Julförberedelser – in medias res

151223_1

Det är dagen före julafton. Granen är klädd och vi förbereder julfirandet. Jag har bakat Rocky roads och mera julgodis är på gång. Jag förbereder dukningen med att vika servetter som julgranar. Julklapparna är inslagna och placerade under granen.

Hyacinterna är planterade i glas och doften av nejlikeapelsiner sprider julstämning. Idag är det en hel del som ska förberedas inför morgondagen.

151223

…och mitt i den vilda julhandeln upptäcker jag att min favoritpoet Eva-Stina Byggmästar under året har givit ut en ny bok, I tvillingarnas tecken. Jag köpte den på direkten. Fattar inte hur jag kunnat missa att denna juvel gavs ut redan i somras… Jag som älskar Byggmästars underfundiga poesi som är som balsam för själen…Den första strofen jag fick syn på när jag började bläddra var

 

” Världen förväntar sig

att vi ska välkomna den

med ett leende

på våra läppar.

Så det är det

vi gör”

151221

Om att våga utmana sig själv och flytta fram gränser för vad som är möjligt…

151219_1

Balett är något jag av flera anledningar alltid fascinerats av. Balett är så förtrollande vackert, och det vanligaste är att om man ska dansa balett gör man det när man är barn och därefter fortsätter några medan andra slutar. Jag har aldrig dansat balett annat än i fantasins magiska värld men alltid tänkt att jag skulle vilja pröva, och nu när det äntligen dök upp en möjlighet att få träna balett för en rysk balettdansare…

Ja, då är jag inte den som låter mig hindras av sådant som ålder eller mina icke existerande danskunskaper. Jag tänker att det är bra med utmaningar och så länge jag lyssnar på min kropp och inte provocerar den till att göra mer än vad som är möjligt med tanke på gamla skador…. är det bara att göra sitt bästa och köra på efter bästa förmåga. Idag tränade jag balett för andra gången i mitt liv och det är vansinnigt svårt men så himla roligt att jag tänker fortsätta träna och göra mitt bästa.

151219

Den här fina väggmålningen fotograferade jag i trappuppgången på huset där vi träffas och tränar balettdans. Jag är så tacksam för att min kollega tipsade mig om balettträningen och jag ser fram emot att någorlunda kunna behärska de rörelser och positioner som vår lärare i balett visar. Idag har jag stretchat hela kroppen mer än vad jag gjort på länge… försökt mig på några av de fem balettpositionerna, böjt benen i en plie, grandplie, hoppat och försökt att trippa fram graciöst med småsmå steg….likt en fågel (blink) och sedan kan ni tro att vi skulle sväva fram som svanar…. och då tappade jag kontrollen över min motorik….. inser själv att mina rörelser är något oviga och knappast graciösa men jag fortsätter att träna eftersom jag vet att envishet ger resultat och jag känner mig så vansinnigt taggad att jag längtar efter nästa träningstillfälle…

151219_3

Men som sagt, nu är jag åter hemma, det är lördag och jag bara njuter av att det är första dagen på min julledighet. Tar mig tid att softa, även om jag har massor av grejer som ska göras….men först ska jag bara återhämta mig och buffra energi. Hösten har varit lärorik och intensiv med tanke på att jag börjat på en ny arbetsplats med allt vad det innebär. Och jag känner mig något mör men nöjd ändå efter dagens balettträningspass. Just nu ligger jag bara här och njuter av vetskapen av att min julledighet bara precis har börjat och alldeles strax ska jag stiga upp och laga till en smarrig lördagsmiddag.

Jag önskar er alla en finfin julvecka och självklart så undrar jag hur ni har det där ute i cyberspace?

Om att skapa andrum och ta en promenad….

151202_2

Kreativiteten flödar. Men många signalerar en upplevelse av extremt mycket som ska hinnas med på otroligt lite tid. Extremt mycket arbete och nästan ingen tid alls. Hur går den ekvationen ihop? Och hur hanterar man den här typen av situationer? Min strategi är att skapa andrum, att stanna upp i tillvaron och reflektera. Andas. Fundera över de mest grundläggande frågorna som: – Var befinner jag mig just nu och vart är jag på väg?

Varför är det så viktigt att reflektera? För mig är det viktigt att reflektera för att upptäcka alla de där små detaljerna som alltid förgyller tillvaron.  Estetiken, konsten, orden, människorna, naturen, tillvaron och musiken, men mest av allt estetiken. Vad vore livet utan konst och estetik?

När jag blir trött i huvudet är bästa medicinen…. en promenad. Att bara dra på sig kappan och dra iväg på en promenad för att skapa balans i tillvaron. Speciellt när man upplever att man har extremt mycket att göra. Hjärnan mår bra av omväxling och andrum och att sitta inomhus en hel dag är alls inget vidare. Igår tog jag en sådan där liten 10-minuters promenad och på några få stegs avstånd finns inte bara en utan flera fascinerande byggnader…och nu på vintern när det börjar skymma och ljuset lyser med sin värme innanför fönsterna skapas de mest magiska kontraster av att vara inne, ute eller kanske både inne och ute på en och samma gång? Varför tycker jag om promenader? Jo, det är där på vägen, längs med promenaden, det är där jag stannar upp och ser estetiken, greppar flödet och meningen med livet.

151202_1

Det kan hända att jag ogillar vad du säger… men ändå, Jag är beredd att gå i döden för din rättighet att uttrycka din åsikt!

Det sägs att vi lever i en demokrati vars värdegrund betonar alla människors lika värde och rättigheter. I Sverige ges riksdagen rättigheten att representera folket via de ledamöter som röstas fram av oss vart fjärde år. Det sägs att vi lever i en demokrati där alla människor har rätt att delta i aktuella debatter och föra fram sina åsikter. Yttrandefriheten i en demokrati grundas självklart på förutsättningar där man visar respekt för sina medmänniskor och allas lika värde.

Trenden de senaste åren har tyvärr visat något annat. Trenden de senaste åren har visat ett samhälle av segregerade åsikter som ofta baserats på fördomar och okunskap. Ett konkret exempel är den rådande diskussionen om flyktingpolitiken. Många politiker har talat om att öppna sina hjärtan och Sveriges gränser för alla som vill komma hit. Andra politiker har talat om en oro för landets framtid, om bostadsbrist, om hemlösa invånare som fallit utanför det svenska välfärdssystemet, om gamla och sjuka som i somliga fall lever i eller på gränsen till misär. Medier har uppmärksammat allvarligt cancersjuka patienter som nekats sjukersättning, en psykiatri som inte har resurser att erbjuda samtalsterapi för självmordsbenägna patienter som är inlagda osv… Många vittnar om erfarenheter av stora brister i en välfärd med öppna hjärtan, där vi alltid hjälper vår nästa?

Vi är alla människor. Några tycks lida av hybris och tro att lilla Sverige kan lösa världens alla problem. Självklart kan vi alla drömma och önska att vi skulle kunna hjälpa hela världen, men det finns en tid för drömmar och det finns en tid för realism. Stategin hittills har uppenbarligen inte varit tillräckligt framgångsrik med tanke på hur det ser ut på många håll i vårt land just nu. Några skriker rasism när andra vill diskutera frågor som har med invandring, kulturella möten och flyktingpolitik att göra. Detta skapar segregation och kommunikationsproblem i samhället. Människors önskan att delta i en aktuell samhällsdebatt tas inte på allvar.

Jag ser en stor fara när människor som värnar om allas lika värde inte vågar yttra sig och engagera sig i samhällsfrågor pga att det plötsligt blivit etablerat att frysa ut och beskylla alla som vill diskutera invandring för att vara rasister. Jag ser en fara i att människor anklagas för att ha åsikter de aldrig givit uttryck för. Det finns inget som tyder på att den som vill begränsa invandringen och införa en mer utvecklad kontroll vid gränserna är rasist. Jag har förmånen att träffa många olika människor, med olika politiska åsikter och från olika kulturer och jag respekterar dem alla. Men jag blir bestört när jag upptäcker att människor som intresserar sig för samhällsfrågor och som anser att flyktingpolitiken måste förändras blir hotade och beskyllda för att vara allt från rasister till nazister. Man är inte vare sig rasist eller nazist bara för att man anser att vi bör förändra vår invandringspolitik.

Vi lever i en demokrati som baseras på en värdegrund om alla människors lika värde, och trots detta tycks det ha blivit allmänt accepterat att neka en stor del av befolkningen att uttrycka sin åsikt. Jag har sagt det förr och säger det igen, vi måste kunna diskutera frågor som handlar om invandring utan att vi för den skull behöver vara främlingsfientliga och rasistiska. Jag känner självklart för alla dem som är på flykt, samtidigt som jag känner för många andra människor i samhället. Jag tror dock inte lösningen är att alla kommer ”hit” med sina problem. Jag brukar leva efter principen att hjälpa min nästa men jag inser att förhålla mig till begränsningar, då jag vet att den som tar på sig mer än den orkar bära, den går under till sist.

En demokrati grundas på att allas röster ska få höras? Yttrandefrihet handlar trots allt om att utveckling sker genom möjlighet till samtal och utbyte av erfarenheter? Hur ska samhället utvecklas om vi kör över och bara tystar ner åsikter den stora massan inte vill höra? Jag tror på ett samhälle där människor ges utrymme att ha framföra och diskutera sina åsikter, oavsett om dennes åsikter är densamma som mina eller ej.  Jag tror på ett samhälle där man bemöter varann med ömsesidig respekt. Jag tror på ett samhälle där människor kan föra utvecklande dialoger, problematisera och komma fram till gemensamma civiliserade lösningar, utan att beskylla varandra för andras åsikter! Jag tror på ett samhälle som grundas på att vi faktiskt tar oss tid att lyssna på vad som verkligen sägs.

Christina Karlsson

 

 

 

Länge leve vardagen! …med höst, blommor, solsken och allt annat som hör till <3

151019Visst kan vardagen innehålla mindre angenäma känslor. Vardagen kan vara fylld av kravfylld stress, prestationer och deadlines som ska hållas…. Ibland kan känslan av vardag vara lika mörk som när man bestiger ett gigantiskt berg och samtidigt  nödgas att släpa med sig tyngsta, värsta ryggsäcken…någonsin. I värsta fall kan vardagen vara kolsvart…. Vardagen kan ha sina mörka stunder…

men jag tänker i strofer av Laleh,  ”Just because it’s black in the dark, Doesn’t mean there’s no color”. – Vardagen har sina mörka stunder men även om det är mörkt så finns färgerna där ändå. Ljuset överglänser allt *

Tänk så mycket fint vi får uppleva dagligen…. som att vakna upp, se soluppgången och höra morgonen gry…  mötas av ett leende, höra en vänlig röst, få ett sms från någon man tycker om, en kram av vän….Höra ljudet av ett höstregn och känslan av att nynna en sång…. uppleva känslan av hur vinden smeker ens kind… enkla ting som att dricka ett glas vatten, en kopp kaffe och läsa några väl valda strofer i en bok…. eller ett textutdrag som någon lagt ner omsorg och engagemang i att skriva…. – Sådana ting är fina! Känslan av att vara den som målar en berättelse av bokstäver. Känslan av att fylla sin väska med bilder och ord av kärlek. Lyckorus och samtal med en god vän. Känslan av estetiska upplevelser…av Färg, form och innehåll. Betydelsebärande lager av historia, nutid och framtid…. Känslan av att vara på väg, framåt mot nästa mål… Sådana ting, som känslan av att vardagen är ett paradis.

Med detta lilla inlägg vill jag hylla vardagen. Av någon anledning kan jag inte låta bli att bara älska vardagen, precis så som den är. Enkel och komplicerad… och precis som en bal på slottet….. kanske långtråkig, eller alldeles underbar <3

Vi lever i en visuell kultur; där bilden lever sitt eget liv och interagerar med olika texter beroende på vem som tolkar…

 150927_4

Bilden talar och interagerar med sin omgivning. Bildens språk är oftast kraftfullare än det språk som synliggörs i text. Bilderna får oss att uppmärksamma händelser och problematik. Bilder får oss att stanna upp, reflektera och reagera. Bilder väcker vårt intresse och vår längtan om att interagera, förändra, utveckla och lösa problem. Bilder får oss att vilja skapa och läsa texter som definierar och verbaliserar de där små detaljerna i verkligheternas bilder. Allt styrs egentligen av olika urvalsprocesser och beroende på ur vilket perspektiv man gör sitt urval kan en bild eller verklig händelse tolkas på helt olika sätt. Det kan handla om att vi fäster vikt vid såväl olika stora som små detaljer. Det jag nu diskuterar i en vidare bemärkelse är min tes om att; bilden är text och texten är bild.

150927_33

Vi lever i en visuell kultur och det är intressant det som Nicholas Mirzoeff säger om att det som kännetecknar den moderna visuella kulturen är vår ökande tendens att visualisera även sådan som inte är visuellt i sig själv.

