Sannerligen att det skulle vara fint med en inbjudan till en bal på slottet… då skulle jag kanske ta på mig min gräddvita balklänning och sidensjal…  Att läsa kan vara som att resa till en förtrollad midsommarnattsafton, i ett drama av Shakespeare…

Det är en spänning, att se en teaterpjäs, att lyssna, betrakta och fundera…. Och jag läser så gärna dessa drama…

och ser filmatiseringarna om och om igen… bara för att få höra de förtrollade orden och se de magiska scenerna i olika uppsättningar, med olika människor, miljöer och ibland rentav olika repliker eller desamma…. och drömmer att jag lever i en värld likt den i En Midsommarnattsdröm….

Och  ibland känns det skönt att gå på teater och låta sig underhållas när hela ens eget liv är som en tidlös, evinnerlig dramatiserad pjäs… Jag drar på mig scenkläderna och spelar mina pjäser i den lilla världen och där passar det alldeles utmärkt med gräddvit balklänningen en helt vanlig måndag… Åh, vad jag längtar efter att resa till den där Shakespearefestivalen i Cambridge och se En midsommarnattsdröm…

” Om vi skuggor, nu har kränkt er. Med vårt enkla spel – så tänk er Att ni bara sovit här. Medan fruktan och begär. Tog gestalt som i en dröm. I en våg och flyktig ström. Och om drömmen var för blek. Var det inte vi som svek. Men om ni har översett. Med de scener som gick snett. Och vi inte visslas ut. Blir vi kanske bra till slut. Så god natt nu allihop. Kläm nu i med bravorop. Och applåder, om ni känner. Att vi mött er här, som vänner.”   (Pucks epilog ur En midsommarnattsdröm, av Shakespeare.)