klurar på var de där spikarna ska vara….

 

130628_1

Teknik är mixed media akryl, texterna är delvis hämtade ur operan Carmen och delvis egen komponerad. Just nu funderar jag över vad jag ska hänga upp på väggarna, vill ju inte slå in en massa förhastade spikar i väggarna som jag sedan ångrar – så man kan säga att jag är i stadiet då jag flyttar runt målningar för att känna in vilka som ska få en plats på sovrumsväggarna.

130628_2

Det får ta lite tid att bestämma sig, jag vill ju bli riktigt nöjd med resultatet…Inte för att jag tänker att målningen ska stå på klädhängaren men den kanske ska hänga vid sidan om.. eller över.. eller kanske rent av under snedväggen…

130628_3

Jag tänker att den är romantisk och att den skulle passa i sovrummet…men vi får se var den hamnar.

ett betydligt tyngre och mer allvarsamt innehåll…

130628

Ni som följt min blogg under en längre tid minns kanske denna allvarsamma collagemålning som är skapad med så mycket känsla att det svämmade över. Eftersom den ingick i ett skolprojekt så har den ställts ut på MAH, men utöver det har jag inte ställt ut den någonstans. Men det finns en plan om att låta den ingå i ett kommande projekt. Tycker dock att det är svårt att veta var jag ska dra gränsen, i vanliga fall försöker jag alltid skapa konst som man blir glad av. Jag vill sprida glädje omkring mig. Men denna målning kan säkerligen väcka en hel del tunga tankar – men nog är även de tunga tankarna betydelsefulla att diskutera?

Vad tänker ni om målningen och konst som väcker tunga tankar? Vill vi att all konst ska peppa och göra oss glada och upprymda eller orkar vi med teman som är tunga? Min personliga åsikt är att inslag av tunga teman faktiskt kan utveckla oss och göra oss glada på sikt om vi bearbetar och hanterar samtalen på rätt sätt.. Kommentera gärna och kom med åsikter…

Jag tycker om när mina målningar etablerar sig i nya hem och skapar sin egen historia…

130624_5

En ton av Carmen, heter detta denna collagemålning som är 30×30 cm. Noter och bild är hämtade ur operan Carmen och texten är på det vackra franska språket precis som originaloperan…

Jag skapade denna målning med inspiration och den där känslan som sitter kvar då man varit på en operaföreställning på Malmö Opera. Toner av Carmen ljöd ur högtalarna och kanske smuttade jag på ett glas mousserat… det var nog närmare två år sedan jag gjorde den. Sedan har den hängt på vår ovanvåning och varje gång min syster har gått förbi har hon beundrat den.

Därför passade jag på att ge den till henne nu när hon fyllde år, eftersom jag visste att hon ville ha den. Jag skulle aldrig drömma om att ge bort en målning utan att veta att den är önskad – det skulle kännas helt fel. Men i detta fallet visste jag att målningen var mer än önskad och det är så roligt när ens målningar erbjuds platser i andra människors hem. Det är ju liksom spännande att se var de hamnar och sedan att få höra reaktionerna från omgivningen….

130624_6

Med tanke på att hon hade vintageparty som tema, tyckte jag att det passade bra att packa in den i återvunnit papper. Jag sparar ofta på presentpapper som är ovanligt vackra för att kunna använda dem i ett collage eller på en framtida present. Denna gång är även presentsnöret sådant som jag sparat från en tidigare present. Tänk vad fint när saker och ting kan återvinnas och skapa flerdubbel lycka beroende på hur många gånger man återvinner sitt presentpapper och sina presentsnören…

att vara KVIS fotograf

130227_BFGrunewald

Inblick heter detta fascinerande konstverk av Bernt Franckie Grunewald som ställer ut på Galleri KVIS just nu. Varje gång jag tittar på målningen finner jag nya detaljer och figurer som tornar upp sig i bakgrunden. Den ger känslan av att innefatta ett spännande skådespel och man blir så nyfiken på vilka berättelser som döljer sig bakom skuggorna. Tänk att ha en sådan målning i vardagsrummet – då skulle man kunna slänga ut tv och betrakta konstverket istället.

Det är så roligt att vara engagerad i galleriet, att ta sin kamera med sig ner och mingla runt och prata med besökare och sedan bege sig hem och uppdatera galleriets hemsida. Besöket rymde ett kärt återseende av dockan Hungran från Beppes godnattstund, ett barnprogram som vi som växte upp på 70-talet tittade på som små. Och att se Hungran på riktigt var väldigt roligt, den lilla dockan ser verkligen levande ut.

130302_3