Hur hanterar du din stress?

Stress är en naturlig del av livet. I lagom dos kan stressen bidra till att vi kan fokusera och prestera det där lilla extra, men det gäller att se upp, för om stressen håller i sig över en längre tid kan kroppen ta skada. Långvarig stress kan orsaka förödande konsekvenser om vi inte finner de strategier vi behöver för att hantera vår stress.

Vad är det då man menar när man talar om stress? Om man slår upp ordet stress i Svensk ordbok beskrivs det som “an­strängande om­ständigheter som fram­kallar på­frestningar både fysiskt och psykiskt; ofta i sam­band med högt arbets­tempo och tids­brist”.

I tider som dessa med en pågående pandemi som härjar, samtidigt som liv ska levas och allt förväntas rulla på som vanligt, är det en utmaning att inte bli stressad. Hela vår livssituation har förändrats, både arbetslivet och privatlivet har påtvingats nya mönster av arbetsuppgifter, förhållningsregler, restriktioner och ett helt nya sätt att leva. En konsekvens som pandemin orsakat är att vi blivit alltmer digitaliserade, vilket i sin tur innebär mer administration och fler stillasittande moment, som inte alls är bra för våra kroppar.

Den ständiga oron för smittspridning bekräftas när vi inte ens kan gå och handla mat utan att ibland behöva stå i kö utanför affären och sen när vi kommer in i affären upptäcker vi att den tidigare bakgrundsmusiken bytts ut mot en röst som upprepar “Tänk på smittspridningen och håll avstånd till varandra”. Många av våra kulturinstutitioner har tillfälligt stängt, på restaurangerna får man bara sitta 4 personer vid ett bord, öppettiderna begränsas, idrotts- och föreningsaktiviteter begränsas och till och med i våra egna hem är vi begränsade till att inte samla fler än 8 personer. Samhället är också fyllt av kontraster som gör de här restriktionerna så himla komplicerade. Vi får samla 30 personer i ett klassrum men vi får inte ta klassen med oss ut och resa iväg för att besöka stadens kulturutbud eller genomföra annan aktivitet där vi samlar större grupper utomhus. Vi planerar och planerar men det mesta blir inställt och förutsättningarna förändras från dag till dag. Vi är många som upplever att den här karusellen snurrar alldeles för fort.

Stress är en naturlig del av livet och därför också något vi behöver förhålla oss till. När jag känner av hur stressen är på väg att ta över försöker jag stanna upp och reflektera. Jag taggar ner, tar ett steg tillbaka och om det är möjligt så drar jag iväg på en promenad. Promenader är extremt välgörande för kropp och själ. En promenad ger bäst effekt när den sker utan uppkoppling, musik och annan yttre påverkan så att man kan bara kan vara med sig själv för att få tid att lyssna på naturens ljud, låta tankarna passera, tid att fundera över dagen, morgondagen, nuet och bara vara “i sig själv”. I dagens stressade samhälle är det sällan vi ges tid att bara vara där vi är, rent fysiskt. Vi sitter uppkopplade större delen av tiden med flera pågående parallella diskussionstrådar, deadlines och ibland blir det mer än vad en människa orkar med. Då är det viktigt att våga, våga ta ett steg tillbaka, tagga ner och bara vara med sitt fysiska jag för att ta sig tid att lyssna på kroppens signaler.

Ni som följer min blogg har troligtvis märkt att antalet inlägg varit glesare den senaste tiden, att mina besök hos er sker alltmer sällan och detta beror till stor del på konsekvenserna av stress. Jag befinner mig i ett läge där jag behöver tagga ner, ta ett steg tillbaka och prioritera hälsofrämjande aktiviteter. Bloggandet brukar vara mitt lilla andrum och så ska det förbli men just nu är ekvationen som livet innebär alltför belastad, men så snart jag får ordning på tillvaron så ses vi igen <3

Vad blir du stressad av? Har du något bra knep att dela med dig av? Och hur gör du för att hantera stress?

