Hur skulle jag kunna gå in på biblioteket och lämna tillbaka en bok utan att låna med mig nya böcker hem? Hur skulle jag kunna gå förbi Lyrikhyllorna, dessa godishyllor fyllda av delikatesser? För en tid sedan läste jag ett bloggtips om att Märta Tikkanens, Anja kastad i havet, skulle vara något i särklass. Den fanns inte på bibblan just idag, men andra böcker av samma författare fanns och hur skulle jag kunna låta bli att låna Århundradets kärlekssaga.

Århundradets kärlekssaga, låter så vackert och jag trodde att det var en romantisk och vacker diktsamling som åkte med i cykelkorgen när jag for genom byn och hemåt. Men hujedamej, vad den var sorglig. Den grep tag, tog ett fast gastkramande tag i hjärtat och fick mig att fälla stora krokodiltårar inombords….så sorglig är den faktiskt. Men ändå på något sätt vacker, och man anar att den är självutlämnande i all sin nakenhet….Tänk att ord kan bli så vackra tillsammans…även om de är sorgliga… Diktsamlingen handlar en kvinnas vånda, varför hon inte kan bryta upp och lämna sin alkoholiserade make och hur alkolismen påverkar familjelivet. Så sorglig och så vacker. Jag får nog läsa den en gång till.

(Utdrag ur Århundradets kärlekssaga, av Märta Tikkanen)

När marken gungar/ tar jag små steg/ nästan alldeles/ omärkliga/ så kanske jag kan/ hålla balansen   [……]   Sen samlar jag ihop/ de alldeles små resterna/ av mitt mod/ och viskar tyst/ men bara till dem/ som har örat helt nära marken/ och som kryper fram/ som jag