när gammalt blir nytt

130907

För en tid sedan skrev jag en kommentar om att jag dammat av mina gamla ”farmorankaskor” och någon undrade hur de egentligen såg ut eftersom de inte syntes så väl på bilden. Här har ni dem på bild. Jag har döpt dem till farmorankaskor eftersom de påminner om sådana skor som min farmor brukade ha. Av någon anledning kallade vi henne för farmor anka, varifrån smeknamnet kommer vet jag faktiskt inte. Kan kanske ha med att göra att hon bodde i närheten av ett vattentorn och brukade mata fåglarna som höll i parken kring det där vattentornet….

Hursomhelst så gillar jag de här skorna, de är fulsnygga på något vis. Nu har de fått komma fram ur garderoben, blivit putsade och passar till flera av mina nya höstkläder. De passar utmärkt till min rutiga höstkjol och till den rosenblommiga klänningen.

Ha en fin söndag! Det tänker jag ha, barnen kommer hem på middag och jag är i full färd med att duka och förbereda för en delikat söndagsmiddag. Och som vanligt kan jag inte låta bli att fotografera och fascineras av konstfulla vackra mönster som naturligt finns i grönsaker. Att laga till en sallad kan vara en estetisk fröjd om man tar sig tid att njuta av färg och form.

130908_1

Det ska bli så mysigt att träffa barnen. Veckorna går ju så snabbt, Emelie studerar och Robin har fullt upp med sitt arbete precis som jag och Anders har med våra projekt – så i veckorna hinner vi ju knappt träffas. Därför känner jag mig nöjd att vi infört söndagsmiddag som en liten familjetradition – då kommer barnen hem, vi äter en god middag och får tillfälle att prata om vad som hänt under veckan som gått.

 

 

 

Solskendagar, en rutig kjol och tankar om bildens betydelse…

130907_25

130907_24130907_22130907_26130907_21

Ibland säger en bild mer än tusen ord, men hur ska ni veta vad jag egentligen vill säga om jag inte skriver det rakt ut. Om jag låter bilden tala. Vad händer om vi tolkar bildspråket på olika sätt? Vad händer om bildspråket är otydligt, om symbolerna inte är helt uppenbara? Kanske beror tolkningen då på betraktarens kreativitet, eller? Vad händer om bilden och texten inte kommunicerar samma budskap? Kanske blir man förvirrad, eller intresserad? Den nyfikne kanske febrilt söker efter kulturella koder och dolda tecken och den som inte bryr sig funderar kanske inte alls kring innebörden av bildens budskap…den som inte vågar fråga eller inte bryr sig kanske fattar felaktiga beslut beroende på att den tolkat budskapet fel… Den som är kreativ kanske kommer till en helt ny insikt och drar slutsatser avsändaren inte ens hade en tanke på från början…

Oavsett vilket, så har bilden en större betydelse än vad många av oss är medvetna om.

 

 

 

så otroligt skönt med helg…

130906_1

Denna helgen uppskattar jag sovmorgon, långfrukost och lugnet i allmänhet…eller tja lugnet och lugnet – det finns ju en hel del att stå i. Men det berättar jag om vid ett annat tillfälle… Stor kram till alla er som kollar in min blogg. Det värmer mitt hjärta att besöksstatistiken skjutit i höjden rejält under de senaste veckorna. Ha det fint!

Äppelblom, solskensdagar och massor av arbete…

130906

Vet att min uppdatering inte varit lika regelbunden som vanligt. Den senaste tiden har det inte funnits utrymme till annat än arbete. Det finns liksom en del som måste fixas och organiseras i bildsalen. Jag är en vän av ordning, vill ha koll på var grejerna finns, vill gärna ha materialet samlat efter färg och framförallt så vill jag skapa en inspirerande miljö för eleverna och mig att arbeta i. Utrymme för planering och ”städning” av bildsalen finns inte i schemat, därför blir det till att börja tidigare och sluta senare dagligen. Fördelen är ju att jag vet att det kommer att bli lugnare, när jag väl har skapat ordning i kaoset…och när all teknik väl fungerar som den ska…

När det gäller själva undervisningen och arbetet med eleverna – så trivs jag som fisken i vattnet. Det är så roligt att träffa alla dessa fina personligheter varje dag! Det är så utvecklande att dagligen förmedla kunskap om bildkommunikation och mötas av elevers kreativa idéer och problemlösningar. Just nu är temat visuell kultur, vi pratar om symboler, ikoner, bildkommunikation, utför bildanalyser, designar, fotograferar och iscensätter. Det är så spännande och jag önskar att ämnet bild hade fler undervisningstimmar på schemat. Bildkunskap är ju faktiskt ett av de mest grundläggande och viktigaste ämnen i skolan!

