Fredagkväll och vår dotter tar sig tid att komma hem på spontanmiddag och det blev vi såklartväldans glada över och lyxade till middagen med vars en semla som efterrätt.
Under dagen bockade jag av några grejer från att göra listan. Jag går och grunnar på något speciellt, och släpar runt på några stenar i ryggsäcken – vilket kan vara skälet till att inläggen i bloggen inte varit de mest inspirerande de senaste dagarna. Och sen är det ju all litteratur som ska läsas, ikväll läser jag Beverly Skeggs bok om att bli respektabel.
Och jag som är svag för kontraster kunde såklart inte låta bli att fundera över vad som händer när jag för samman ”dagens bildspråk” via bokens titel med en semla…Inte kan det väl anses respektabelt att äta semlor? Jo, visst är det respektabelt att äta semlor? Det är ju trots allt både fredag och ”semlesäsong”. Men nyttigt är det då rakt inte, kanske är jag rent av tanklös som påverkar min familj till att äta onyttigt. Att äta vitt bröd, socker och grädde skulle kunna betraktas som skamligt, syndigt eller gott. En fruktsallad skulle ju vara betydligt nyttigare, färggladare och dessutom hur god som helst. Finns det ett avstånd mellan förstånd, förnuft och respektabilitet, eller flyter betydelserna samman? Kanske vet jag svaret när jag läst ut boken och kanske visar det sig att det inte passar sig att skriva så lättsamt om allvarliga ting som sin kurslitteratur, speciellt inte när det handlar om respektabilitet. Men å andra sidan, så är denna blogg mitt lilla utrymme där jag skriver precis vad jag vill. Och ibland mår man nog bäst av att bara njuta av sin semla utan att fundera över dess repektabilitet, eller inte…
