åren, av Annie Ernaux

Det är alltid intressant att bekanta sig med nobelpristagarnas litteratur och just nu är jag i full färd med att bekanta mig med pristagaren för 2022, Annie Ernaux född 1940 i Frankrike.

Jag inledde bekantskapen genom att kika på den franska långfilmen Omständigheter som är baserad på en av Annie Erneauxs romaner. Filmen finns tillgänglig på svtplay i några få dagar till, den är absolut sevärd och borde ses av alla. Handlingen som utspelas 1963 baseras på en självbiografisk roman som skildrar situationen för en ung student som blir gravid i ett land där abort är olagligt. Filmen är gripande och min personlig åsikt är att den här typen av filmer och litteratur borde ses av alla för att skapa förståelse för frågor som handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor, samt hur orättvist och ojämlikt konsekvenserna av en graviditet kan slå beroende på kön. Den här filmen skulle inte bara kunna användas som diskussionsunderlag i skolan utan även i politiska diskussioner som berör frågor kring abort, bildning och ett jämlikt samhälle.

När det gäller läsningen så är jag mitt uppe i åren, av Annie Ernaux (Norstedts, 2022). Åren skildrar händelser från författarens liv mellan 1941 och 2006, utan att upplevas som en traditionell självbiografisk roman, utan snarare som det beskrivs på bokens baksida ”ett slags egensinnigt kollektivt minne”. Svenska akademins motivering till Annie Erneuxs nobelpris lyder ” för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”.

Min upplevelse av läsningen är att den ger en oväntad skildring av hur det kan ha varit att växa upp i Frankrike. Jag menar inte oväntad vad gäller hur det var att växa upp i Frankrike, utan snarare vad gäller den objektiva men ändå personliga berättartekniken som skildrar en situation på ett nytt sätt. Romanen är lättläst och skriven på ett sätt som gör den tillgänglig, inga uppstyltade komplicerade formuleringar utan snarare enkla skildringar, korta stycken som dock inte följer normen för traditionella skrivregler, samtidigt som dessa ändå finns i grunden och just därför kan brytas. En annan intressant detalj är att titeln inleds med liten bokstav, något som ger en känsla av och förstärker att berättandet och åren fortfarande är pågående.

Annie Ernauxs åren är en intressant roman som jag ser fram emot att läsa klart.

Allt gott och god fortsättning på 2023!

Christina Karlsson

18 svar på ”åren, av Annie Ernaux

    • Igenkänningsfaktor på ”att läsa” kö…så mycket man vill läsa och tur är väl det för tänk så trist om det inte fanns någon lista med sådant man vill ta sig an 🙂
      Kram

  1. Det här var en bok som gjorde mig nyfiken, tack vare din beskrivning … 😊
    Jag har också en boklista, men den är tyvärr inte nedtecknad. Misstänker därför att jag med tiden tappat bort en del boktips, men det hindrar mig inte att försöka komma ihåg även denna 😉

    Kram och God fortsättning Christina 🥰

    • Ja, tänk så många böcker det finns som man vill läsa 🙂 Listorna blir bara längre och längre….
      Kramar

  2. ”Åren” läste jag före jul, med stor behållning och likaså ”MIn far & Kvinnan.”.
    Roligt att läsa att du också tycker om den.
    Jag kommer att ta mig an fler av hennes böcker men varvar nu lite.
    Kram

    • Ja, den är intressant men just nu drar det ut på läsningen med för mycket händelser så jag har inte läst ut den ännu.

      Kram

  3. Den boken ser jag fram emot att lära. Jag tänker också försöka se filmen även om den inte längre finns på svt. Hittade den på SF anytime.
    Må så gott.

  4. Alltid lika spännande när Nobellpristagaren i litteratur presenteras . . . och som man oftast inte hört talas om! Men årets pristagare Ernaux kommer jag att läsa! Så tack för tipset om ”åren”!
    Ha det så bra!
    kKam

  5. Jag älskar att läsa om ditt brinnande intresse. Franska filmer brukar bli mina favoriter och böcker… det har jag läst några tusen genom åren. Just nu befinner jag mig i en bokträdgård i London.
    Kram Bokslukaren på Gotland

    • Bokträdgård i London låter fullständigt bedårande! Och franska filmer , fransk litteratur och kultur – helt underbart även om det kan vara lite galet (galet på ett positivt sätt).
      Kramar från en Skånsk bokslukare

Lämna ett svar till christinakarlsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *