Under ytan

Morgon, den 11 november 2019

Utsikt över staden där jag dagligen parkerar min bil. Jag njuter av att stanna till där varje morgon före det att jag beger mig vidare till jobb. Blicka ut över staden, reflektera, betrakta ljuset, speglingarna, färgerna och byggnaderna.

Staden må vara vacker men under ytan pågår ett kaos. Den senaste tidens sprängningar och skjutningar kryper allt närmare och många av de personer som är inblandade är inte ens myndiga. Om vi inte vaknar upp ur vår dröm, så kanske framtidsdystopin snart är här…Ytan som oftast är så fin och välorganiserad är i full färd med att krackelera och ut sipprar en undre värld av droghandel, kriminalitet, våld, skjutningar och sprängningar. Barn i 15-årsåldern blir skjutna. Det sägs att det råder fred i vårt land, men barn skjuts till döds? Vakna!

Korthuset behöver en stabilare grund att stå på, väggarna behöver fogas samman och om broarna vi bygger ska hålla då måste kunskapen vara i fokus. Vi behöver ta oss tid att lyssna in vilken fakta som behövs för att skapa ett hållbart samhälle för oss och kommande generationer. Det är allvar nu. Vakna!

Den senaste tidens sprängningar och skjutningar kryper allt närmare. Om vi inte vaknar upp ur vår dröm, så kanske framtidsdystopin snart är här… Gated Community, övervakningssamhälle, tungt beväpnade militära krafter i våra bostadsområden, på offentliga platser, på stan och på våra arbetsplatser. Vill vi ha det så?

Sen eftermiddag, den 11 november 2019

Staden är vacker, tiden må vara ur led och kanske finns det rentav något ruttet i den svenska staten. “Ur led är tiden, och ve att vara den som är född att ställa allt tillrätta igen.” Verklighetens dramaturgi är som ett Shakespearedrama och mitt i allt detta kaos pågår livet som vanligt… Mitt i detta land av kontraster finns trots allt ett överflöd av godhet, kunskap och styrka att bygga vidare på. Må den goda sidan vinna <3

Må väl och ta väl hand om er därute <3

Christina Karlsson

6 svar på ”Under ytan

    • Tack! Ja, något måste verkligen göras, det är ingen lätt situation men jag är övertygad om att den går att vända.

      Kram och fin dag till dig också

  1. Det är så fruktansvärt det som händer i Malmö, Göteborg, Stockholm…
    Jag tänker också så mycket på det här när jag skriver om “mitt Göteborg”, vad som pågår under ytan! Kriminaliteten har funnits länge i vårt land, men har sannerligen eskalerat till något som i nuet känns ohanterligt. Hur sjutton har det kunnat få gå så här långt!?
    Krafttag – ja, det behövs… men alla vi som arbetar med människor, med barn i synnerhet, vet vad som också behövs i förebyggande syfte! Vi behöver ett mänskligare samhälle där människor bor och lever, arbetar i en värdig miljö. Våra barn – vår framtid, vad växer de upp i för miljö? Vem har tid med dem?
    Ja, dystert, men som du också skriver… det finns goda krafter! Många uttrycker sin avsky inför våldet i vårt land. Det oavsett vilken bakgrund, nationalitet man har. Ingen går ju säker! Vi hade ju en bilsprängning här i området bredvid!! I vår lilla idyll!!!
    Jag vet att polisen arbetar allt vad de har resurser till… samarbetar också över gränserna… det positiva står sällan i tidningarna, mest det negativa tyvärr!
    Som avslutning…
    Tack för vackra bilder!
    Må gott Christina!
    Kram Gunilla

    • Tack!
      Ja, det är nu krafttagen behövs, mer resurser och fler goda krafter som kan sprida ringar på vattenytan. Vi är många som vill ha kvar våra idyller, och att behöva larma, hägna in och träna självförsvar känns ju egentligen inget vidare men det är där vi är…. Må de goda krafterna sprida sitt budskap och lyckas vända denna negativa trend till något positivt.

      Må gott och ha en fin dag!
      Kram Christina

  2. Finns mycket under ytan att bäva för. Och inte bara under ytan. Det finns så mycket annat att oroa sig för, inte minst miljön och den framtid vi ska ge våra kommande generationer.
    Men jag är en feg och svag varelse. Har inga hjältedrag alls. Drar helst täcket över huvudet och vill inte vare sig se eller höra … för jag vill orka med mitt eget liv och inte må alltför dåligt. Frågan är vad man kan bidra med, om man skulle orka sticka ut näsan?
    Våld och droger är en sak. Hur får man bukt på den trenden? Där står jag helt handfallen, som de flesta.
    Vad det gäller miljön har jag den i åtanke i alla fall, och sköter min källsortering osv. Men vad kan jag mer göra? Det blir inte hållbart att låta bli flyget om vi ska hälsa på barnbarn mm.
    Det är svårt och deprimerande, och man blir så extra glad när någon kan dra fram något positivt. Tack för de sista raderna i ditt inlägg <3
    Och tack till alla dem där ute som faktiskt har ett hjälteämne i sig. Dem finns, alla starka, målmedvetna och drivande människor som vill göra gott, och det är en stor tröst.
    Kram

    • Ibland behöver man få dra det där täcket över huvudet, precis som du skriver…för att söka återhämtning och orka med allt det där tunga utanför. Ljusglimtarna och hjältarna är många…det gäller att fokusera på dessa, finna balans mellan det ljusa och mörka.

      Tack för dina tankar.
      Kram Christina

Lämna ett svar till nillashalsaharmoni Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.