 

 

Jag har ögon som en tiger, och min styrka får mig att låta som ett lejon…

130903_1

Inledde morgonen med att buffra energi genom att lyssna till Kate Perrys, Roar.

För tillfället gör jag inte mycket annat än arbetar. Ni skulle bara veta vilken otrolig uppsjö av arbetsuppgifter som formligen väller in… gränserna mellan arbete, sömn, natt och dag smälter samman…

I bildsalen hittar jag allt möjligt mellan himmel och jord. Längst inne i ett skåp bakom en massa ”skrafs” fann jag dessa ståtliga fem husdjur/vilddjur. Ett lejon, en tiger, en noshörning, en leopard och en zebra…. efter det lilla fyndet kunde jag inte låta bli att sjunga vidare på ”Roar”.

”I got the eye of the tiger, a fighter, dancing through the fire
Cause I am a champion and you’re gonna hear me ROAR
Louder, louder than a lion
Cause I am a champion and you’re gonna hear me ROAR”

(utdrag av Kate Perrys, Roar)

Hursomhelst, så har jag beslutat mig för att behålla dessa fem ståtliga husdjur. Har dock inte ännu bestämt var de ska bo…

130903

 

 

Bland höstlöv och sommarblommor

130831

I min trädgård är det fortfarande sensommar, träden är gröna och äppelträdet bjuder på massor av frukt. Därför fick jag en mindre chock av att komma in till Lund i fredags och se hur hela gräsmattan utanför universitetet var fylld med brungula blad som fallit ned från träden. Några mils avstånd och helt olika årstider….

130830

 

130831_1

Åh, vad jag gillar blommiga klänningar! Speciellt så här när årstiden börjar bli kyligare, då känns det fint att påminnas om sommaren av blommiga klänningar. Klänningen fyndade jag i NoaNoas outlethörna. Den vinröda koftan, strumpbyxor och skärp igår i höstkollektion. Farmor Anka skorna har jag nog haft i minst 10 år och inte använt på länge, men igår fick de komma fram igen och de passade riktigt bra till min ”outfit”.

 

Svensk språkhistoria – intressant men klurig…

Svensk språkhistoria är intressant men en vansinnig utmaning när den ska beskrivas i grammatiska termer. Många av termerna används ju inte ens längre annat än i språkhistoriska sammanhang… och om jag ska uttrycka vad jag känner så anser jag att det är orimligt att ha en fyratimmarstenta som omfattar tiden ”Från runinskrifter till Selma Lagerlöf”. En skriftlig hemtenta vore rimligare. Men vad jag tycker personligen är egentligen inte relevant i sammanhanget. Jag vill ha kompetensen och ibland måste man gilla läget.  Denna tenta ingår i ett större sammanhang så imorgon sitter jag vid skolbänken och skriver tentamen i Svensk språkhistoria. Hujedamej, vilken tentaångest jag har… håll tummar och tår för att jag kan fokusera på rätt historiska termer vid exakt rätt ögonblick.

130829_1

Tro´t eller ej, men dessa texter är faktiskt svenska! Texten ovan härstammar från Erikskrönikan, som skrevs någon gång under 1300-talet. De bevarade handskrifterna är dock yngre, så texten baseras troligen på en handskrift från 1400-talets senare hälft. Texten nedan härstammar från 1500-talet, hämtad ur Olaus Petri, ”En swensk cröneka”. Jag tänker att orden är vackra och att det är spännande att fundera över hur våra förfäder pratade… Tänk så vackert att lagtexterna ursprungligen skrevs på rim – bara därför att de skulle vara lätta att lära sig utantill…

130829

Och tänk vad spännande livet kan vara när man är nyfiken. Ena dagen är det jag som är den undervisande Bildläraren och nästa dag skriver jag en tenta i Svenska språket – bara för att jag tycker så himla mycket om språk… och intresserar mig för språkliga samband mellan bild och svenska….  Det jag brinner mest för är BILD, lyrik och litteraturvetenskap – den där språkhistorien råkade bara halka med på köpet och som en del av litteraturen är den riktigt intressant!

Ja, detta är vad jag roar mig med just nu 😉   Ha det fint, där ute i bloggsfären så hörs vi snart..

 

färgstarka dagar

130827

Dagarna är extremt färgstarka med massor av projekt, solen skiner och jag står inne i bildsalen och undervisar. Pratar om bildanalysens olika nivåer som likt alla goda ting kan vara tre till antalet. Otroligt mycket som ska planeras, organiseras och många nya namn som ska läras in. Ha det gott!

 

sensommarsol & modemagasinsvila under ett äppelträd….

130825_3

Höstens trendbibel fick följa med mig. Där på en filt i gräset under äppleträdet, bläddrade och njöt jag av alla vackra bilder.  Även om jag gillar sommaren så är det något visst när den mörkare hösten kommer och man kurar ihop sig under filtar i soffan, tänder ljus och klär sig i flera lager kläder bara för att slippa frysa. Det är något visst med höstens kollektioner och alla de där varmare, vintriga kläderna…

130825_1

Bilderna i de där magasinen är så vackra…

130825_2

Gränsen mellan konstbild och modebild är diffus …modebilderna är ofta mycket konstfulla och inspirerande…130825_4

Efter en stunds bläddrande inser jag att jag behöver en rutig höstkjol och en rosenblommig tröja… så himla fint!

Gränssnitt och öppna ögon

130822_1

Detta konstverk står vid Sveriges sydligaste udde, i gränsen mellan land och hav…alldeles intill Köpmannamagasinet. Jag tänker att det påminner om ett förlist skepp, vars vrakdelar flutit iland.

130823

Just nu har en utställning med flera konstverk i gränsen mellan land och hav, tagit utrymme i anspråk. Mötet mellan forntid och nutid, är påtagligt. Mötet mellan lugnet och turistinvasionen…där längst ute kommunicerar konsten med harar som är blå och mänskliga avtryck i form av silhuetter – tryckta på väv. Förankrade i jorden, i mötet mellan land och hav – där finns utrymme för konsten…och möten mellan människor, djur och natur.

130823_1

Häromkvällen deltog jag som publik  i ett ”konstsamtal” som hölls på Köpmannamagasinet. Inbjudna samtalsinspiratörer var konstkritiker Dennis Dahlquist från Kulturnyheterna, konsthistoriker Elisabet Haglund, pr. Kulturvetenskap Robert William och konst och designdebattör Clara Åhlvik – Temat för samtalet var bland annat desamma som utställningens titel ”Gränssnitt”.

Kvällen blev minst sagt intressant. Jag som var ”superpepp” på utvecklande diskussioner om konst blev lite förvånad av reaktioner från vissa i publiken som kände sig nödgade till att ifrågasatta den utvalda konstelitens rätt till makten att bedöma vad som är konst och vad som inte är konst. Några uttryckte sin frustration över att amatörernas kreationer inte får visas på de stora arenorna. De väletablerade inspiratörerna fick tacklas med en del ifrågasättande och jag tyckte att det var lite synd att samtalet inte riktigt fick hålla den riktning som tanken var. Visst kan man ifrågasätta konsteliten om man vill, men då måste man välja rätt forum. Som jag förstod det var samtalet tänkt att handla konstens kraft och möjligheter, utifrån temat Gränssnitt…och visst diskuterade vi Gränssnittet, konstens kraft och lyrik, vi pratade om ordets betydelse och om konstverk på olika platser i världen.

”Med Utställningen Gränssnitt Östersjön Smygehuk vill vi skapa en mötesplats för konst och vetenskap, en ny lyrik för Östersjön, dess stränder och angränsande landskap. Samtidigt vill vi göra Smygehuk till en aktiv symbol för denna lyrik med ett evenemang som lämnar avtryck och stimulerar till eftertanke.” (Citat från Trelleborg kommuns hemsida)

130822_6

Där finns allt från gripande installationskonst som skildrar miljöförstörelse….

130822_5

till traditionella målningar som i naturen skapar en tankeväckande kontrast till den verkliga naturen, den som vi hela tiden inspireras av och avbildar utifrån miljontals perspektiv…

130822_4

Denna installation får mig till att fundera över om det vi ser är en konstinstallation eller en stol med sittplats för tre personer – en plats för gemenskap och samtal. Den för mina tankar till modern design, vintageinredning och till de där pampiga tresitsfåtöljerna som finns på Versailles…..En inspirerande stol.

130822_3

Inne på andra våningen hänger den här glödande målningen som heter Iris….

130824_1

Med facit i hand känns det fint att jag tog mig tid att åka dit och jag hoppas på flera liknande arrangemang. Min ordinarie kamera strejkade, så det fick bli mobilkamerabilder. ”Instagrammade” bilder med ”earlybirdfilter” och då händer det något nytt med bilden av hur konstverken i Smygehuk ser ut. Den verkliga bilden blir till en framställd bild av ett utsnitt ur min vardag, min verklighet. Bilden i sig är dock retuscherad och därmed inte ett helt sant utsnitt av verkligheten, eller?

