Årets kulturkalas!

Vilken helg det blev! Intensiv och otroligt inspirerande. Det kändes som att poesiläsningen gick bra. Jag hade uppläsningen i det större rummet på galleriet, framför mina fototavlor och alldeles intill bordet med styrelsens SveDalahästar. Det blev totalt tre uppläsningar med tre dikter vid varje tillfälle, alla med anknytning till svensk kultur som var utställningens tema.

Vi bjöd på traditionell svensk fika med kaffe, saft och sju sorters kakor. Kakorna ingick i en ätbar konstinstallation som jag arrangerat med sju sorters kakor, rosor och dikter. Det tog mig några timmar att arrangera installationen men jag blev nöjd med resultatet så det var det värt. Den estetiska fikan blev ett uppskattat inslag för såväl öga som smak.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

 

 

 

Spänningen stiger och jag lyssnar på Walk On Water

Nu är det mycket som händer. I söndags skickade jag iväg filerna med manuset till tryckeriet. Idag när jag kom hem, låg första korrekturet och väntade i brevlådan. Ikväll blir det inspektion av text och omslag innan jag vet om jag vågar trycka på knappen för grönt. Några frågetecken finns det allt, så imorgon, efter jobb, kan det vara så att jag susar iväg till tryckeriet.

Mycket händer som vanligt på en och samma gång. På galleriet är vi mitt uppe i arrangemanget kring kulturkalaset som inträffar på lördag och idag kollade jag in broschyrerna som kommunen tryckt upp.

I programmet står det att jag ska läsa poesi, inte bara en gång utan två gånger. Ärligt talat. Hur tänkte jag där? Ibland undrar jag om det är något allvarligt fel på mig? Fast å andra sidan beror det ju på hur man definierar ”fel”, om fel är detsamma som att man inte är som alla andra så är ju svaret solklart, det är fel på mig, men å andra sidan, vem är som alla andra när alla är unika. Oavsett, låt oss alla bara vara de unika personligheter som vi är.

Vilket kulturkalas vi ska ställa till med här i Svedala på lördag och jag ska arrangera en estetisk konstfikainstallation med sju sorters kakor, så alla ni som är poesi, konst, quiz och kaksugna hälsas varmt välkomna till Galleri KVIS på lördag den 6 oktober kl 15-20. Vill ni läsa vad lokaltidningen skrev om våra SveDalahästar så finns det en länk här.  

Jag preparerar mig själv med sådant som är välgörande för kropp och själ, och för tillfället är det bodypump som gäller för min del. Det är sjukt ansträngande men ger så otroligt mycket energi tillbaka.

Jag går på vatten och det är 30 sekunder till Mars ***

Må väl och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson

 

Min SveDalahäst är en bevingad enhörning

Lördagen den 6 oktober är det kulturkalas i Svedala kommun och vi på Galleri KVIS står för vår lilla del av arrangemanget. I samband med förra årets kulturarrangemang kläckte jag idén om att vi kommande år skulle ha  temat svensk kultur. I somras kläcktes ytterligare en idé, när en av våra styrelsemedlemmar skulle åka till Nusnäs. Vi bad henne att köpa med sig omålade trähästar som vi har sandpapprat och slipat till. I höstas kläcktes nästa idé. Vi arrangerar ett styrelsemöte där vi i styrelsen skapar en egen personlig SveDalahäst.Vad roligt vi hade! De flesta av oss hann inte måla klart på en kväll, utan fick ta med hästarna hem och färdigställa dem. Denna helgen har det varit smygvernissage för kulturkalasets utställning.

Min häst representerar sagorna, drömmarna och hantverket i vår kultur. Den representerar idéer, lekfullhet, kvinnokraft och skaparglädje.

Det känns gott att arbeta tillsammans med en styrelse som vågar vara lite innovativ. Inte för att det är första gången som någon målar trähästar precis… men det är första gången som vi gör det tillsammans på Galleri KVIS och vi på sätt och vis placerar vi den ursprungliga Dalahästen i rampljuset, genom att inspireras och skapa en egen variation som blir till en konstinstallation. Våra olika personligheter kan spåras i våra hästar.

Personligen så tycker jag att de alla är fina, var och en på sitt sätt och någon gång under veckan kommer hästarna att få en närmare presentation på Galleri KVIS hemsida. Det kan möjligtvis vara så att jag hinner uppdatera hemsidan ikväll innan jag somnar.

