Jag hälsar våren välkommen och njuter av en grön transformation

160423_2

Njuter av en grön dag,

en vårdag,

det är vår dag.

Det känns som om hela världen,

nynnar en vårsång.

Samma sång, varje vår

och jag blir glad!

Jag tänker att bokstaven V i Vår är en symbol för seger.

Victory.

Våren har segrat,

och vintern är ett minne blott.

Solen skiner, ett lätt vårregn faller och hela världen spricker ut i blomster <3

160423_9

Ett varmt leende spreds i mitt inre när jag fick se hur hela innergården utanför Galleri KVIS var beströdd av hundratals stjärnor och fjärilar. Jag tänker först att någon varit där och dekorerat marken bara för att överraska mig och därefter funderar jag vidare i något mer nyanserade banor (blink) …

Det var vernissage och jag tog mina sedvanliga fotografier till Galleri KVIS fb-sida.

160423_1

Kunde inte motstå att unna mig lyxen; denna vackra passionsblomma fick byta bostad och följa med mig hem från blomsterbutiken.

160423_4

Dagen har som sagt varit lyxigt fri. Lördagsfri.

Jag har spatserat,

vandrat omkring

och lyssnat till våren.

Jag har invigt min nya blommiga regnjacka.

Och jag har vandrat genom över en stjärnbeströsslad asfaltsinnergård, bland små lätta pappersfjärilar och hört dem nynna att fjärilsvingar syns på Galleri KVIS.

160423_99

Trädgårdens blomster blir alltmer gröna

och således alltmer sköna.

160423_5

<3

Byggnader är spår av liv och livet sätter sina spår när byggnader föds för att leva en tid och därefter smulas i bitar, bara för att det finns en plan om något annat…

160421_3

Jag tar en promenad. Andas frisk luft och njuter av att sommaren är i antågande. Andas in och andas ut. Njuter av promenaden, rörelsen och stegar längs kajen alldeles utanför min arbetsplats. Tänk, att få uppleva ännu en sommar. Det är en lyx att leva.

160421_4

Solljuset skapar vackra speglingar på vattenytan. Havet är nästan alldeles genomskinligt och blottar livet under ytan; där är grönt av alger, växlighet och andra spår av liv.

160421_1

Jag tänker att det var synd att ingen erbjöd livbojen till byggnaden som är på väg att rivas. Det var en vacker byggnad, stabil och estetisk; Det finns fortfarande små spår kvar av det vackra, men för varje dag syns alltfler spår och rester av den arkitektur som en gång var.

160421Jag tycker det är vackert när en stad ger utrymme för såväl historia som framtid, när gamla byggnader står sida vid sida med nya. Snart är Kockums mekaniska verkstad kanske inte ens ett minne blott?

Tänk så coolt om man kunde renoverat byggnaden istället, byggt en balettakademi, inrett ateljéer till konstnärer eller varför inte ett gigantiskt bibliotek med små skrivarverkstäder dit människor kunde komma för att skriva dikter och musik. Öppnat en interaktiv konsthall där besökare ges möjlighet att interagera med konstverken. Varför inte ett öppna ett alldeles eget bild- och konstforskningscentrum. Vi lever ju trots allt i en visuell kultur. Den visuella världens betydelse ökar.

Människor som får vara kreativa mår bra, tar sina egna beslut och jag vill leva i en värld där människor tänker själv. En eftertänksam värld, där man tänker först och talar sen. En värld där man i förväg funderat över konsekvenser av olika handlingar. Allt vi gör påverkar människor i vår omgivning och samhället. Om fler människor säger och gör gott – då blir det så mycket finare att vara en del av världen <3

Det är en ny dag!

160421_2

Fina dagar avrundas med träning <3

160316_8

På måndagar packar jag min väska med balettskor och träningskläder. Balett är en utmanande och spännande träningsform. Balett rymmer oerhört många känslor. Balett är klassiska toner av passion och självkontroll på en och samma gång.

Jag må vara trött och en smula sliten efter långa arbetsdagar, men när träningen sätter igång blir jag totalt uppslukad av att fokusera på att göra rätt rörelser, försöka minnas krångliga rörelsekombinationer och utmana min kropp till att dansa. Dansen innehåller stora portioner av glädje och energi, och även om mina hopp inte alltid är de mest eleganta så är upplevelsen alldeles underbar. Hela jag fylls av positiv energi och jag uppskattar känslan av att kunna röra mig som jag vill. Känslan av frihet <3

Vilken träningsform passar dig bäst? Känner du som jag, att träning bidrar till att fylla på kroppens depå av energi och lycka?

Ny arbetsdag väntar.

Må väl och ha det fint, där ute i den stora och samtidigt extremt lilla världen!

 

Håller vi på att förvandlas till slavar under klickokratins styre?

Hur källkritisk är du egentligen? Hur källkritisk orkar du vara i ett samhälle där allt handlar om att få flest likes och vänner i cyberspace. Hur seriösa kan vi vara i ett rum där majoriteten fastnar i ett klickbeteende som handlar om att ta selfies, filma varandra och kolla in oseriösa klipp där folk gör bort sig själva eller någon annan? Hur seriöst är det att kolla in skvallerstatusar, göra sig lustig genom att förvränga bilder av kända personer och ännu värre ödsla tid på att lajka sådant som inte gynnar någon som helst utveckling? Hur seriöst är det att spy galla över människor som inte har likartade politiska åsikter som dig själv? Hur seriöst är det att medvetet förvränga fakta enbart för att jaga läsare som klickar och lajkar sig till okunskap och glömska? Hur seriöst är det att välja skygglappar i en värld som är i allt större behov av utveckling och utbildning? Jag kan inte låta bli att undra?

Den digitala utvecklingen är både revolutionerande, fantastisk och oumbärlig på många vis; under förutsättningen att vi använder tekniken med omsorg på ett sätt som gynnar oss själva och därmed våra medmänniskor. När internet håller på att förvandlas till en värld där det är lättare att hitta icke trovärdiga källor, pga av att dessa fått fler klick, likes eller bara blivit upp över öronen sponsrade; då är vi ute på hal is. När nyhetsmedier måste rikta sina artiklar efter vad som klickas mest och ge avkall på objektivitet; då är vi ute på hal is. Jag ser dagligen olika vyer av klickokratiska landskap, några är under kontroll och andra har löpt amok och förslavat människan bakom en skärm.

Vem vet? Någon kanske anser att mina åsikter tyder på att jag är en dinosaurie med 1900-talsanor; en dinosaurie som mässar om kunskap och utveckling när det i själva verket är så mycket roligare att klicka underhållning. Varför ska vi vara källkritiska, läsa böcker och tänka själva när andra gör det så mycket bättre? Kanske framstår jag rent av som komisk när jag mässar om att kunskap är makt. Kanske låter det alldeles otroligt att kunskap bidrar till att människor kan ta makten över sina liv. Makten att påverka sina egna liv, makten att påverka sin egen framtid och därmed makten att göra världen till en lite en mer behaglig och trivsam plats för oss alla. Det kan vara en konst att knäcka koden till kunskap och det kan vara en knagglig väg att vandra, men inget klick kan mäta sig med det äventyr som väntar på kunskapens väg framåt… <3

Jag skulle inte drömma om att uppmana dig som läsare till att i fortsättningen välja dina klick med större omsorg. Jag skulle inte drömma om att be dig att prioritera hur just du ska spendera timmarna och minuterna under dagarna som går. Ditt liv är ditt och mitt liv är mitt, men jag kan välja hur jag granskar de källor jag tar del av, jag kan välja att spendera mina klick med omsorg och jag kan välja hur jag fördelar de få minuter som mina dagar består av…

Syftet med detta inlägg var från börja att diskutera nyord och begreppet  klickokrati som ni finner på språkrådets lista för svenska nyord. Jag kan helt utan tvivel konstatera att vi lever i en värld där klickokratin är högst påtaglig; en värld där journalistik och politik styrs av klickokrati till den grad att språkrådet beskriver begreppet som ett nyord. Men vem är jag då att påstå detta? Är min blogg en trovärdig källa? Och varför länkar jag som nyss var så kritisk till klick; varför länkar jag med två klick i detta inlägg, ett klick till nyord och ett klick till Språkrådet eller närmare bestämt Institutet för språk- och folkminnen?

