Jorden snurrar
och världen spelar vår sång.
Vi räknar dagar, vi räknar år.
Världen håller andan,
Det är vår tid nu!
Vi lyssnar, vi känner
vi andas.
Tar på oss vår rustning,
rustar oss för strid.
Strider, för allt vi tror på!
Och vi fyller våra väskor med vapen
– av kärlek, konst och sång.
<3
Bestiger berg, lyssnar och känner.
Det är höst; det är vår tid nu.
Vi vaknar och vi somnar,
det regnar,
solen skiner, det är vinter
snöflingor dalar
Långsamt
Världen håller andan
<3
för att lyssna och ge tröst
Höra våra hjärtslag,
eka
i den lilla världen…
.
.
.
Jag skriver en dikt, och färglägger en värld som är grå. Jag läser om 1700-talet, och funderar på om min klänning ska vara rosaröd eller kanske blå. Imorgon kommer jag att öppna postlådan med förväntan om att finna ett alldeles förtjusande mönster till en klänning a la rokoko.
Må väl, lev väl och njut av sekunderna som passerar <3
Christina Karlsson
Fin dikt och så spännande med 1700-tal. Ännu mer spännande med mönstret. Hoppas att det kommit och att du låter oss se resultatet när det väl är färdigt.
Kram
Jag håller tummarna för att det landar i postlådan idag 🙂
Kram
Vilket spännande mönster som väntar och vilken fin dikt!
God torsdagsmorgon och ha en bra dag!
Tack! Och fin dag till dig också.
Kram
Spännande med en klänning a la rokoko.
Den får du visa upp sen.
Önskar dig en härlig dag!
Kram
Jadå, det ska jag göra. Mönstret hade dock inte kommit idag så jag väntar vidare ….
Kram och fin helg!