Det är något visst med varm choklad och jag kunde såklart inte låta bli att ta med chokladen ut i trädgården för en liten ”fotosession” och sen när jag skulle dricka den hade den hunnit bli kall. Chokladgrytan stod dock kvar på spisen, så det var bara att värma upp den igen.
Det är något visst med vinter, den första snön, kylan, snöflingorna och frustrationen över att det är så förjordat kallt… Snön får mig att längta efter att dricka varm choklad i en pulkabacke, åka pulka och bygga snölyktor. Jag vill åka skridskor i full fart, så som jag gjorde som barn, snurra runt på isen och känna mig som en skridskoprinsessa.
Och det är något särskilt när snön kyler ner inomhustemperaturen, tillräckligt mycket för att man ska kunna njuta av att gosa in sig i en vacker rosenfilt, tända ljus, lyssna på musik och dricka varm choklad…lyssna på och fundera kring alla dessa texter. Att uppskatta musik och kunna njuta av dess innehåll är en lycka!
Det blev i vilket fall väldigt vackra bilder din kallnade choklad till trots.
Och visst är den speciell den första snön.
🙂 Och chokladen gick ju att värma igen.
Kram
Så vackert och mysigt. Visst är det härligt med varm choklad och den första snön 🙂
Tack för dina fina hälsningar, vi mår toppen och njuter för fullt av vår lilla skatt. Lilja är ett jättefint namn, det heter min underbara hund 🙂
Hoppas att allt är bra med dig <3 Jennie
Åh, vad fint namn din hund har! Och det förstår jag ju att hunden och sonen inte kan ha samma namn 🙂
Härligt att höra att ni har det bra!
Kram Christina
Vilka fina bilder och vacker text, känner verkligen igen de känslorna:-) så mysigt! Ha en fin söndag! /Esmeralda
🙂 Mmmm, så fint! Kram Christina