Idag passade min dotter och jag på att köra lite vilse eller vad man nu ska kalla det för, vi visste ju hela tiden var vi var men vi hittade inte dit vi skulle. Vi letade efter Frualid, en plats där det finns lämningar efter en 150 miljoner år gammal vulkan och felet var nog att vi förlitade oss på en gps-kordinat som inte stämde, den ledde oss mitt ut i skogen. Vi visste att det skulle ligga i närheten av Övedskloster och Övedskyrka så de platserna fann vi…men inte stigen som ledde till vulkanenområdet som sägs vara sagolikt vackert beläget intill en sjö. Men skam den som ger sig, nästa gång tar vi med oss en hederlig papperskarta, då kommer vi säkerligen att hitta rätt.
Trevligt hade vi det förstås, vi såg en massa vacker natur och vi passade på att beundra Övedskyrka som är byggd på 1700-talet och har en väldigt speciell arkitektur i rokokostil. För övrigt så är jag är solokvist igen. Maken och sonen på schackläger och preppar inför sommarens tävlingar.
Spännande att hitta vilse. tråkigt att ni inte hittade det ni sökte, men det ni fanns ser onekligen spännande ut. Liza
Ja, det blev en spännande dag 🙂
och nästa gång ska vi hitta rätt.
Kram!
Sådana där vilsna turer har jag och barnen hamnat ofta på och det är de som ger mest spänning och glädje och som man minns starkast 🙂
Re: Hm…nu är väl knappast Elly Griffith en skräckis, utan en vanlig hederlig gammal engelsk deckare. Det är STOR skillnad på deckar- och skräckgenre…:)
Kramar!
Men då kanske jag vågar läsa den, omslaget såg så läskigt ut tillsammans med titeln att jag nog inte skulle våga titta på det om jag skulle läsa boken. Du vet att synintrycket kan ge en estet bestående men 😉 Skämt åsido. Engelska deckare gillar jag ju…
Och ja, turen blev himla mysig 🙂
Kram