Skriv gärna och berätta vad du tänker om samhällsfenomenet klickokrati.

Må Väl och ha en fortsatt fin vecka!

Christina Karlsson ©

om konsten att softa och bara vara där jag är…

160403_6

Närhelst jag finner något intressant har jag en förmåga att engagera mig lite mer än nödvändigt,  bara för att jag vill. Man behöver knappast vara rymdforskare för att konstatera att det kan bli för mycket av det goda och det är då jag lyssnar in kroppens signaler, tar en time out och drar iväg till skogs. Tar en promenad och stänger av sådant brus som går att stängas av, för även om jag för det mesta går igång på en hel del brus så har livet lärt mig när det är dags för återhämtning.

160403 red

Helgen har ägnats åt viss återhämtning trots att jag egentligen har massor av inlägg att skriva. Tittar in på era bloggar så snart jag är i fas med livets ekorrhjul.

160403_4

160403_1160403_3

Idag blev det en promenad i Torups slottspark bland alla dessa vackra blomster. För första gången detta år infann sig känslan av att det äntligen är vår!

Må väl och ha en fin dag!

160403_7

Det finns fortfarande synliga spår av höst men jag hör fåglarna kvittra och i luften sprids en doft av vår…

160319_4

Idag har jag mest njutit av känslan av att våren är på väg. Vi drog på oss vandrarkängorna och begav oss till skogen för en promenad. Det blev en riktigt lång, skön och vilsam vandring men flera fotograferingspauser. Jag önskade att få se små spår av vitsippor men naturen sa nej och ordade om att varje sak måste få ta sin tid. Jag la mig ner på den tickande marken bland bruna löv och grönskande mossa och då kunde jag, med min vilda fantasi höra jordens viskningar om hur vitsipporna håller på att gro där långt ner under ytan. Våren är på väg, den måste bara få ta sin tid…

160319_8

160319_5

En promenad är inte bara en promenad utan även en investering i hälsan och den bästa medicin jag vet. Närhelst jag känner mig nere eller trött, stressad eller stött; då gör en promenad för det mesta underverk. Allt är ju så himla fint där ute i naturen och nu sitter jag här med en kamera full av bilder, funderar och experimenterar. Några photshopas, andra får vara som de är och bilderna kryddar tillvaron som får ett helt nytt perspektiv. Och jag kan inte låta bli att fascineras av mossa, kolla bara in den här gröna fina stjärnliknande mossan…

160319_11

Den här lördagen var sannerligen mer än välkommen och nu är det snart dags för en soft lördagskväll med god mat  och finaste sällskapet <3

Med dessa ord önskar jag er alla en alldeles underbar fortsättning på helgen <3

 

Ordförande i Galleri KVIS styrelse

140916_1

Ni kanske minns att jag för cirka en månad sedan beskrev en känsla av att ha fjärilar i magen. Då kandiderade jag till posten som ordförande i Galleri KVIS. Uppdraget som styrelseledamot har jag haft under flera års tid. Nu har jag blivit vald till ordförande i Galleri KVIS styrelse. Därav min bloggtystnad de senaste dagarna.

Jag kände att jag själv behövde landa i vetskapen och känslan innan jag börjar skriva och prata om mitt nya uppdrag. Jag känner mig naturligtvis tacksam, hedrad och glad för förtroendet. Jag brinner för konst och jag brinner för kultur. Konst är en form av språk och uttrycksmedel för kommunikation. Konst förmedlar såväl känslor som idéer.

Att vara ordförande är en helt ny erfarenhet för mig. En erfarenhet som jag ser fram emot och kommer att ta mig an efter bästa förmåga och jag är inte ensam eftersom arbetet sker tillsammans med en konstintresserad styrelse. Jag har massor av idéer om hur konst- och kulturlivet skulle kunna utvecklas i kommunen där vi bor och jag engagerar mig i Galleri KVIS därför att jag anser att det är av stor betydelse att det finns ett galleri på orten där jag bor. Ett galleri där såväl stora som små, amatörer som etablerade konstnärer kan få möjlighet att uttrycka sig. Ett galleri är som en mötesplats som inkluderar och erbjuder massor av samtalsämnen utifrån den konst som visas. Att ta en tur in på Galleri KVIS kostar inget men ger så mycket tillbaka med tanke på att  de föremål som visas erbjuder massor av inspiration, funderingar och samtal.

Jag brinner för konst och kultur, av den enkla anledning att jag upptäckt att det finns en oerhörd potential av må bra kraft i att skapa och ta del av konst. Konst och kultur är på något vis det kitt som sammanfogar det samhälle vi människor lever i. Desto mer kunskap vi skaffar oss om bilderna och konsten, desto mer lär vi oss om den verklighet och visuella kultur vi lever i.

Nu är jag nyfiken på er läsare, brukar ni besöka gallerier? Vad tycker ni isåfall är viktigast att mötas av när ni kommer in på ett galleri? Och ni som inte brukar besöka gallerier, vad skulle krävas för att ni skulle ta den där lilla extra rundan in på ett galleri? Skriv en kommentar och berätta…

Må Väl och ha en alldeles underbar dag <3

Christina Karlsson

 

 

 

 

Tiden springer och jag ser världen med nya glasögon…

160301

Vardagen är minst sagt intensiv, dygnet har alldeles för få timmar men tiden passerar lika obehindrat i samma takt och ton oavsett hur fort vi spelar vår musik. Konsten är att hålla takten … och just nu lyssnar jag mest på heavy metal och rock´n roll …  Tonerna avlöser varandra i ett rasande tempo och jag springer helt enkelt vidare… Men inte utan att önska er en fin dag med massor av solsken, fågelkvitter, poesi och lekfullhet <3

en promenad med svansjödrömmar…

160226_1

Jag tycker om att promenera och filosofera.

Andas frisk luft och känna solens strålar,

värma upp min vår-och sommartörstande kropp.

Jag har haft fem lediga dagar, fem fina dagar och nu känns det som tiden gick alldeles för fort. Den här tiden, dagarna såhär i början av året… har varit tuffa för en drömmare. Tuffa, märkliga, fina, lärorika och tidvis alldeles underbara. Förändringens vindar har svept förbi, klimatet blev tillfälligt kallt och något bortom min kontroll. Jag har läget under kontroll och det är hanterbart…

160226_2

Solen skiner tidvis och jag ser fram emot såväl dagen som morgondagen. Imorgon står det träna balett på schemat…. och varje gång jag passerar dammen där den här svanen bor kan jag inte låta bli att tänka Svansjön och Tjajkovskij…. och jag leker med tanken på att svanen är en förtrollad prins och jag är prinsessan som blir förälskad i svanen…

eller?

Tänk om det är som i Tjajkovskijs Svansjön där svanen är en prinsessa som blivit förtrollad av en elak trollpacka och en dag dyker det upp en prins som förälskar sig i denna svan…och det blir en märklig kärlekssaga eftersom det är högst ovanligt att unga prinsar förälskar sig i svanar…och sagan utvecklas till en kamp mellan ondska och kärlek<3

160226

Fredageftermiddag/kväll och tro det eller ej men just nu är det Gyllene Tiders, Ska vi älska, så ska vi älska till Buddy Holly som fyller vardagsrummet med ljud och alldeles strax tänder jag ljus, lagar till en delikat middag och nynnar, Viva La Vida…. det är många händelser i omlopp… såväl stora som små…och vet ni vad?

Våren Nalkas,

solen kommer att skina

och Framtiden kommer att bli Ljus

så Ljus att jag måste bära Solglasögon

(smiley och blink)

Ha det bäst!

160226_3

Kultur spelar roll

Ett begrepp som florerat i hetluften det senaste året är begreppet kultur. Det finns flera skäl till varför begreppet aktualiserats idag men det starkaste skälet just nu tycks vara det faktum att Sverige har tagit emot en omfattande mängd av nyinvandrade människor från olika kulturer, med olika kulturell bakgrund och detta leder till möten som kan orsaka såväl mindre som större kulturkrockar.

För en tid sedan fördes det i medier en debatt där det påstods att det inte finns något sådant som svensk kultur, samtidigt som några belyste att kultur inte spelar någon roll och andra belyste att vi faktiskt har en svensk kultur i Sverige. Begreppet kultur befinner sig onekligen i hetluften på många offentliga arenor runt om i landet. Jag tillhör den skara av människor som anser att det är en självklarhet att vi har något som kan benämnas som svensk kultur. Kultur har betydelse.

Begreppet kultur kommer av franskans culture som i sin tur kommer av latinets cultuʹra som står för  ’bearbetning’, ’odling’ och ’bildning’, vilket i sin tur kommer av begreppet  coʹlo som betyder  ’odla’. En kultur består av en grupp människor som delar gemensamma referensramar i form av sådant som inkluderar tex språk, beteendemönster, värderingar, religion, traditioner, seder, ritualer, klädsel, lekar, moraliska system, lagar, normer, litteratur, musik och konst.

Att urskilja värderingar och normer som råder inom en kultur kan vara svårt eftersom det är först när någon faller utanför ramarna och bryter normer och mönster som kulturen synliggörs. Några av de lagar och regler som gäller inom en kultur är nedtecknade, men detta gäller långt ifrån alla. Vi människor lär in beteenden genom att imitera och anpassa oss till omgivningen, desto mer observanta vi är på vår omgivning, desto mer socialt kompetenta betraktas vi vara. Kulturyttringar syns på många olika sätt genom hur vi människor agerar och förhåller oss till vår omgivning.

Kultur säger något om människan och med tanke på att människan alltid rör sig framåt, utvecklas och förändras så gäller detta även för kulturen. En kultur är visserligen djupt rotad men inte fast, en kultur förändras och utvecklas tillsammans med de människor som lever i kulturen. Kulturella förändringar sker långsamt. En kultur föds man oftast in i, man växer upp i och förhåller sig till den kultur man befinner sig i dagligen. Olika faktorer i ens omgivning påverkar ens benägenhet att utveckla den kultur man lever i. Jag menar att människan skapar kulturella referensramar därför att det underlättar vår vardag, och att ett samhälle som fungerar väl är ett tecken på att en god kultur skapats. Ett land där det finns välfärd och där människor mår bra består av strukturer som grundats på goda kulturella beslut, värderingar och grunder.

När ett land befinner sig i kris då är det något som gått galet i rådande kultur eftersom kulturen uppenbarligen skapat missnöje och felat någonstans på vägen. Då menar jag att det vore klokt att stanna upp och reflektera, kanske ta ett steg tillbaka och göra en inventering av befintlig fakta, analysera situationen och tolka med hjälp av olika teoretiska infallsvinklar och därefter dra någon form av slutsats kring hur man ska gå vidare.

Jag menar att kultur har betydelse och kulturell tillhörighet spelar roll för hur helheten i ett samhälle kan organiseras för att nå framgång. Ingen människa vill leva i ett samhälle som befinner sig i kris. Låt oss då vara tydliga och våga diskutera kulturella mönster och värderingar. Låt oss våga genomföra analyser som kan hjälpa oss att finna en gemensam strategi för att nå en framgångsrik kultur.

För mig är det lika självklart att svensk kultur finns som att svensk kultur genom åren utvecklats i takt med samhälleliga förändringar. Det är upp till oss att ta ställning till vilka  delar av vår kultur vi vill bevara och vilka delar vi vill förändra; ett visst mått av förändring kan vara bra. Vi måste dock vara medvetna om att förändringar som rör om allt för mycket i en gryta kan skapa förödande konsekvenser, därför bör vi i god tid ta ställning till vilken typ av förändringar vi är benägna att tro på för framtiden. Vi måste framförallt lyssna in eventuella konsekvenser innan vi drar förhastade slutsatser om vad som är rätt och fel. Allt har konsekvenser och kultur spelar roll!

Kultur kan precis som språk bygga broar eller skapa avgrunder och det är av största betydelse att vi med omsorg väljer hur och vart vi vill att broarna ska byggas för när vi väl tar vårt första steg på främmande mark kan det bli vårt sista om vi inte varit förutseende nog att i förväg uppskatta vilka risker som föreligger. Kultur spelar roll!

Christina Karlsson ©

 

Vad tänker du när du hör ordet finkultur?

160223_4

Jag njuter av mjuka februarilovsdagar och gissa om jag log för en stund sedan då jag i postlådan fann ett rykande färskt nummer av Konstvärlden. Just nu sitter jag här, dricker en kopp kaffe och bläddrar i årets första nummer. Jag äter rubriker, dricker bilder och njuter doften av en förunderlig konstvärld som består av allt från högt till obegripligt, fullständigt galet och alldeles underbart. I min värld är konsten en konstnärs idé om något som är så mycket mer än bara en avbild. Konsten representerar idéer, uttrycksformer, utveckling för framtiden och estetiska processer av allt från konst och utveckling till djupa insikter om liv och existens. Konst handlar om kommunikation; det finns en konstnär som uttrycker en idé och det finns en betraktare som nyfiket tolkar och analyserar med hjälp av referensramar. Människors referensramar består ofta av fler olikheter än likheter och därför blir våra tolkningar så in i vassen olika. Det en av oss ogillar, gillas av en annan…eller? Kan det vara så att vi alla faller för samma ideal?

160223

Jag fastnade för Caroline Törnholms artikel, Håller finkulturen på att försvinna? Hon skriver att finkulturen egentligen hade sin guldålder under mitten av 1800-talet när idén om en gemensam och personlighetsutvecklande bildning växte sig stark. Vidare säger hon att begreppet finkultur först uppstod under 1960-talet när en hierarkisk syn på kulturyttringar började ifrågasättas.

Hon refererar till Ingrid Elam, professor på Konstnärliga fakulteten på Göteborgs universitet, när hon skriver att ” /../ god konst, oavsett om man kallar den fin eller ful ska ha en utopisk dimension, genom att den uttrycker något som ännu inte finns i TT-telegrammen. Den ska ana något om framtiden som vi inte förmår att medvetet uppfatta. /../ här är finkulturens konstformer inte helt ute ur leken.”

160223_3

Vad är då finkultur ur mitt perspektiv sett? På fotografiet ovan skymtar det i vänster hörn en bild av Edgar Degas (1834- 1917) målning med titeln Dansöser i vitt. Måtten på det lilla verket är 53×65 cm. Värdet är desto större med tanke på att den enligt annan artikel i Konstvärlden värderats till 147 miljoner kronor. Den här typen av konst är vad jag sorterar in under benämningen finkultur. Jag tänker att konst som visas på etablerade konstinstitutioner kan sorteras in under benämningen finkultur. Men vad händer när vi börjar sälja och köpa kaffekoppar och brickor med fotografiskt tryck av Degas ballerinor? När artefakterna, dvs föremålen blir så populära att de söker sig hem till de stora massorna och blir en del av vår populärkultur? Några sträcker sig så långt att de benämner denna typen av massproducerade föremål som kitsch, och det som är kitschigt och populärkulturellt är det inte längre fint. Drömmen om den onåbara målningen blev till en bild på ett massproducerat föremål. Vi kan tycka om våra kitschiga små kaffebrickor och påminnas om det vackra originalet som hänger välbevakat på ett museum någonstans i världen. Vi kan tycka att våra kaffebrickor är fina men vi kan inte sortera in dem under begreppet finkultur; det skulle kunna liknas med att häda.

Finkultur är sådant som betraktas som fint (och här tänker jag att en smiley blink är befogad) och med tanke på att vi människor tänker så olika kan det vara klurigt att veta skillnaden mellan vad som verkligen är finkultur och  vad som förvandlats till wannabe-finkultur, dvs sådant som fortfarande är fint men inte tillräckligt fint för att tillhöra finkultur. Oftast har vi en inbyggd referens kring vad som är fult, men något begrepp som heter fulkultur har vi således inte; kanske beroende på att vi gärna inte vill placera in sådant som artefakter och människors smak i facket för fult. Vi människor är ju trots allt sociala varelser som föredrar att se det som är fint.

Hur vet vi då vad som är finkultur? Är det priset som avgör graden av att vara fin? Priset ger oss ofta en bild av graden av vad som är fint ur finkulturens ögon sett. Av denna anledning är det oftast lättare att placera historiska föremål i någon form av kulturtillhörighet; nutida konst kan vara svårare att värdera. Kanske är det så att konst behöver tid och det tar tid att upptäcka skillnaden mellan finkulturskonst och annan typ av konst. Kanske är det så att de olika konstinstitutionerna kan ses som vägledande eller kanske bör vi se med kritiska ögon på det som en självutnämnd elit presenterar?

Var står jag i frågan? Jag tänker att det är intressant att vi människor har behov att sortera in allt i olika genrer och fack av ute och inne. Jag tänker att det bor en estet i mitt hjärta, en estet som vuxit upp i en visuell kultur av allt och inget. Jag fascineras av sådant som är fint och innehåller djup av estetiska bilder och ord. Jag tycker om när konsten talar, väcker känslor och får mig att komma till nya insikter och får mig att resonera kring frågor jag aldrig tidigare tänkt. Jag kan mycket väl finna tillfredställelse i ett litet konstföremål skapat av någon som kallar sig glad amatör, men så länge det bara är jag och konstnären som känner till föremålet lär det knappast placeras i facket för etablerad finkultur. Nu blir det komplicerat och lättare att förstå varför det ibland är bra när en utvald elit valt vad som får kallas finkultur, eller?

Jag tycker om när möjligheterna för att frågorna blir fler än svaren är öppna och jag tänker att det är någonstans där jag befinner mig i min upplevelse av vad som är ren och autentisk finkultur av högsta klass. Finkultur är helt enkelt sådant som innehar ett kulturellt värde och ett kulturellt värde leder ofta vidare till ett ekonomisk värde.

Finkultur är helt enkelt sådant som är Fint!

Christina Karlsson ©

160223_1

 

extremt hÖgt, eXtremt lÅgt och ootroligt Nära

”In the brightest hour of my darkest day”

”Heavy Metal Lover”

”Baby we were born this way”

”Scream”

”You wanna stay alive, better do what you can
So beat it, just beat it”

”Claim to fame
clamour for glamour”

”We are still kings & queens of the underground”

and

”I can’t believe it’s happening here”

but still

”Well it’s a great day to be alive”

***

”Haters don’t dance ’cause they don’t know how to deal with it”

<3

Allt handlar om Intertext

Intertextualitet är,

när texter talar till varandra

och det uppstår ett litet brus av betydelsebärande lager

som bär oss tillsammans

rakt in i framtidens förunderliga värld av litteratur

Begreppet intertextualitet är en litteraturteoretisk term som introducerades år 1969 av Julia Kristeva. Intertextualitet består av orden inter- och -text.

Intertextualitet handlar helt enkelt om att ingen text står isolerad utan ingår i ett nätverk av relationer till andra texter. Det fina med intertextualitet är att den egentligen tar form inom alla texter såsom bild, teater, film, musik, konst, kultur och… raka vägen in i hit till ditt och mitt eget lilla cyberspace….

*

Och här i mitt lilla forum, delar jag med mig av utvalda fraser ur min personliga idiolekt. Min idiolekt är resultatet av en salig potpourri av just mitt liv och mina erfarenheter.

Det händer att jag lyssnar på musik

och att jag känner mig som en svart häst

eller som en uggla

som ruvar på färgglada ägg.

”If you try and fail, get up again”

Just Like a Dark Horse

”You better lose yourself in the music, the moment
You own it, you better never let it go”

”Just shine your light like a beautiful star”

<3

 

Längtan

160216

Längtar efter lata dagar mitt ute i naturen. Längtar efter vitsippor, fågelkvitter och solsken. Längtar något alldeles intensivt… Agendan bubblar av överflöd, jag har lagt in en överväxel men det känns som om hastigheten kräver att speedas upp ännu mera…

Citat som handlar om att fånga dagen smakar dåtid, och kanske är just den där typen av citat ett tecken på att tiden alltid sprungit fortare än människor och kanske är det just precis därför vi människor är så vansinnigt fixerade vid triviala ting som tid, riktlinjer och klockslag….

Idag är det en ny dag, snart är det vår och jag önskar er alla en fin dag <3

 

 

Kärlek

160212

Jag tänker att kärlek är ett ovanligt vackert ord <3 Ordet kärlek består av två fria morfem. Ordet kärlek består av två självständiga ord, dvs två rotmorfem som tillsammans skapar ordet kärlek; och även om kärleken kan vara både blind och ganska närsynt så är det synnerligen fint att känna att man är kär och att livet innehåller inslag av lek. När vi talar om kärleken i bestämd form, dvs just när vi kryddar ordet med suffixet -en, dvs när vi säger kärleken; Det är precis då i det ögonblicket när vi använder oss av det lilla osjälvständiga grammatiska morfemet -en; det är just då vi vet vart vi riktar kärleken <3

Jag menar dock inte att man ska leka med någons känslor; gör man det är man inte kär och då försvinner hela kärleken långt bort från allt det här. Det jag menar är att man ska våga vara lekfull, våga experimentera och vara innovativ på ett kärleksfullt sätt. Våga tro på kunskap, våga tro på utveckling och våga tro på kärlek.

Och just nu när vi står inför en helg av deadlines, allahjärtansdagsfirande, gemenskap, ensamhet och tusenmiljoner andra galna och ogalna ting då är det särskilt betydelsefullt att sprida kärlek; kärlek som leder till styrka, kärlek som leder till kunskap och kärlek som leder till att människor kan ta makten över sina egna Liv.

Livet är ju trots allt både värdefullt, vackert och unikt <3

Christina Karlsson

Konsten att hålla en deadline <3

En deadline innebär att det finns ett sista datum för en viss prestation.

En deadline,

är en deadline – That´s a Fact!

Det är en konst,

att hålla en deadline –

och att hålla en deadline inger respekt!

*

Vi lever i ett välorganiserat samhälle, som har blivit just så här välorganiserat Tack vare  människor som uppbådat styrkan att hålla deadlines och prestera. Människor presterar som bäst när en deadline känns meningsfull och ger en framtida belöning i form av en vinst. Vinster kan se olika ut beroende på mening och mål…

Och nog finns det  mål och mening på vår färd,

men det är vägen som gör mödan värd.

Vägen

Målet

Leder framåt

Att hålla en deadline

innebär prestationer

Prestationer som ger oss Nycklar

<3

Med dessa nycklar

kan vi öppna nya dörrar

och utforska nya Möjligheter

Om vi griper Tag i våra deadlines,

med Liv, Lust och Engagemang

då är det högst troligt

att vi når våra Mål

och att känslan som infinner sig

blir till en estetisk process av kunskap

och Lust <3

Lust att lära

Lust att Leva

Lust att utvecklas

och Lust att hålla en deadline!

***

Christina Karlsson