Idag vill jag passa på att tipsa er om två underhållande novellsamlingar.
Att finna spåren av Dag Persson (2023 Fri Press) är en ny fin novellsamlingar på 119 sidor som innehåller sex olika berättelser med teman som kärlek, längtan, gemenskap och medlidande. Här får man bland annat möta en hädangången hippie, en kvinna som doftar kurry och en djurrättsaktivist men den novellen jag fastnade mest för heter Den sista haikun och den har jag funderat vidare på en hel del. Titeln inbjuder till en hel del funderingar; Den sista haikun… har den redan skrivits? eller finns det ett oändligt antal?
Föregångaren till Att finna spåren heter Irrspår av Dag Persson och den gavs ut redan 2018 (Fri Press). Den innehåller sju olika noveller fördelade på 111 sidor och nu var det ju ett par år sedan jag läste den men om jag minns rätt så fastnade jag för berättelsen som heter Alve eller vid närmare eftertanke den som heter Gammelhönan och gubbdrömmen som är skriven med glimten i ögat.
Två trevliga novellsamlingar som inspirerar till vidare funderingar då sluten är lite mer åt det öppna hållet.
Brukar du läsa noveller?
Fortsatt fin dag och god läsning!
Christina Karlsson
gillar noveller, trevligt blandat tema låter det som, fina omslag
Just det, omslagsbilden borde jag ju nämna något om då det är författaren själv som illustrerat.
Tack för tipsen! Inser att att det inte är så ofta som jag läser noveller men dessa kan kan kanske vara något för mig.
Kram och god kväll!
Varsågod! Två underhållande noveller för lata sommardagar 🙂
Kram och god morgon!