Må väl och ta väl hand om er där ute IRL och i cyberspace.

Christina Karlsson

 

 

Upprymd och förväntansfull

Livet är ett långt lärande och jag lär mig nya saker hela tiden. Jag är mitt uppe i de sista korrekturläsningarna av utförandet på min diktbok som snart kan skickas iväg till tryckeriet. Allt tar längre tid, är krångligare och kräver mer arbete än vad jag tänkte mig från första början. Lyckligtvis så har jag två erfarna bokutgivare som hjälper mig med tekniska detaljer, och den hjälpen är guld värd.

Bilderna i detta inlägg bjuder på ett smakprov. Bokens titel ser ni på översta bilden, och ett litet utsnitt ur bokens innehåll kan ses på bilden här nedanför

Upprymd och förväntansfull <3

Christina Karlsson

Galleri KVIS i mitt hjärta…

I lördags var det vernissage på Galleri KVIS. Ett stående inslag när det gäller vernissage på Galleri KVIS är att jag beger mig dit för att fotografera till galleriets hemsida. Jag finner alltid några verk som jag särskilt fastnar för och den här gången var det bland annat en av Anna-Karin Wihlborgs fantastiskt fina etsningar från hennes retrospektiva samling.

Christina Karlsson

 

En utställning och en erfarenhet rikare…

Skåne är vackert! Kolla bara in det här fotografiets speglingar, som jag råkade knäppa av när jag skulle aktivera mobilens GPS för att hitta rätt väg till vernissagen på Solsäter.

Vilka dagar! Efter en intensiv arbetsvecka och arbetsdag i fredags åkte jag direkt till vernissagen på Solsäter. Den här helgen har den jurybedömda utställningen i Öppna Sinnens regi ägt rum. För mig kändes det otroligt lyxigt att bara kunna glida in och delta i vernissagen.

Jag blev nöjd med hur arrangörerna valt att hänga upp mina alster. Hela utställningen var överlag fantastisk välarrangerad, snyggt hängd och det känns gott att ha varit en del av den här utställningen.

Idag var det sista utställningsdagen och då fick alla vi som deltagit i utställningen ett tjusigt intyg.

Mina dagar den senaste tiden har varit en bergochdalbana, sprängfylld av åtaganden och händelser av olika slag. Jag skriver om delar av min vardag, men det jag väljer att skriva om är långt ifrån allt som händer. Oavsett vad, så lever jag min dröm i konstens tecken…

Må väl <3

Christina Karlsson

 

 

Vad säger en bild?

Vad säger en bild?

Vad säger bilden om fotografen?

Vad säger bilden om det föremål som avbildas?

Vad säger bilden om den som betraktar?

Vad säger bilden om den som aktivt påbörjar en dialog med bildens avsändare?

Vad säger bilden om den som talar om bilden, utan att tala med vare sig bilden av det avbildade eller fotografen?

Vad säger en bild? Kan bilder överhuvudtaget tala? Och när blir en bild egentligen en bild?

Må väl!

Christina Karlsson

En helg i konstens tecken…

Spenderade lördagen tillsammans med Galleri KVIS styrelse. Vi andades in friska havsvindar i Kåsebergahamn, åt räkmacka, njöt av solskensglitter och lyssnade till fiskmåsfnitter.

Vi besökte Åsa Melin och hennes vackra väktare på Galleri Peppinge.

Vi inspirerades av fantastiska alster på Tjörnedala konsthall där vi guidades runt bland lekfulla konstverk av Åsa Wrangel.

Jag kunde inte låta bli att göra en Stockholmsresa genom att ta ett spegelfoto i ett av Kjell G Nilsons stilrena vackra Stockholms motiv.

Eftermiddagskaffe tillsammans med bästa konstgänget på Madame Blå. Himla gott och trivsamt.

Svedalas kulturkalas närmar sig och planen är att vi i styrelsen ska ställa ut SveDalahästar, så söndagen gick i hantverkstrendens tecken. Jag ägnade tid tillsammans med två träbitar/hästar från Nusnäs som ska förvandlas till SveDalahästar. Just det att arbeta med händerna är alltid så inspirerande och välgörande för själen.

Sist men inte minst så har vi varit och röstat. Fikat med nära och kära, pratat om valet, diskuterat och spekulerat kring resultatet. Vem ska få tillräckligt många mandat för att leda vårt land?