Ta väl hand om er och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson

20 svar på ”Hur hanterar du din stress?

    • Det låter bra…oro i förväg mår ju ingen bra av. Varför oroa sig för det som inte hänt….
      Ta hand om dig!

  1. Jag brukar normalt inte bli så stressad men nu kan jag känna av det. Det som stressar mig mest är helt klart att behöva arbeta omgiven av människor och inte kunna värja sig mott smittan. Dessutom så undervisar vi på plats men allt ska finnas digitalt för elever som är hemma. Arbetsbördan är väldigt stor. Det som ger balans i min tillvaro är en siesta när jag kommer hem på fredagen, att träna med vår ena hund samt att träffa barn och barnbarn. Sedan känner jag en stor lättnad över att ha fått första vaccinationen.

    Kram och god söndag!

    • Siesta på fredagen låter härligt! Tur att helgerna dyker upp ibland så man hinner buffra energi 🙂
      Ta hand om dig! Kramar

  2. Fint att du lyssnar på kroppen och plockar bort sådant som stressar dig. Och det är ju inte alltid lätt att veta vad det är. Ibland kan det vara enklare att se och märka den yttre stressen än den inre.
    Jag har nog aldrig varit orolig av mig och om jag inte vet vad jag ska vara orolig för så är jag det inte. Men om jag vet så kan jag absolut bli orolig.
    Jag har inte direkt känt någon stress eller oro för pandemin utan rört mig ute en hel del. Men med stor försiktighet och avstånd. Döttrar och deras familjer har vi träffat utomhus och så hela året. I övrigt har vi ett fåtal vänner vi träffar och också utomhus. Men visst slår vi oss ner på restauranger både ute och inne. Men på dem som har en god “poiicy” där det är avstånd som gäller.
    Jag promenerar mycket. Det rensar hjärnan och fyller på ny energi. Jag gör också minst en sak varje dag som jag tycker är extra rolig.
    Jag är ju pensionär och disponerar min tid och det gör ju mycket till välbefinnande.Eller kan göra det. Men en del jobb har jag men bestämmer själv i vilken utsträckning.
    Önskar dig det bästa för att du ska samla nya krafter. Och jag väntar och blir glad när du är tillbaka.
    Var rädd om dig.
    kram

    • Tack! Härligt att själv bestämma över andelen jobb…och ha koll på tillvaron, men å andra sidan så bestämmer man ju alltid över hur man tacklar sin vardag och andelen aktiviteter.
      Må gott!
      Kram

  3. Vi är nog många som på olika sätt känner oss stressade i pandemin.
    Är så glad att jag inte längre jobbar som lärare, vet inte hur jag skulle klarat av det. Vilka arbetsförhållanden ni har idag.
    Vad jag gör när jag är stressad, svårt att svara på. Lyssnar på poddar, försöker koppla av mellan oron, om det går. Satsar på mat, utan att föräta mig.
    Sköt om dig!

  4. Stressar nog inte upp mig i onödan. Men visst kan jag vakna på natten och plötsligt dyker en tanke upp som bara sitter där, blir större och större och som jag naturligtvis inte kan göra något åt, på morgonen ser jag på “problemet” på helt annat sätt än på natten. Men stressad blir jag inte ofta. Yogar, tar låååånga promenader, försöker leva sunt (som jag tycker) träffa goda vänner. Har mycket att vara tacksam över – det lugnar.

    • Promenader…precis vad jag ska unna mig i helgen. En riktigt lång skön promenad 🙂 Härligt!