När allt kommer omkring så blev diskussionen en smula likt ”performancekonst” av skälet att vi som var där var en varierad skara av människor med helt olika bakgrund och förhållningssätt till vad som är konst (Ni som var där förstår vad jag menar, blink 😉 ). Vi var där av olika skäl, samtidigt som alla lockades dit av samma tema. Och sådana Möten kan vara lika frustrerande som spännande och intressanta.

De där samtalen om bilder och konst är så värdefulla och otroligt utvecklande! Jag kan varmt rekommendera ett besök till utställningen på Köpmannamagasinet, speciellt om man är lite filosofiskt lagd och gillar att stanna upp och fundera över vad man ser och vad det kan vara ett uttryck för.

Och för mig som är engagerad i Galleri KVIS var det fint att upptäcka att en av utställarna, även har ställt ut på ”vårt” lokala lilla Galleri KVIS. Galleriet där alla åldergrupper får komma till uttryck, galleriet där både väletablerade konstnärer, hobbykonstnärer och amatörer får komma till uttryck. Det är just i de där oväntade kombinationerna som utmanar gränserna – de där spännande och utvecklande mötena som inspirerar sker!

Drömmer om att hälla luktärter och rosenblad i kaffemaskinen…och kanske måla den blommig en natt när ingen är där…

130822

Ibland betalar jag en krona för riktigt ”räligt” kaffe (räligt är skånska för äckligt 🙂 – bara för att jag är så vansinnigt kaffesugen och det ända kaffe som finns är det där småsumpiga automatkaffet. Är man desperat efter kaffe så hoppas man ju på att kaffet som kommer från den där automaten har ändrat karaktär och äntligen smakar som det ljuvligaste gourmetkaffe. Men tji, får jag. Varje gång smakar det lika ”sunkigt”. Kanske blir det så småningom till att ta med en termos med eget kaffe….

Somliga säger att konsten och kreativiteten föds ur lidandet…och kanske är det så? eller inte? Men plötsligt har jag börjat se ”inre bilder” av hur den där kaffeautomaten en dag ser helt annorlunda ut, i harmoniska färger och vackraste blomstermönster…. och innehållet har rengjorts och fyllts med musik, dikter, gormetbönor och blomsterdricka…Tänk så fint om det på kaffeautomaten fanns knappar där det stod sådant som – rosenvatten, -drömskt lavendelte med viol, – dagens vackraste dikter, – doften av sommarblommor, – en aria ur Trollflöjten, – doften av sommarregn, – en Magnolia och så vidare. Varje dag fanns det nya överraskningar i den där automaten. – Men det är förstås bara en fantasi, en dröm eller en konstnärs tankar om hur ett framtida konstverk skulle kunna se ut…

Jag tror att alla som hade en sådan automat i sitt fikarum skulle bli fyllda med energi och massor av kreativitet ….

fjärilsblomster…och full fart framåt

 

130820

Varje årstid har sin charm och det jag gillar mest med hösten är nog alla fjärilar…

130820_2

och vinbärssnäckorna… både fjärilar och vinbärssnäckor är som små konstverk med sina förunderliga färger och mönster…Att ta en promenad i naturen påminner litegrann om ett besök på ett galleri eller konstmuseum. Där finns så mycket energi, skaparglädje och kreativitet!

130820_3

Att känna tacksamhet…och se livet från den ljusa sidan

130818

Veckan har varit omtumlande och intensiv på alla sätt. Inte bara arbetsmässigt utan även vädret har slagit om från sommar till höst, regnet har stått som spön i backen, åskan har mullrat och blixtrat för att plötsligt avbrytas av sommarsolen som tidvis strålat så intensivt. Under helgen har jag tagit tag i sådant som jag inte hann med under veckan…och även om jag är trött, har många tankar som surrar i huvudet och vet att den närmste tiden kommer att bli vansinnigt intensiv – så kan jag inte låta bli att känna mig nöjd och tacksam…på flera olika sätt.

Jag känner mig nöjd med att ha skrivit två examensarbeten det senaste året, ett i bild och ett i svenska. Jag är lycklig över att ha fått precis ett sådant arbete som jag ville ha och som ju var målet med de där fem intensiva, arbetssamma åren av studier.

Jag känner mig nöjd med den uppfräschning och renovering vi hunnit med av hemmet under sommaren. För mig är det estetiska viktigt och nu känns det som en fröjd att städa – det blir ju så fint! Ytlig lycka kanske somliga skulle säga och det är det till viss del, men när livet i övrigt kan vara väldigt kaotiskt – då känns det lite lättare om man åtminstone har koll på ytan.