Och sen har jag en hel del annat att berätta också, med det tar vi en annan dag…

Må väl!

Christina Karlsson

Konsten att leva ett liv… i konstens tecken

Varje dag är en ny dag, en ny verklighet fylld av nya möjligheter. Gårdagen är historia, morgondagen är framtid och nuet är vår verklighet. Den här hösten känns otroligt spännande och jag lär mig något nytt varje dag. Mitt arbete som lärare slukar visserligen upp den mesta av min tid, men den tid som återstår använder jag omsorgsfullt för att verkligen fullt ut kunna leva min dröm i konstens tecken.

Jag är engagerad i konstlivet på orten där jag bor, och driver tillsammans med Galleri KVIS styrelse ett av Sveriges personligaste och enligt mig finaste konstgallerier. Utställningsperioderna varar oftast över två helger, så var tredje helg är det vernissagemingel och dags för mig att fotografera och uppdatera galleriets hemsida. Gårdagens vernissage bjöd mig på en vacker och inspirerande promenad genom en utställning med Olika landskap.

Jag gillar de där inspirerande samtalen som uppstår på galleriet. Samtal om konsten, teknikerna och livet i allmänhet.

Min lördag rymde så mycket mer. Äntligen en lördag då både jag, Anders och kidsen var lediga på samma gång. Robin tog tåget ner från Karlskrona, Emelie körde hit från Lund och vi ställde till med en liten familjekräftskiva med massor av godsaker och fina samtal om höstens många olika projekt.

Uppspelt som jag är/var så glömde jag att ta med familjen ut på den obligatoriska trädgårdsrundan. Jag som skulle visat upp de fina solrosorna som står i full blom. Jag tycker att solrosen är en fascinerande, glad och magnifik blomma.

Sist men inte minst så bjuder mitt bokprojekt på massor av spännande utmaningar. I kommande vecka ska jag få hjälp med att infoga layouten till bokens omslag i ett program som jag saknar, men som är kompatibelt med hur tryckeriet vill ha det. Målet om att boken ska kunna lanseras under hösten 2018 står kvar, och jag är i full färd med att skapa en hemsida för detta projekt. Ska jag ro det här i land så gäller det att sätta fart. Mer info följer i kommande inlägg.

Må väl och njut av sensommarens fägring!

Christina Karlsson

 

 

 

Speglingar som uppstår

Godmorgon världen!

Idag delar jag med mig av ett fotografi som är en spegelbild från häromdagen när jag kikade in genom vårt köksfönster. Jag kan inte låta bli att fascineras av mönster och speglingar som tillsammans skapar flera bilder i en bild.

Den senaste veckan har varit en prövning med en tung händelse/sjukdom i min närhet, men det finns alldeles för mycket negativt i världen för att låta något sådant ta över. Ingen blir friskare av att jag deppar. Jag väljer att fokusera blicken på det som är vackert och fint. Ljuset finns ju trots allt överallt, det gäller bara att se det.

Envishet lönar sig. I förra veckan lämnade jag in fem fotografier till en jurybedömd utställning. Fotografierna hade jag packat in i bilen på morgonen och efter arbetsdagen ställde jag in min GPS, och körde vilse. GPS:en ville lura in mig på en liten väg där man inte fick köra och naturligtvis svängde jag inte in där utan fortsatte att köra och hamnade i någon form av cirkelmönster utan att komma rätt. Det var sent på fredagseftermiddagen och jag kände mig ganska sliten, ett tag funderade jag på att ge upp men skam den som ger sig. Jag hittade såklart rätt till sist 🙂

Igår när jag kom hem och öppnade min privata dator fanns där ett mejl som berättade att alla mina fem fotografier hade blivit antagna till den jurybedömda utställningen. Gissa om jag blev glad!

Ha en fin dag,

och kom ihåg att aldrig ge upp!

Christina Karlsson

 

 

 

Dag 8 i Washington DC, del 2

Dag 8 och här går jag och Emelie uppför trappan till The Supreme Court, USA:s högsta domstol. Arkitekturen imponerar med sin höjd, byggnaden är ljus, stilren och inspirerad av den antika klassiska korintiska arkitekturen. Byggnaden som färdigställdes år 1935 ritades av arkitekten Cass Gilbert. Symbolspråket kommunicerar tydligt vilka värden det amerikanska rättsväsendet värnar om och i besökscentret finns en utställning som förklarar vad de olika symbolerna representerar.

