Jag är tillbaka. På Öland regnade det mest hela tiden men igår var det riktigt soligt och fint, så då passade vi på att promenera en hel del längs havet och i skogen. På bilden ovan står jag framför Fågelsjön vid Bergstigen som är en vacker plats där många olika fågelarter håller till. Det är så rogivande och helande för både kropp och själ att promenera runt i naturen och lyssna till tystnaden, fågelkvitter och bruset från vågor och vind. Och bara njuta av den färgprakt som den vildvuxna naturen bjuder på…blommor som växer vilt i vägkanten och träd och buskar som spricker ut i hur många olika nyanser som helst…

Nedan följer en liten bildkavalkad från dagarna på Öland.

Idag är det söndag och barnen kommer hem på middag. Funderade lite på hur länge man kallar sina barn för barn och kom fram till att man nog fortsätter att säga barn oavsett hur gamla de blir. Mina barn är 21 och 24 år gamla så egentligen är de vuxna… men oavsett hur gamla de är så kommer de ju alltid att vara mina barn och det bästa som någonsin hänt mig.

Idag kommer de båda alltså hem på söndagsmiddag, vi ska grilla och äta extra god middag och så har jag bakat en av mina berömda morotskakor till efterrätt. Dekorerade den just med hallon som är så himla gott!

Är det prinsessbröllop och man av någon ”märklig” anledning inte råkar vara bjuden så är det en självklarhet att bänka sig framför tv:n för att följa det otroligt vackra arrangemanget, med sång av Marie Fredriksson och Peter Jöback. Och svensk folkmusik med violinspel, Härligt. Jag blir så sugen på att dra på mig en tjusig klänning, dra iväg på festligheter och roa mig kungligt….

Den senaste tiden/åren har jag  suttit inomhus och arbetat med uppsatser och annat skolarbete, så ikväll kändes det så skönt att få komma ut på en helt ”vanlig” promenad i skogen tillsammans med min dotter. Just nu är jag så trött, men nöjd. Dagens opponering gick bra och betyg får jag troligtvis i nästa vecka….och nu ska jag vila upp mig och sova i en vecka eller två (eller åtminstone ett dygn). Och visst är detta värt att fira men just nu orkar jag inte, så examensfest får vänta tills jag känner att jag orkar. Och som det ser ut just nu kan det tänkas att bli någon gång i början av augusti…..inte för att jag kommer att vara trött till augusti – utan för att jag vill ha det på mitt vis och det kräver förberedelser. Må väl gott folk!

Nu börjar den där känslan av ”flow” infinna sig. Just som jag sitter här och förbereder opponeringen som ska vara imorgon –  får jag veta att, Jag har fått den där tjänsten som bildlärare som jag sökte förra veckan!  Sannerligen att jag känner mig både nöjd och glad! Det är nämligen precis en sådan tjänst som jag vill ha…Nu kommer jag att kunna njuta av sommaren och koppla av – Nu vet jag att de här fem åren som student varit en god investering!

Högarna med böcker som tornat upp sig under uppsatsskrivningen, kommer snart att få återvända till sina rätta hyllor, några bor här hemma i min bokhylla, några ska till MAH- och till SOLs bibliotek. Och det här med att börja studera mitt i livet har varit så otroligt utvecklande och inspirerande. Jag hoppas att min studiemotivation och mitt brinnande intresse för BILD som språk och medel för kommunikation, ska smitta av sig till mina framtida elever så att de med glädje kan se fram emot sina lektioner. Men nu ska jag återvända till opponeringsförberedandet.

det är sådant som jag funderar på en kväll som denna, med intensiva glimten i ögat och en nejlika bakom örat…tända ljus som doftar citrus blossom…och fågelkvitter utanför fönstret…poesiläsning och fransk musik. En spännande hög med uppsatser som ska läsas….Och alla dessa tankar som far omkring i luften. Om att jag längtar så efter sommarlov och vila, är så in i vassen trött.  Jag behöver lite vila och flow, jag behöver fylla mina energidepåer med färg och poesi…men ikväll ska jag gotta mig i poesi och kanske om lusten faller på / en riktigt bra film.

Idag passade min dotter och jag på att köra lite vilse eller vad man nu ska kalla det för, vi visste ju hela tiden var vi var men vi hittade inte dit vi skulle. Vi letade efter Frualid, en plats där det finns lämningar efter en 150 miljoner år gammal vulkan och felet var nog att vi förlitade oss på en gps-kordinat som inte stämde, den ledde oss mitt ut i skogen. Vi visste att det skulle ligga i närheten av Övedskloster och Övedskyrka så de platserna fann vi…men inte stigen som ledde till vulkanenområdet som sägs vara sagolikt vackert beläget intill en sjö. Men skam den som ger sig, nästa gång tar vi med oss en hederlig papperskarta, då kommer vi säkerligen att hitta rätt.

Trevligt hade vi det förstås, vi såg en massa vacker natur och vi passade på att beundra Övedskyrka som är byggd på 1700-talet och har en väldigt speciell arkitektur i rokokostil. För övrigt så är jag är solokvist igen. Maken och sonen på schackläger och preppar inför sommarens tävlingar.