Jag betraktar ett fragment, ett litet utkast av en dröm och jag vet att jag står vid ett vägskäl.

Våren tycks bli alltmer magisk för varje år. Det är som om hela naturen genomgår någon form av transformation för att lika väntat och oväntat explodera med en sådan kraft att allt som legat i vinterdvala vaknar upp med ett hastigt ryck. Allt gammalt och dött blir till nyfött. Vi förnimmer smärtan från växternas bristande knoppar, och trots att vi väntat på uppvaknandet blir vi alltid lika överrumplade när naturen spricker ut i sin fulla glans. Vi blir alltid lika hänförda när naturen erövrar våra sinnen med sin konst.

Hur många gånger har jag inte tänkt att våren är alldeles för kort? Hur många gånger har jag inte tänkt att jag är i otakt med våren? Alltid på väg någonstans, alltid på väg mot dessa självvalda måsten och mål… Fast å andra sidan så är det egentligen inte mer än vanligt, eftersom vanligt alltid har en förmåga att bara vilja ha mer av allt det där som leder framåt och på väg mot nästa mål.

– Jag har en dröm, jag har en plan och jag har ett mål.

Tack alla ni fina bloggläsare,

alla ni som kommer hit och minglar!

Ni vet väl att ni är unika, betydelsefulla och vackra

bara genom att vara just de personer ni är!

Christina Karlsson

En ton, ett ljus och en besökare

Jag ler inombords varje gång jag får syn på den här fina skulpturen. På fotografiet ovan poserar den i trädgården, men dess verkliga placering är i köksfönstret som på bilden nedanför. Köket är den plats där jag dagligen slår mig till ro för att njuta av en kopp kaffe, frukost eller en matbit och just därför valde jag att placera skulpturen där. Jag blir så innerligt glad varje gång jag får syn på den och jag tycker om att filosofera kring budskapet den bär med sig.

Jag tycker om att betrakta speglingarna som uppstår i fönstret och kontrasten mellan skulpturen och den gröna naturen utanför. Skulpturen ingick i konceptutställningen det Ofattbara 3.0 och konstnären heter Joakim Larsson.

Den här underbara dikten lämnade Stina Larsson kvar som en ton på galleriet i samband med litteraturrundan och finissagedagen. Hon skrev den också på insidan av omslaget till sin fina bok, Livstecken som rymmer en av hennes diktsamlingar som jag läst om och om igen. Dikter att drömma till, passar utmärkt för en drömmare som mig…

Jag känner mig lyckligt lottad över att ha förmågan att njuta av konst. Konst får mig att må bra. Konstupplevelser får mig att utvecklas och gå framåt. Konst ger mig näring och energi som gör att jag orkar med allt det där andra som kan vara tungt att bära. Med konsten i livet känner jag mig stark.

Må väl och ha en fortsatt fin dag!

Christina Karlsson

 

Drömmen om; det Ofattbara 3.0

Jag kikar in genom galleriets fönster och känner mig upprymd över att denna utställning äger rum på GALLERI KVIS. Mitt första möte med konceptutställningen det Ofattbara, ägde rum för fyra år sedan då jag besökte Trelleborgs konstmuseum och det var då tanken om att få se en liknande utställning på  GALLERI KVIS väcktes. Jag blev så fascinerad av utställningen att den funnits med i mina tankar sedan dess och om du vill läsa mitt blogginlägg från 2014 så finner du det här. Vill du läsa vad jag skrivit om utställningen på GALLERI KVIS hemsida så varsågod. Där finns flera inlägg om utställningen.

Detaljer som särskilt funnits i mina tankar är de estetiskt tilltalande, fascinerande och alldeles underbara, änglalika skulpturerna. Kroppen är av trä, vingar och krona av koppar och stativet av betong. Jag känner mig upprymd och längtar tills söndag när den här ljuvliga varelsen ska följa med mig hem, fast å andra sidan så skulle jag önskat att utställningen pågick ett tag till så att jag kunde besöka den flera gånger. Jag tycker om att utställningen består av ett helt koncept, med ljudkonst, dikter, skulpturer, målningar och grafik.

Stående besökare

Stående besökare

Flygare

Stina Larssons dikter innehåller otroligt fina kombinationer av ord. Ord som tillsammans väcker betydelsefulla tankar och funderingar kring livet.

Det fina med drömmar är när de slår in och just nu känns det bara så himla fint att den här utställningen kommit till vårt galleri. Konstnärerna bakom utställningen är: Joakim Larsson, skulptur, måleri och grafik, Stina Larsson författare och Cornelia Larsson som är ljudkonstnär.

Denna helgen är det finissagehelg och utställningen ingår dessutom i litteraturrundan. Stina Larsson kommer att läsa upp sina dikter, Joakim Larsson kommer att arrangera visningar av utställningen, toner från Cornelia Larssons ljudkonstverk kommer att ljuda ur högtalarna och på söndag kommer det dessutom en inbjuden författare, Peter Winai som ska läsa ur sin nya bok.

Jag kommer definitivt att besöka galleriet både på lördag och söndag!

Önskar er alla en poetisk och vacker helg <3

Christina Karlsson

Våren är ett konstverk

Jag drar till skogs, tar en timout för att undvika en kraschlandning rakt in i tapeten.

Jag landar i en sagovärld där blomsterkraften breder ut sig över marken. Hela bokskogen är fylld med vitsippor och det är så vackert att jag drömmer om en heldag där ute tillsammans med min kamera, mina objektiv och en god fika.

När jag väl kom till skogen hade vitsipporna inlett sin kvällrutin. Alla de som växte i skugga hängde lätt framåtlutande och beredda för att möta natten. Kronbladen hade börjat stängas, och det lät nästan som om de viskade god natt.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

 

Skriver haiku

Språngmarschen Livet,

på väg, alltid på väg mot

Stillhet, stjärnklar natt *

Tärande trötthet.

Kontraster, mellan ljus och

Mörker. Knopparna brister.

.

Skriver haiku.

7-kt trött av allt jonglerande.

Semesterlängtabsinens!

 

Skriver, njuter helg, har det allmänt bra

och önskar er alla en alldeles förträfflig da!g

Christina Karlsson

Funderingar kring en av våra mest kulturbärande instutitioner

Ultrarapid!

Livet rusar fram i någon form av supermegamax

takt och ton a` la ultrarapid.

Våren nalkas, och vindarna blåser skoningslöst kring

en av våra mest kulturbärande institutioner, Svenska Akademien.

Svenska Akademien instiftades år 1786, av Gustaf den tredje. Syftet var att värna om det svenska språket, vårda arvet av det förgångna och uppmärksamma nya strömningar. Nu blåser det stormvindar i Akademiens salar och jag hoppas innerligt att de människor som har möjlighet att påverka situationen tar sitt förnuft tillfånga, lämnar sandlådan, växer upp och värnar om vårt svenska kulturarv. Vi behöver någon som värnar om vårt språk, vi behöver ett nobelpris i litteratur att se upp till och vi behöver en kulturbärande akademi som värnar om vårt svenska språk och dess historia.

Jag har personligen svårt att förstå varför Sara Danius måste avgå. Jag hade gärna sett att hon satt kvar som Akademiens ständige sekreterare. Vem kommer nu att ta över rollen som ständig sekreterare, vilka nya ledamöter kommer att väljas in och vilka kriterier är det då som avgör. Jag har en känsla av att Svenska Akademien befinner sig i ett historisk ögonblick och att dess framtid fortfarande är ett oskrivet blad. Jag tänker att det spelar en stor roll vilka dess framtida representanterna kommer att bli och på vilka kriterier dessa utses. – Vi behöver värna  och vår historia, vi behöver värna om vår framtid och vi behöver stå upp för vår kulturbärande Svenska Akademi!

Christina Karlsson

Små vackra ting

Konsthantverk, skapat av kvinnokraft. Det vackra blå lövet är tillverkat av Gunilla Lundström. Konstnären som ansvarar för det fina lilla bokmärket  heter Maria Yrsa Rönneus. Bilden i bokmärket är ett tryck av en av hennes målningar.

Helgen har gått i raketfart. Den har varit fin, underbar och alldeles för kort.

Idag kändes det som vår,

för första gången i år,

solen sken och jag tog mig tid för en utomhusfika,

i trädgården.

Må väl!

Christina Karlsson

 

 

Föreställningen fortsätter, och jag möter den med ett leende

Morgonlek,

en kopp kaffe (för energi), ett vissen tulpan (representerar en känsla), ett vykort med en dansant elefant (representerar en annan känsla), ett bord (som stöd), en duk (för dekoration), en mobilkamera (för att dokumentera). Välkommen lördag!

Ha det bra alla ni där ute på nätet. Må vi alla få en underbar helg!

Christina Karlsson

Vardagslek med kameran

Tar igen mig efter en lång arbetsdag,

varm choklad med grädde,

en jordgubbe,

tiden svischar,

innan dess att koppen ens hunnit diskas,

är det dags för en ny dag…

Poesi av Tranströmer,

haiku…. med ursprung i japansk diktkonst.

Planerar in en veckas haiku, tänker haiku

skriver haiku – dock inte nu …här är det bara några få

versrader som tillsammans bildar strofer av helt ”vanliga”

men högst ordinära tankar och ord.

Välkommen onsdag…vi är redan där.

Christina Karlsson

 

 

 

 

 

Påskhelg i haiku

Snöflingedagar

omväxlande. Frusna små

rosa ranunkler.

Påskliljornas dans

dämpas, frusen verklighet

lyser kämparglöd

Kärleksdag firas

med blomster och champagne

30-årsjubileum <3

Påskhelg ögonfröjd,

Nu nalkas värmen. Kung Bore

reser. Plats för Vår!

Familjehögtid <3

Påskmingel med god buffé

Nu nalkas vardag!

Haiku, det blev

en smula kryptiskt håller

med. Solskenshälsning <3

 

Christina Karlsson

 

En glad, kreativ och fin påskhelg åt oss alla!

Konstnären till den sagolika målningen på bilden i detta inlägg heter Maria Yrsa Rönneus. Jag fastnade för målningen direkt och kunde inte låta bli att göra ett konstinköp. Nästa söndag är sista dagen för utställningen och då ska detta inspirerande och fina alster få följa med hem till mig.

Årets konstrunda har öppnat portarna. Jag ställer inte själv ut något i år, därför har jag förmånen att ha tid för att besöka utställningar men fokus ligger framförallt på tid för återhämtning och tid för att fira påsk.

Dagens plan är att duka fram finporslinet och ställa till med en hejdundrande delikat, traditionell och färgglad påskbuffé. Familjemys <3

Njut av dagarna som går och ha en alldeles underbar påskhelg <3

Christina Karlsson

En dag i Wanås skulpturpark

Gårdagen var iskall och alldeles underbar. Alla vi som trodde att våren var på väg blev smått överraskade när vi vaknade igår och insåg att vintern tagit över. Snön låg inte bara vit på taken. Snön yrde omkring.

På agendan stod en inplanerad utflykt, tillsammans med min svägerska och våra döttrar. Vi strålade ihop i Lund för att äta lunch och därefter packade vi in oss i min svarta plåthäst för att köra snett igenom den skånska slätten med riktning mot nordost. Vi landade i Wanås skulpturpark. Snön lyste vit på marken, solen sken och vädret var bitande kallt, men vad gör man inte för konsten.

En fin dag i goda vänners lag, med konsten som ledstjärna.

Må väl!

Christina Karlsson

Den svenska målarkonstens historia – väcker massor av funderingar

Jag njuter av att bläddra i den här boken som beskriver målarkonstens utveckling i Sverige. Författaren Märta Holkers guidar läsaren genom konsthistorien från medeltiden och fram till 1900-talet. Boken innehåller bilder av konstverk som är kännetecknande för de olika konstepokerna och till varje bild finns en utförlig text.  Jag gillar bokens koncept som samlar svenska verk i en bok och därmed lyfter fram en del av vårt svenska kulturarv. Konsten berättar otroligt mycket om våra förfäder, vårt kulturarv och om vilka ideal som rådde under de olika epokerna.

Just nu läser jag om konstnären David Becks målning (1650) av drottning Kristina. Jag läser att barocken uppstod i Italien, och att perioden kännetecknas av porträttmålning, dold symbolik och teatralt överdåd.

Mina tankar går till drottning Kristina. Hon är en av de historiska personligheter som fascinerar mig som mest. Tänk vilket enormt mod denna kvinna måste ha haft. Hon föds som arvtagare till den Svenska tronen, hon får en gedigen utbildning, hon blir drottning av Sverige, hon fascineras av vetenskap, fred och konst. Hon bestämmer sig för att abdikera, bli katolik och flytta till Italien. Tänk så många tankar och funderingar som måste ha legat bakom alla dessa beslut. Kristinas valspråk: Vishet är regeringens grundpelare.

Idag är hon en av de få kvinnor som ligger begravda i Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom. Visst kan man tycka och tänka en hel del om att hon lämnade Sverige, vår tro och den svenska tronen, men sett ur den tidens perspektiv tänker jag att hon kanske lyckades göra mer för Sverige genom att våga ta sina egna beslut, våga integrera sig med rådande kulturelit i Rom och framförallt genom att våga stå upp för sin självständighet. Drottning Kristina är onekligen en av vår historias mest intressanta personligheter!

Vilken historisk personlighet inspireras och fascineras du av?

Må väl!

Christina Karlsson

En helt vanlig vecka med höjdpunkter, missöden och mys

Vilken vecka! Det var årsmöte på KVIS.  Jag delade ut färgglada tulpanbuketter till styrelsen och valberedningen, för att uppmärksamma deras fantastiskt fina engagemang.

Jag fick hedersuppdraget att fortsätta som ordförande för Galleri KVIS och har därmed påbörjat mitt tredje år som ordförande i KVIS, Konstens vänner i Svedala. Det här var en av veckans höjdpunkter och jag känner mig tillfreds med att leva min dröm i konstens tecken.

Veckan serverade lite väl stora portioner av tvära kast.

En kväll när jag kommer hem från jobb inser jag att vi fått en vattenläcka i huset. Ett stort område av väggen mellan hall och badrum var blött, förödelsen var relativt stor och det praktiskt taget sipprade ut vatten som rann uppifrån taket mellan våningarna och vidare längs med väggen. Min plan om en kväll med tid för återhämtning och planering av årsmöte var därmed rubbad…

Med facit i hand känner jag mig nöjd med hur väl jag lyckades lösa problemet. Inom loppet av några få timmar hade jag någorlunda koll på läget och dessutom lärt mig hur man stänger av vattnet (har faktiskt aldrig behövt göra det någon gång tidigare). Nu har vi kontakt med en rörläggare som varit här och lagat rören, och som verkar till att ha bra koll på nästa steg.

Vi har en trasig vägg och tillfälligt lagade ålderdigna rör som tydligen måste bytas ut om vi inom den närmste framtiden vill slippa fler läckande överraskningar. Vi har länge pratat om att renovera badrummet och nu blir vi helt enkelt mer eller mindre tvungna att tag i det hela, oavsett om vi har tid eller ej.

Idag har det dessutom hunnit bli lördag och jag går runt med kameran och försöker finna estetiken i allt det där som trots förödelsen kan vara vackert. På avstånd när man betraktar helheten ser det inget vidare ut med en vattenskadad vägg och lagade rör, men när man zoomar in och betraktar finner man så många vackra ting.

Tvära kast är det gott om, men tid för en vacker fika finns det alltid. Igår blev det bubbel med en saintpaulia, choklad och ost för att fira fredag.

Av förklara skäl har jag ännu inte pyntat in påsken, men  med tanke på att jag har några ”lediga” dagar att se fram emot så ska jag säkerligen hinna med både att pynta och fira påsk!

Ha det gott alla ni fina människor som befinner er på andra sidan skärmen

där ute i ”cyberspace”.

Christina Karlsson

När man stannar upp i vardagen

Blommig tallrik, blommig servett, svart kaffe, svart lakrits, några bitar choklad och en gräddvit tulpan. Voilá, en estetiskt tilltalande konstnärsfika är serverad…

Solen lyser in genom fönstret och jag njuter av skuggbilder, speglingar och mönster som uppstår när strålarna reflekteras, bryts och skapar konst på sovrumsväggen. Känns nästan som att vakna upp på ett galleri, jag greppar kameran, dokumenterar och kommunicerar en instagrambild.

Jag tar en promenad i Karlskronas skärgård. Vandrar på de frusna klipporna  längs med havet, andas in kall luft och lyssnar på världen.

Tre dagar, tre bilder, tre små utsnitt… av enstaka händelser… en bild per dag. Nu är det tisdag och jag är  ”back in buisness”, åtminstone för stunden.

Njut av dagen!

Christina Karlsson