Ugglan representerar visdom.

Vacker spiraltrappa som på något vis påminner om en snäcka.

Reflektioner efter första dagen i Washington: Staden är ljus, rymlig, fräsch och vi upplevde den som lite mer besöksvänlig än New York. Längs med hela The Mall i Washington DC finns stora grönområden, vackra växter, rymliga gator och trottoarer. I Washington är det dessutom fri entré till de flesta museer och restaurangerna har humanare priser. Den allmänna stämningen kändes lugnare och vänligare i Washington DC, jämfört med New Yorks lite mer kaxiga storstadsattityd.

Avslutningsvis så känns det gott att blogga om resan i efterhand, eftersom det nästan blir som att återuppleva resan igen och dessutom upptäcka en ny dimension av dess innehåll.

Christina Karlsson

Morgonstund…

Jag dricker kaffe och njuter av en lugn och skön söndagsmorgon. Solen skiner utanför fönstret. Vinden får trädens grenar att långsamt röra sig fram och tillbaka som om de vinkar åt mig och hälsar mig välkommen ut på promenad.

Framför mig i köksfönstret står skulpturen Stående besökare, från det Ofattbara 3.0. Jag gillar kontrasten mellan besökaren och det gröna utanför fönstret, speglingarna som skapas i fönsterrutan får olika nyanser beroende på dagens ljus.

Söndagar förväntas rymma en hel del, sådant som inte hinns med under veckan men jag tänker ta dagen med ro, göra det jag ska göra och kanske lite mer eller mindre beroende på hur dagen artar sig. Galleriet ska öppnas och stängas så det blir två svängar dit, en tur till affären, lite städning här hemma, besök från far och bror, lite administrativ jox som måste göras, planering av kommande arbetsvecka, företagande och planering av en kommande diktboks resa.

Må väl och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson

Dag 8 i Washington DC, del 1

Följ med på en liten bildkavalkad från vår första dag i Washington DC. På bilden ovan ser ni Emelie, mig och Anders framför Kapitolium. Vi inledde dagen med att styra fotstegen mot Capitol Hill, för att besöka maktens centrum.

Namnet Kapitolium kommer från den historiska kullen Capitolium i Rom, och det syns tydligt att arkitekterna hämtat sin inspiration från romarrikets antika byggnader. Såväl utsida som insida kommunicerar att vi befinner oss i maktens boning. Vi guidades runt i besökscentret, kongressen och senaten. Hela byggnaden är fylld av vackra skulpturer och målningar som kommunicerar ett tydligt bildspråk. Det syns tydligt att USA inspirerats av och gärna knyter an till europeisk historia och kultur genom att välja den här typen av arkitektur.

I ett av rummen finns skulpturer föreställande personer som på något sätt varit betydelsefulla för USA:s historia. Skulpturer från olika delstater. Tiden är minst lika central här som på alla andra platser och jag fastnade för det här skulpturen med sin klocka.

I anslutning till Kapitolium finns en tunnel som leder raka vägen till det fascinerande biblioteket, The Library of Congress. Här står jag i bibliotekstrappan iklädd min blåblommiga klänning och insuper atmosfären på biblioteket, beundrar vägg- och takmålningar, samt de många fina citaten som likt kronan på verket ramar in de olika dörröppningarna.

”Books will speak plain when covnsellors blanch”

Gutenbergs bibel från 1400-talet är placerad innanför en glasmonter

Utsidan av The Library of Congress. Ljust, rymligt och storslaget på en och samma gång.

I skrivande stund inser jag att inlägget skulle bli alldeles för långt om jag försöker klämma in allt i ett inlägg. Därför sparar jag fortsättningen på åttonde dagen till ett kommande inlägg.

Må väl och njut av dagen!

Christina Karlsson

 

 

 

Dag 7- Vaknar i New York, mellanlandar i Gettysburg och somnar i Washington DC – del 2

Vi fortsatte vår bilresa och åkte vidare till Gettysburg, området där nord och syd utkämpade det avgörande slaget år 1863 under det amerikanska inbördeskriget. Både maken och dottern är intresserade av krigshistoria så det tog ett tag innan vi kom ut från museet och då var det dags att köra rundturen för att kolla in de olika platserna i området där slaget ägde rum. Naturen i Gettysburg är vacker och det känns märkligt att tänka sig att ett så blodigt slag ägt rum på en sådan vacker och fridfull plats.

