För många av oss är hösten en ljus och glädjefull tid då vi påbörjar något nytt, återgår till fasta rutiner och skapar nya mönster i våra liv.

– Men för många kan hösten upplevas som en plågsam tid, en tid då man ifrågasätter meningen med livet och tänker att allt känns mörkt och hopplöst. Ibland kan en sådan känsla uppstå utan att man vet varför. Ibland kan det vara en utlösande faktor som triggat igång känslan av hopplöshet, faktorer som sjukdom, olycka, sorg, traumatiska minnen, ångest, skilsmässa, försämrad ekonomi, avslag på en ansökan som kändes angelägen, osv. Kanske tittar man sig då omkring, och tycker att det känns som om alla andra har det bättre ställt. Ibland kan det kännas så mörkt, att man inte ens orkar se sig omkring och jämföra överhuvudtaget. Kanske är man så påverkad av det som tynger en – att man inte ens mäktar med att tänka på hur andra har det.

Detta är ett av de svåraste inlägg att skriva, just därför att jag vet att det finns en risk för att de ord man säger till någon som mår riktigt dåligt – de ord kan antingen låta som en klyscha, missförstås eller granskas och förvanskas till något annat än vad som var dess avsikt från början. Samtidigt är det oftast bättre att säga något än ingenting alls. Det är bättre att visa att man bryr sig. Och jag bryr mig, och jag vill så innerligt att alla människor ska se att den egna kapaciteten oftast är större än vad man tror.

Min tes är att varje människa har möjlighet att påverka och forma sin framtid. Det handlar om att tillägna sig de verktyg och/eller de kunskaper man behöver för att ta sig vidare och kunna bygga det liv man vill ha. Varje person är unik, varje person bär sin egen berättelse och varje person har möjlighet att påverka sitt eget liv.

Och det ligger en hel del i det som Laleh sjunger om att bara för att det är svart i mörkret så betyder det inte att där inte finns några färger. ”Just because it’s black in the dark, doesn’t mean there’s no color”.

Detta inlägg handlar inte om hur man tar sig tillbaka till något som har varit. Tiden rör sig alltid framåt och just därför handlar detta inlägg om hur man kan göra för att ta sig igenom svårigheter och bygga upp det liv man vill ha just här och nu.

Steg 1 är att inventera sin situation. Fundera över hur situationen ser ut och vad som hänt. Ibland behöver man bearbeta detta stadie flera gånger eftersom det oftast är svårt att få grepp om en obegriplig situation. Jag skriver obegriplig, eftersom jag vet att traumatiska upplevelser oftast är obegripliga. Man behöver sörja, fundera och ”bekräfta hur situationen ser ut just nu” – för att komma vidare och påverka sitt liv i den riktning man behöver för att må bra.

Steg 2 kan handla om att granska och söka information. Vad säger forskningen om detta som man varit med om, och vilka risker/prognoser finns framöver. Vad säger andra som är i liknande situation. Finns det någon som övervunnit ”problemet”, och hur gjorde dessa personer för att komma vidare. Vilka möjligheter kan jag gripa tag i och vilka rättigheter bör jag i första hand fokusera på.

– Av egen erfarenhet, vet jag att sjukvården kan kännas som en outforskad svårgenomtränglig djungel pga väntetider och ibland tyvärr pga att man inte får träffa rätt kompetens vid rätt tillfälle eller pga av att den som svarar när man ska boka tid inte förstår hur angeläget ens problem är. Här är det lätt att hamna i en moment 22 situation, eftersom man egentligen skulle vara hjälpt av att vara frisk för att orka stå på sig och driva sin rehabilitering framåt. Men det finns god kompetens och många möjligheter – så det är väl värt att stå på sig även om det kan ta alla krafter i anspråk under en begränsad tid. ”Just keep on Walking….”

Tänk på att det är ditt liv och ditt ansvar det handlar om. Det är din tid som pågår och det är du som är expert på din egen kropp och du vet bäst hur just du mår. Man har bara ett liv och det livet är till för att levas och för att man ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Lyssna till ditt hjärta och till ditt sunda förnuft – och fortsätt kämpa tills du finner rätt inspirationskällor och till du får träffa rätt kompetens och får tillgång till den rehabilitering du behöver för att må bra.

Steg 3, Det är helt okej att summera det som varit, men det går aldrig att ändra på det förflutna därför bör man akta sig för att fastna i ältande. Man mår själv bäst av att ta makten över sitt liv och bekräfta hur situationen är just nu och vilken väg man vill välja för framtiden. Det finns ingen anledning att låta traumatiska upplevelser påverka en till den grad att man ältar orättvisor så mycket att man inte tillåter sig själv att delta i livet. Ta makten över ditt liv och gör dig själv till segrare genom att tillåta dig själv att leva ditt liv så som du vill och kan leva ditt liv under de förutsättningar som råder.

Steg 4, Ibland kan hinder på vägen verka omöjliga att ta sig över, men om du måste passera dessa hinder för att nå dina mål så – Ge inte upp! Stanna upp och gör en analys av hindret och situationen. Se ditt hinder ur flera olika perspektiv. Världen är stor och vi är små. Oftast finns det flera vägar som leder till ditt mål, det gäller bara att ta av sig skygglapparna och se de där krokiga småvägarna som finns i periferin. De där krokiga små vägarna kan ta längre tid men samtidigt bjuder de oftast på nya intryck och upplevelser som berikar vandringen.

Steg 5, Stig ut ur din bekvämlighetszon och våga ta plats. Tro på dig själv och inse att just du är värdefull, vacker och unik! Vi har bara ett liv och det livet pågår just här och nu och varje människa har möjlighet att påverka sitt liv. Självklart så finns det vissa förutsättningar och begränsningar att ta hänsyn till, samtidigt som det finns flera möjligheter och vägar som leder framåt.

Varje dag är en ny dag. Varje ny dag innehåller möjligheter, det gäller bara att upptäcka vilka möjligheter just du vill gripa tag i!

Och vem är jag som tar mig rätten att skriva detta inlägg? Detta inlägg grundar sig till viss del på egna livserfarenheter av att bla ha tagit mig igenom svåra konsekvenser efter en trafikolycka, och av att befinna mig i närheten av personer som mår dåligt och befinner sig i komplicerade situationer. – Jag vill så gärna sprida ljus, hopp och glädje omkring mig och jag hoppas att mitt inlägg kan inspirera någon eller flera till att våga stiga ut ur sina bekvämlighetszoner och våga tro lite mer på sina egna förmågor. Och framförallt tillåta sig själv att se världen med ”realistiska glasögon” och upptäcka de där fantastiska färgerna som behövs för att måla sitt eget liv i de kulörer man blir allra lyckligast av att uppleva…

Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vet att det alltid finns olika perspektiv, möjligheter och alternativ….