  5. Stress är ju så mycket olika begrepp om en och samma sak. När jag har mycket att görs på jobbet, lagom stressad presterar jag mer. Men har jag så mycket så det skapar panikkänslan då är stressen min värsta fiende. För att hantera mitt jobb bäst, skriver jag listor.
    Angående pandemin känner jag ingen stress. Jag får hitta en väg genom pandemin. Tänka vad som fungerar för mig, vart mina gränser går. Jag kan ju inte direkt påverka. Jag låter mig hellre välja med omsorg. Jag har dessutom lärt mig att ta det lite lugnare. Mindre rastlös nu för tiden.
    Ta hand om dig!
    Kram Kajsa

    • Låter som att du funnit en god strategi och listor är fint…brukar också roa mig med att skriva listor. Känns så gott när man kan bocka av utförda moment 🙂

      Må gott! Kram

  6. Klokt av dig Christina att lyssna på kroppen och ta ett eller kanske flera steg tillbaka! Stress – är något som jag skulle kunna skriva mycket om! Har ju både utbildning och erfarenheter i ämnet.
    Stress – eller egentligen “stressorerna” – det som utlöser var och ens stress, ser lite olika ut och över tid och rum. Det svåra är hur man – du och jag och alla andra förhåller sig till det som utlöser stressen. Alltså hur vi tänker kring det upplevda. För hur vi tänker påverkar känslan som i förlängningen påverkar hur vi agerar. Så går det runt. Men i den stress som många befinner sig i angående den pågående pandemin, är svår att värja sig emot.
    Jag agerar ungefär som du. Jag drar mig tillbaka, är mycket ute i naturen, tränar och vilar. Jag har ju som pensionär, mer tid över till mig själv än vad du har, men stress uppstår som sagt av olika skäl.
    Jag är och har varit omgiven av sjukdom och dödsfall en längre tid och det är så lätt att bli nedstämd av det. Så jag får verkligen arbeta med mig själv och “ta på mig syrgasmasken”, innan jag eventuellt hjälper andra.
    Jag bloggar inte heller så mycket… vet inte om det beror på de faktiska omständigheterna eller på om jag helt enkelt har “växt ur” bloggen! Jag tänker mycket också på klimatkrisen och på hur lite vi alla tycks bry sig om det! Jag försöker nu bena ut hur jag vill agera kring det här och nu och framåt! Tankarna kring det både suger och ger energi. Jag vill verkligen bidra till förändring, men vet inte hur mycket jag orkar!
    Ja, där kom en hel del….
    Ta hand om dig Christina! <3
    Kram Nilla

    • Tack! Ja, de där promenaderna i naturen är välgörande för kropp och själ. Känns så gott att se växlingarna i naturen och nu är det dessutom vackert så man blir överväldigad. Sjukdom och framförallt dödsfall som du skriver om tär på krafterna så ta hand om dig du också… Idag är det en ny dag, helg och det känns gott 🙂
      VI ses i bloggsfären.
      Kramar

  7. Pandemin har inte stressat mig, men andra saker som hänt, förr var jag väldigt stresstålig . Men nu kan jag verkligen känna av stressen.
    Bra att du tänker till och är rädd om dig, hittat sätt att hantera, natur är väldigt bra, roliga filmer, jag har fått ett behov att skratta mer ,-)
    Ha det jättefint, så vacker bild! KRAM Primrose ,-)

    • Ja, det där med roliga filmer kan vara fint. Jag brukar egentligen inte kolla på tv så mycket men häromdagen kollade jag på en komedi, Snälla kriminella och så mycket skratt det blev…riktigt upppiggande.

      Må gott! Kram

  8. Det verkar som att vi ofta glömmer bort hur primitiva vi är i detta. Att vi hela tiden förväntas “lägga band på oss” när det vi egentligen är skapta för är kamp eller flykt.
    SÅ viktigt att hitta sitt andrum. Försöka hitta ett sätt att släppa andras förväntningar och se till sig själv och de man håller av. Inte enkelt. Jag vet; det är extra svårt när sådant man inte kan rå på tar tag i en. Fokus på det i tillvaron som jag värdesätter, är något som jag försöker lägga energin på.
    Var rädd om dig.
    Varm kram från Mia

    • Tack, det låter klokt att hålla fokus på det man värdesätter i livet. Livet är här och nu och det går inte i repris!

      Må gott! Kramar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *