra historiska ledtrådar är viktiga. Fint att du tänker som mig i denna fråga.
Ha det gott kramar!
vi är dåliga på historia, på många sätt
Ja, där har vi ett utvecklingsmål!
Kram
Vi ska vara otroligt rädda om vårt kulturarv överallt i världen, inte alls OK att förstöra!
Blir bedrövad när jag läser om att det förstörs, viktigt att bevara!
Det borde väl alla förstå!
Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)
Ja, så tänker jag också. Varför förstöra ledtrådar av vår historia, när den kan berätta för oss om vilka vi är och var vi kommer ifrån.
Kramar och fin fortsättning på dagen!
Tycker det är mycket oroväckande när politiker går in och politiserar museum och historien. Inte alls bra.
Ja, visst är det.
Ha det fint! Kram
Historia är så viktigt för att förstå nuet.
Inte minst när man som jag bor utomlands, att försöka förstå landets historia är inte lätt,men nödvändigt för att förstå idag.
Viktigt att bevara gammal kultur och lära oss av den.
Önskar dej en fin dag!
Helt rätt! Vi behöver greppa historien för att förstå nuet
Kram och fin helg!
Det är fruktansvärt. Blir alltid lika ledsen när jag hör eller läser om det.
Jag också…det är så ledsamt.
Kram och fin helg!
Hade ingen aning om att det går till på det här sättet! I min enfald trodde jag tvärtom att våra museum är till för att bland annat bevara vårt gemensamma kulturarv. Hur kan någon kulturminister godkänna att delar av vårt kulturarv förstörs? Hoppas att det går att påverka åt rätt håll!
Kram, kram
Gunilla
Ja, det är precis så det ska vara. Tiderna förändras och numera verkar det tyvärr som att det inte går rätt till inom många områden. Ännu ett utvecklingsmål….
Kram och fin helg!
Intressant