Amerikanerna är bra på att lyfta fram sin kultur och historia genom att placera ut massor av minnesmonument och skulpturer av betydelsefulla personer och händelser. Här sitter jag och för en dialog med Lincoln och på bilden nedan syns min dotter tillsammans med General Lees minnesmonument.

Gettysburg är som allt annat i USA, dvs mycket mer och större vad man förväntat sig och plötsligt befann vi oss i tidsnöd med tanke på att biluthyrningsfirman i Washington  skulle stänga kl 22.00. Det blev snabbmat i bilen ut ur Gettysburg på väg mot nästa stad.

I Washington DC hade det hunnit bli mörkt. Världens trafikstockning med massor av bilar och trängsel väntade i området där bilen skulle lämnas in, plus att den infarten GPS:en hänvisade till var stängd. Vi fick helt enkelt köra runt och leta. Våra mobiler laddades ur en efter en, powerbanken tog slut och vi blev alltmer stressade. Tack och lov så lyckades vi hitta rätt. och hann precis lämna in bilen precis strax före det att bilfirman skulle stängas. Därifrån blev det taxi raka vägen till hotellet och väl på plats i vårt rum tog det inte särskilt lång tid att somna.

Vilken tidsoptimistisk dag! Vaknar i New York, besöker Rocky steps och äter frukost i Philadelphia. Kollar in museum, kör på rundtur och äter middag i Gettysburg (om man nu kan kalla snabbmaten längs med vägen middag) och somnar likt stockar i Washington DC. Inställda på att stiga upp i ottan kommande dag.

Väl mött!

Christina Karlsson

 

 

Dag 7 – Vaknar i New York och somnar i Washington DC – del 1

Vi steg upp tidigt, packade väskorna och tog taxi till biluthyrningsfirman där vi hade förbokat en bil. Tanken var att vi skulle komma iväg före det att morgonrusningens trafikstockningar satte igång. Det tog emot att lämna New York och vi enades om att vi gärna hade stannat några veckor till, samtidigt som vi såg fram emot dagens äventyr. Bilturen till Philadelphia gick smidigt och vi var framme strax före det att konstmuseet öppnade, så vi hann med att fotografera och undersöka omgivningarna innan det var dags för frukost på konstmuseets café.

Målet med besöket i Philadelphia var att kolla in Rocky Steps, dvs de kända filmscenerna från trapporna upp till utsiktsplatsen framför Philadelphia Museum of Art. Har ni sett Rockyfilmerna så vet ni vad jag menar, om inte så kan ni skriva sökorden Rockysteps på youtube så hittar ni filmklipp. Skulpturen som föreställer Rocky Balboa står vid uppgången till museet som ni ser i bakgrunden på fotografiet.

Jag gillar att omge mig av inspirerande visdomsord och dagen till ära fastnade jag för följande citat. ”Going in one more round when you don´t think you can. That´s what makes difference in your life.” (Rocky Balboa)  – Och visst ligger det en hel del i att det är speciellt, när man vågar utmana sig själv, ta stegen framåt in i det där okända och göra sitt bästa för att klara av det man befarade att man inte skulle klara av. Det är då man lyckas gå framåt och göra skillnad i sitt eget liv. Oavsett om man lyckas eller ej så blir man ju alltid en erfarenhet rikare.

Jag blickar ut över Philadelphia, en stad jag gärna skulle vilja undersöka lite närmare. Det fanns fotavtryck som visade var man skulle stå om man ville inta samma position som Rocky har i filmen.

Framför museet finns en park med vackra monument och fontäner, och som svensk känner man sig stolt över att det finns en hel del anknytningar till vårt land. Här ser ni delar av en fontän som är ett hyllningsmonument till den svenske uppfinnaren John Ericsson som levde på 1800-talet. Många av de svenskar som utvandrade till Amerika har satt avtryck och bidragit till att skapa den amerikanska kulturen som därmed till viss del är inspirerad av vår svenska och europeiska kultur.

Emelie blickar ut över Philadelphia och vi hade som sagt gärna stannat längre, men det  är mycket vi vill hinna se och på dagens agenda före Washington DC, står ett besök i Gettysburg – men det får ni läsa om i ett annat inlägg.

Christina Karlsson