Men det som verkligen räknas och som gör att jag kan känna mig glad i hjärtat är när de jag tycker om är friska och mår bra. Under vinter/våren hade vi orolig tid eftersom vårt ena barn blev så allvarligt sjuk, att det vid vissa tillfällen var livshotande och det tog tid innan sjukvården lyckades ta rätt prover, ställa rätt diagnos och ge rätt medicinering… den tiden var kaotisk. Nu kan vi lägga det bakom oss, hon mår bra igen och imorgon kommer hon att återuppta sina studier. Och jag känner mig som världens lyckligaste när mina barn och min man mår bra… allt det där andra ytliga är inte lika betydelsefullt.

Det är så lyckosamt och fint när alla mår bra, att jag inte vill ödsla energi på att reta upp mig på småsaker runtomkring. De senaste månaderna har jag reflekterat över hur en del människor lägger ner energi på att reta sig på sådant som egentligen inte betyder något, på småsaker i vardagen som många sjuka människor inte ens har möjlighet att ta del av. Och jag tycker synd om de människorna som retar sig på småsaker och som inte kan Se allt det Vackra som finns i Omgivningen runtomkring oss varje dag.

Häromdagen blev jag ifrågasatt, – Är allt i ditt liv verkligen så bra som man läser i bloggen? Nej, allt i mitt liv är långtifrån problemfritt och rosenrosa. Men jag har erfarenheter som gör att jag sätter händelser i proportion till det värsta som kan hända. Det värsta som kan hända är att någon dör, när ens barn blir sjuka, när en nära anhörig får en allvarlig hjärnskada efter en trafikolycka, hemska diagnoser, när en ung människa blir allvarligt sjuk och inte kan arbeta, att inte ha en fast inkomst varje månad och satt i de proportionerna – är sådant som många stör sig på som tex en högljudd granne, en dålig lön, en stressig arbetsmiljö eller vad det nu månde vara som är problemet  inte så allvarligt egentligen. Inte när det värsta redan har hänt.

Jag vet hur det är när livet slås i spillror och kanske är det just därför jag hellre fokuserar på sådant som är vackert, som fungerar och när allt kommer omkring verkar det som att livskvaliteten ökar då – eftersom jag kan värdesätta en vacker blomma, en kopp kaffe och jag kan känna lycka när de jag tycker om mår bra, när vi kan skratta tillsammans, äta en god matbit och bara vara i vardagen. Man har bara ett liv. Jag känner mig nöjd med livet, därför att jag har förmågan att se allt det där som är bra – så enkelt är det!

 

 

Morgonpoesi

130815

Morgonpoesi är morgonterapi…

Tänk om kaffekoppens öra, var en Orkidé som kunde höra…

alla kaffedrickares morgontankar

o Se hur de vankar

130815_3130815_1130815_2

en liten bild av min morgon,

mina frukosttankar och

hur de kan förgyllas av en Orkidé

när den är översållad av blommor

idag var alla vi kring bordet som blommor – i en alldeles unik blomsterbukett

130813_1

Hon sa, – Det är en tillgång att ni är alla är så olika. Ni som nu sitter här kring bordet just nu är som blommor i en unik blomsterbukett där ingen är den andre lik….

Jag tänkte att det var en fin liknelse och att det kändes speciellt att sitta där kring bordet och liknas vid en blomma… och ju mer jag tänkte på det desto finare kändes det där ögonblicket.

Att säga vanliga standardfraser till andra människor,  kräver inte det där lilla extra engagemanget. Men när människor vågar säga sådant som är särskilt vackert eller annorlunda, då tänker jag att personen i fråga är både modig och speciell. Jag tycker om att inspireras av och ha sådana personer i min omgivning, personer som vågar uttrycka och sprida glädje omkring sig med hjälp av fina ord och gärningar. Och när någon liknar sina medmänniskor vid blommor då tänker jag att ögonblicket blir poetiskt, och vackert.

130813Att vara ny på en arbetsplats tar en hel del krafter i anspråk, och tala om att vara vansinnigt trött när man kommer hem. Därför kändes det synnerligen behagligt att ta ett kvällsbad, med några rosenblad, lavendelkvistar, mynta och massor av skum. Att bara ligga där, lyssna till ”vågskvalpet”, regnet utanför fönstret, vifta på tårna och ha det allmänt bra – piggar upp en hel del må jag säga. Att se blombladen flyta runt bland skummet i badet och skapa små oväntade konstverk,  gjorde badstunden till en behaglig estetisk upplevelse.

130813_2