Adventspoesi: Snöflingedans

Det är första advent och jag tänker att det skulle vara stämningsfyllt med lite snö, men här lyser barmarken med den vita snöns frånvaro. Idag tänder vi första ljuset i adventsljusstaken och en tradition vi har är att läsa en dikt till varje adventsljus.  Gårdagen ägnades mestadels åt att städa och pynta hemmet med juleljus och poesi. Jag roade mig med att komponera och provläsa den här lilla dikten och det hela råkade dessutom fångas på film.

Idag delar jag med mig av en liten adventsdikt, och med dessa ord önskar jag er alla en fin fortsättning på första advent…     <3

 

Snöflingedans

*

När vintervind,

smeker sommarkind

Och Månskensbus blir till Lyckorus

När snön faller och Tindra

Finns inget som kan hindra

Snöflingedans

Från att dansa snöflingedans

Rytmen är en MånskensSonett

Månen vandrar sin tysta bana

Snön glittra sin vana

Troget

Tänder vi vårt ljus

Det är advent

Och julens dörr

står på glänt <3

Christina Karlsson ©

 

 

 

 

 

20 svar på ”Adventspoesi: Snöflingedans

    • Tack, Ja det är en fin tradition som ger oss många glada stunder.
      Hoppas att din advent också blir finfin!
      Kram <3

    • Tack <3 Ja, jag arbetar aktivt med att fokusera på ljuset... det lyser ju upp så fint med ljus och värme.
      Ha en fin advent!
      Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *