Om jag vore en robot hade jag troligtvis börjat lagga, stannat upp och nästan dött? Tillfälligt urladdad eller bara förfärligt trött.
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Jag drömmer om energi & funderar kring energiprincipen.
Vad drömmer du om?
Christina Karlsson
Jag drar till skogs, tar en timout för att undvika en kraschlandning rakt in i tapeten.
Jag landar i en sagovärld där blomsterkraften breder ut sig över marken. Hela bokskogen är fylld med vitsippor och det är så vackert att jag drömmer om en heldag där ute tillsammans med min kamera, mina objektiv och en god fika.
När jag väl kom till skogen hade vitsipporna inlett sin kvällrutin. Alla de som växte i skugga hängde lätt framåtlutande och beredda för att möta natten. Kronbladen hade börjat stängas, och det lät nästan som om de viskade god natt.
Må väl och njut av dagarna som passerar!
Christina Karlsson
Morgonlek,
en kopp kaffe (för energi), ett vissen tulpan (representerar en känsla), ett vykort med en dansant elefant (representerar en annan känsla), ett bord (som stöd), en duk (för dekoration), en mobilkamera (för att dokumentera). Välkommen lördag!
Ha det bra alla ni där ute på nätet. Må vi alla få en underbar helg!
Christina Karlsson
Tar igen mig efter en lång arbetsdag,
varm choklad med grädde,
en jordgubbe,
tiden svischar,
innan dess att koppen ens hunnit diskas,
är det dags för en ny dag…
Poesi av Tranströmer,
haiku…. med ursprung i japansk diktkonst.
Planerar in en veckas haiku, tänker haiku
skriver haiku – dock inte nu …här är det bara några få
versrader som tillsammans bildar strofer av helt ”vanliga”
men högst ordinära tankar och ord.
Välkommen onsdag…vi är redan där.
Christina Karlsson
Blommig tallrik, blommig servett, svart kaffe, svart lakrits, några bitar choklad och en gräddvit tulpan. Voilá, en estetiskt tilltalande konstnärsfika är serverad…
Solen lyser in genom fönstret och jag njuter av skuggbilder, speglingar och mönster som uppstår när strålarna reflekteras, bryts och skapar konst på sovrumsväggen. Känns nästan som att vakna upp på ett galleri, jag greppar kameran, dokumenterar och kommunicerar en instagrambild.
Jag tar en promenad i Karlskronas skärgård. Vandrar på de frusna klipporna längs med havet, andas in kall luft och lyssnar på världen.
Tre dagar, tre bilder, tre små utsnitt… av enstaka händelser… en bild per dag. Nu är det tisdag och jag är ”back in buisness”, åtminstone för stunden.
Njut av dagen!
Christina Karlsson
Hur ska detta gå?
Jag har länge funderat på att framställa korta skärminspelningar och/eller filmer speciellt för de elever som av olika skäl missar lektioner eller behöver lyssna flera gånger i lugn och ro. Grejen är den, att jag har massor av idéer men tekniken vill inte riktigt som jag och tiden räcker sällan till.
Idag under tiden som jag provvaktade dök bilden av två karaktärer upp på min näthinna. Jag satte fart att skissa och vips så fanns det en uggla och en möjlig bild av en elev på pappret. Kvällen har jag ägnat åt att fylla i konturer och göra en skärminspelning om hur man gör en referatmarkör. Är jag nöjd? Nej, det blev inte som jag tänkt mig men jag bestämde mig för att köra på ändå. Jag tänker att jag lär mig på vägen, nästa skärminspelning blir förhoppningsvis bättre. Tills dess har jag kanske hunnit färdigställa och färglägga mina tecknade karaktärer. Ni ser ju själva att karaktären på bilden här intill ser lite missnöjd ut. Kanske blir det bättre när kunskapen faller på plats, om vad en referatmarkör är, vidare när jag hunnit färglägga…
Om ni vill kolla in resultatet så varsågoda
Kom gärna med feedback. Framgår det tydligt vad en referatmarkör är? Framgår syftet med att använda referatmarkör? Jag är också nyfiken på om ni ser vilka tecknade karaktärer jag inspirerats av?
Må väl och ha en fin dag <3
Christina Karlsson
Snön smälter och det händer att några frostnupna små vintergäck skymtas i enstaka rabatter. Butikshyllorna börjar digna av påskpynt och solgula buketter. Måndagen bjuder ny dag, ny vecka och nya möjligheter.
Må väl och njut av dagarna som passerar!
Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det var bestämt att jag skulle besöka operahuset i Köpenhamn. På biljetten står det Barberaren i Sevilla och min plats kommer att vara tom, såvida inte någon annan dyker upp och sätter sig där.
För att göra en lång historia kort. Den här helgen kunde ha varit bättre…. men när den nu är som den är passar jag på att ta det soft, läsa och lyssna på musik…
<3
Christina Karlsson
En rubrik och flera känslor.
Tre händelser, tre berättelser, tre bilder *** Hur tolkar du?
<3
Christina Karlsson
– Nu är den här!
Vintern har anlänt. Snön faller och hela världen gnistrar av snöflingekristaller.
Varje liten snökristall är unik, och ingen är den andre lik. Snö är estetik.
Snön faller och jag skyndar mig hem bara för att kasta mig på marken och göra årets första snöängel.
Stannar upp och fotograferar. Fruset vatten. Fruset vatten som bildats till små, men mycket vackra iskristaller som sakta dalar ner på min svarta bil, bara för att förevigas på ett fotografi.
Självklart så är det inget vidare när vägarna fylls av snö, när snön blåser runt så man knappt kan se ut genom rutan, när vägarna blir hala och isiga, när fingrarna nästan fryser till is och man själv förvandlas till en snögubbe när man ska skotta fram bilen på morgonen, men vadå, snön har så otroligt många fina egenskaper. Jag önskar innerligt att snön stannar kvar över helgen så jag hinner ge mig ut och leka, göra fler snöänglar och fotografera mera!
Hur är vädret hos dig, och vad tycker du om snö?
Må väl och njut av livet!
Christina Karlsson
En promenad.
En investering i hälsan.
En riktigt lång promenad.
Längre än vad jag gått på länge,
upp och ner för leriga skogsbackar,
längs med stigar
och snitslade promenadstråk.
Målar en bild i mitt inre,
en bild där jag helt enkelt bara går
går framåt och lämnar all trötthet,
går ifrån allt det som är tungt och svårt,
känner hur det bara rinner av mig
och absorberas av stigen där jag går.
Enkelt.
Nej, det är inte enkelt
när mörkret blir till en oro
som klistrar fast under fötterna
biter sig kvar
sträcka efter sträcka…
Jag fortsätter min vandring,
får syn på en nerförsbacke
skyndar på mina tunga steg,
springer, dock inte
det fortaste jag kan,
springer bara tills det mörka absorberats av marken..
Når en vändpunkt.
*
Stannar upp.
Ser vägen,
blomstra där jag går.
Stannar upp, observerar,
fotograferar,
dokumenterar,
marken lyses upp av grön mossa.
Mossa, är konst,
blir upprymd
av allt det gröna, krispiga
anar vår,
hör fågelsång och porlande vatten,
känner doften,
av en slumrande vår som nalkas.
Väcker hoppfullhet,
längtan,
glädje.
Bokskogen är vacker,
estetisk
och alldeles underbar…
***
Imorgon är en ny dag!
Må väl och njut av dagarna som går!
Christina Karlsson
Idag är det första dagen av totalt nio dagars ledighet. Jag njuter av en lugn morgonstund, fortfarande iklädd morgonrock där jag sitter uppkurad under en gosig rosenfilt i kökssoffan. Doften av starkt svart kaffe sprider sig långsamt in i mitt medvetande och jag bara njuter av vetskapen om att kunna spendera kommande nio dagar precis var och hur som jag vill.
Den senaste tiden har varit extremt hektisk och även om jag troligtvis sett pigg ut på ytan så har jag känt mig både trött och sliten inuti. Allt har sitt pris. Jag älskar livet! Jag älskar min familj, mitt hem, mina vänner, mitt arbete, galleriet, konsten, bloggen, skrivandet, måleriet, fotograferandet, musiken och allt det där som sätter guldkant på tillvaron. Kanske är det just därför jag alltid vill göra mitt bästa, köra mitt ”race” och bara gå ”all in”. Men allt har sitt pris och en del av priset är att det ibland blir för mycket aktivitet och för lite vila.
Ni som brukar få bloggkommentarer av mig har säkert märkt att jag inte varit så flitig med att kommentera den senaste tiden. Ni ska veta att jag är glad och tacksam för att ni trots det tittar in här och lämnar små spår i såväl statistik som kommentarer och glada tillrop. Tack!
På dagens agenda står först och främst en bloggpromenad, därefter ett besök på galleriet och sen är tanken att jag ska påbörja att röja/städa upp i röran som blivit här hemma i samband med klänningssömnad, hejdundrande 50-årsfest och andra bonusaktiviteter.
Må väl och ha en alldeles underbar helg!
Kram Christina Karlsson
Igår var det fredag och då passade jag på att inviga min nya väst som passade utmärkt till fredagsslipsen. Jag tycker om att piffa upp vardagen och fredagsslipsen har blivit ett uppfriskande inslag. En arbetsvecka i skolans värld har sina höga berg och djupa dalar och när det blir fredag är det inte konstigt att jag ofta känner mig både trött och sliten. Istället för att gå runt på sparlåga, spurtar jag in i det sista. För mig är det visuella en betydelsefull ingrediens och när jag knyter slipsen är jag tvungen att ta mig i kragen, för att få till en stilfull knut. Om jag inte fixar till kragen blir det ju inte snyggt. Kanske är det så att slipsen ingår som rekvisita i en roll, och det slipsen representerar blir en påminnelse om att fortsätta spela tills det är dags att dra för ridån.
Enligt Svenska Akademiens Ordlista härstammar ordet slips från tyskans Schlips, som lånades in till svenska språket på 1800-talet.
Nåja, lördagsmorgon är här och jag intar nästa scen. Fredagskvällen ägnade jag åt att sy vidare på min rokokoklänning. Vill ni se var i arbetsprocessen jag befinner mig så är det bara att kolla in följande två fotografier från gårdagens sömnad.
Dagens agenda säger att jag måste ge mig ut för att köpa blixtlås, spetstyg och lite tyll så att jag kan sy klart min klänning. Festen närmar sig och med tanke på att jag förväntas vara värdinna så vill jag såklart ha en av partajets finaste klänningar!
Må Väl och ha en alldeles underbar lördag!
Christina Karlsson
Mönstret har anlänt, utmaningarna hopar sig men skapandeprocessen är igång. Det var otroligt många år sedan jag sydde någonting överhuvudtaget och av någon förunderlig anledning hade jag inte föreställt mig att mönsterdelarna skulle vara så många och komplicerade som de är, bara att få grepp om vilka delar som ska sys ihop kräver en gigantisk portion tålamod.
Utmaningarna startade redan vid inköp av tyg. Under helgen som gick finkammade jag ett antal tygbutiker bara för att bli besviken över att inte finna vad jag sökte. Då gick jag hem och finkammade vinden, omprövade mina idéer och bestämde mig för att utgå ifrån gamla tyger som jag redan hade hemma. Då startade jag upp ännu fler utmaningar eftersom måtten inte stämmer. Nu har jag börjat improvisera genom att förändra mönstret så det fungerar till de måtten mina tyger har. I skrivande stund undrar jag hur det här ska sluta, men jag har tagit beslut om att bryta ner det övergripande målet i delmål och fokusera på ett steg i taget. 
Dimgrönt sidentyg och blommigt bomullstyg är det material jag i nuläget har startat upp med. Färgerna må se anspråkslösa ut på bilden, men sidentyget har en fantastisk skimmer och jag hoppas på ett strålande resultat. Några delar till livet är hoptråcklade och just nu ser det ut som att jag är på rätt väg. Kanske blir det trots allt en klänning a la Rokoko, sydd av Christina Karlsson.
Just nu är det kväll och jag känner mig trött för att orka sy, men ändå hoppfull och upplyst av kristallkronans sken. Imorgon är det en ny dag!
Framför er har ni mitt 1000:de inlägg i just den här bloggen.
Jag skriver just den här bloggen, eftersom det fanns en blogg före denna, en blogg före den och en annan blogg före den. Detta är således min fjärde blogg. Min första blogg är spårlöst försvunnen men de andra två ligger kvar och skvalpar ute i nätets gigantiska sfär. Jag har därmed en väldans massa bloggår och betydligt fler än 1000 inlägg bakom mig. Jag har hela tiden använt mig av min egen domän, men det som gjort att jag skapat nya bloggar är när det dykt upp nya tekniska verktyg och förbättrade funktioner som underlättat både för mig som bloggare och er som läsare.
Vad är det som driver mig att blogga? För att besvara denna fråga vill jag börja med att utreda vad ordet blogg egentligen betyder.
Om man slår upp ordet blogg i SAOL kan man läsa att blogg anses vara en, ”personlig dagbok på webben som uppdateras kontinuerligt”. Jag uppdaterar min blogg kontinuerligt med personliga inlägg, men jag har egentligen aldrig betraktat min blogg som en dagbok. Min tolkning av ordet dagbok är att en dagbok är extremt personlig och avslöjar det mesta om en person. Jag är personlig men håller mig till att berätta om ett begränsat utsnitt av mitt liv. Nästa steg blir därför att slå upp ordet dagbok för att undersöka rimligheten i min tolkning av begreppet blogg. I SAOL står det skrivet att en dagbok är, en ”bok där man dag för dag antecknar viktigare händelser”. Utifrån den beskrivningen så kan bloggen ju ändå betraktas som en form av dagbok.
Vad är det då som driver mig att blogga? För det första så tycker jag att det är både roligt och utvecklande. Jag tänker att det handlar om någon form av mix mellan konstprojekt och ett beroendeframkallande kall, eftersom jag helt enkelt inte kan låta bli. Jag har en drivkraft och ett budskap jag vill förmedla. Bloggen är en kanal där jag kan förmedla såväl text som bild. Jag är nog också en smula idealist, eftersom jag envisas med att driva en autentisk blogg i egen regi, helt utan finansiering via reklam. När jag länkar till någon annan sida eller diskuterar något jag tycker om då är det antingen för att hänvisa till källa, eller lyfta fram något jag anser vara särskilt betydelsefullt. Min blogg är helt enkelt en del av mig och blir ju på sätt och vis därmed högst personlig.
För mig handlar bloggandet om att vara social, kommunicera och sprida ljus i den digitala sfären. Min blogg är mitt lilla utrymme som jag delar tillsammans med alla er som tittar in här för att bara läsa eller för att både läsa, titta på bilder och kommentera.
Denna blogg fyller 1000 inlägg och därför vill jag särskilt tacka alla er fina människor, som följer mig på min bloggpromenad här i den digitala sfären. Tack för fin respons, besök och tack för alla era fina kommentarer!
Må väl och njut av livet!
Christina Karlsson