”One of the most striking features of the new visual culture is the growing tendency to vizualize things that are not in themselfes Visual.” (citat s. 5, ur boken på bilden ovan)

Nicholas Mirzoeffs, An introduction to Visual Culture är en betydelsefull bok som tydliggör visuell kultur. Boken har bott hos mig i flera år och jag har en förmåga att vilja återkomma till den här boken för att läsa och tolka intressanta utdrag med jämna mellanrum.

Bilden är alltid densamma men ändå föränderlig på en och samma gång. Tolkningen finns i betraktarens öga, och Vi Lever i en Visuell Kultur.

150927_6

Det här är sådant som jag ofta går och funderar på ….Vad funderar du på?

 

 

fredagspoesi med förväntan och solsken

150925

Fredagsmorgon,

jag stiger upp,

läser konstvärlden,

plockar blommor,

och dricker kaffe med poesi.

Jag andas in solsken

och andas ut…trötthet.

*

Ser stjärnor.

och känner in dagen.

Tänker,

Filosoferar.

– Jag Är …  en ny dag

ett oskrivet blad…

Allt är möjligt och jag

njuter av en helg som nalkas

*

Läser mina strofer

och Tänker att det är fint

att bara vara…

Andas in Dagen

Nöjd

*

och alldeles strax drar jag iväg till min arbetsplats

dagen innehåller Hamlet, poesi, författarskap, Tal med anknytning till aktuella händelser och betydelsefulla Ting, Oscarsbelönad film baserad på Virginia Woolfs,

Mrs Dalloway

– Jag köper mina blommor själv…..

och tänker att jag har världens bästa jobb…

Ny Dag Nya Möjligheter

Nu Kör Vi…

<3 Hoppas att alla ni som läser får en alldeles underbar fredag.

och en ännu finare helg <3

Jag räddar livet på en bok, och som tack berättar den en saga för mig.

150922

Där låg den,

– en gammal bok med gulnade sidor

Någon hade placerat boken,

i en skräphög med sådant som skulle kastas.

150922_1

Jag räddade livet på denna fantastiska varelse,

som handlar om en prinsessa som tappat bort sin krona….

och som Tack har boken lovat

att bjuda mig en ögonfröjd av vackra illustrationer!

150920Ibland är det inte bara i sagornas värld

 Somliga dagar

är Livet en Saga!

och det finns rosor

och en lyckobringande drake…i formen av ett broderi på en syndigt röd kimono som maken packade upp ur sin väska… Han kom just hem från Kina… och jag kom hem från mitt arbete…och nu har jag sagt – Äntligen, vad fint att du är hemma igen<3

150922_3

Man blir yr….

Jag lyssnar på Gyllene Tider…. Tänker retorik. Lyrik. Solsken och sång. Dispositionen är central. Det finns alltid en inledning, en avhandling och ett avslut…

Hör toner av – Man blir yr… Kommer hem helt desperat, har jobbat som fXn..  kastar en blick på min skärm och snart är jag här…..

Vardagen är alldeles underbar och fullständigt galen på en och samma gång… Jag nystar garn, tappar trådar och virkar mest hela tiden…. fast å andra sidan beror det på ur vilket perspektiv man betraktar min saga, för i verkligheten virkar jag för tillfället inte alls – annat än i metaforer… jag virkar klockor och dansar i något slags ekorrhjul som för tillfället hela tiden snurrar fortare och fortare. Man blir yr! och då kan man ju fråga sig vem Man i detta sammanhanget egentligen är?

Jag trivs med mina dagar men efter en intensiv vecka med återkommande huvudvärk känns det särskilt gott att hålla lördag. Idag ska jag softa, gå på galleri, unna mig en shoppingtur på stan, ta en fika med en fin vän och njuta lördag tillsammans med min kära make…

Det är lördag, and I Love It!

 

 

höstdagar och sensommarsonetter…

150906_1

Vi smakar på ord,

som består av höstdagar och sensommarsonetter.

Gäster anländer med glada blomster,

och dagar avlöser nätter…

150906_4

Vi betraktar speglingar av verklighetens varande…nu förvandlas till en framtid som blir till historia på en och samma gång.

150906

Vi dukar långbord, bakar sötsaker och arrangerar…

150906_3

med gröna kvistar och några blomster,

på ett bord som rymmer samtal…

Om höstdagar och sensommarsommarsonetter…

150906_2

Estetiska boktravar av litteraTur, eller nätta e-böcker gömda i en hårddisk bakom en skärm…

150903_2

Jag tycker om böcker, till den milda grad att jag kan bli alldeles uppspelt och lyrisk av en efterlängtad bok. Jag kan inte gå förbi en bokhandel eller ett bibliotek utan att känna ett behov av att gå in och botanisera bland bokhyllor som för mig ännu är outforskade och jag kan inte låta bli att le när jag finner en ny bokvän eller återser en av mina käraste äldsta bokvänner.

När jag kommer hem till någon för första gången är jag alltid nyfiken på att kolla in vilken litteratur jag kan finna. Inte för att jag vill döma och sortera in någon i litterära fack för klassiska kanons, utan därför att litteraturen lär mig att känna människan bättre genom samtal om vad litteraturen faktiskt säger. Ibland tolkar vi människor det vi läser eller hör på helt olika sätt… och det är både intressant och utvecklande att fundera över olika tolkningsmöjligheter.

150903

Att läsa är att resa till en förtrollad värd av kunskap, av magi eller av fantasi… lite beroende på vilken bok man väljer att läsa.

150903_4

Jag tycker om känslan av att hålla en bok i handen, känna på papperskvaliteten, undersöka typsnittet och svärtan i det svarta trycket i kombination med det ljusa pappret. Jag tycker om att titta på bilderna, bläddra och interagera med boken genom att låta den följa med till olika platser. Jag brukar markera intressanta platser i boken med små post-it lappar eller gem i olika färger och jag har en förmåga att omge mig med böcker som ligger i små boktravar lite varstans här hemma. Böcker i fysisk form både inspirerar och intresserar med sin blotta uppenbarelse.

140825_5

Jag tycker om att fotografera böcker i olika poser, och jag tycker om att betrakta innehållet i de signaler och det språk trycksvärtan sänder från sina boksidor.

Allt har sina för- och nackdelar. Jag har prövat att läsa e-böcker, och även om jag fann en del vinster i e-bokens nätta uppenbarelse, kan jag inte låta bli att sakna den fysiska bokens autentiska uppenbarelse. E-bokens fördel är att den ryms i en dator, och därmed inte väger så mycket. Man kan fylla datorn med många böcker utan att denna för den skull blir tyngre att bära, men om datorn får virus, kraschar eller mister all sin kraft blir e-boken lika otillgänglig som en bortglömd pappersbok…

Jag som trots allt, frivilligt häckar vid min dator åtskilliga timmar dagligen. Jag som njuter av all den teknik min dator kan erbjuda. Jag som kan bli lyrisk av att läsa era blogginlägg, av att photoshopa mina fotografier och skriva märkliga och helt vanliga texter i min dator. Jag föredrar trots allt den traditionella, vintageaktiga och hederliga varianten av fysiska pappersböcker.

Jag inser dock att min känsla är min personliga upplevelse, och nu är jag nyfiken på vilken typ av bok du föredrar och varför? Är du en sådan som föredrar den digitala e-boken eller den fysiska boken med äkta bokblad?

 

The Winter is Coming…

150829_5

Vi njuter av sensommar med soliga dagar och ljumma kvällar. Gräsmattan lyses upp av gyllengula höstlöv. Löv som stillsamt dalar till marken. Luften känns allt kyligare och det är mörkt när jag stiger upp, men ännu lyser solen när jag åker hemifrån. Vintern närmar sig med små steg och jag ser fram emot att lysa upp mörkret med levande ljus, varmare plagg och mjuka sköna filtar.

Det har varit en fin sommar, och jag ser fram emot att uppleva en ny höst som ebbar över i vinter för att så småningom bjuda på ännu en spektakulär och färgsprakande vår och sommar. The Show Must Go On!

Vilka tecken bjuder årstiden hos er?

det är både sensommar och scensommar på en och samma gång

150824

Det är sensommar. Solen skiner och det finns dagar då jag njuter av att ha tid för lunch. Tid för lunch nära havet. Tiden springer och ekorrhjulet rullar på …. allt snabbare för varje dag.

Fjärilarna ställer till med ett spektakulärt skådespel på en alldeles speciell scen. Scenen är vår fjärilsbuske. Det är en sen sommar och scensommar på en och samma gång.

150824_1

Kvällarna är ljumma och det har varit en fin säsong för kräftor… Idag är det en Ny Dag!

150824_2

 

Hon varvar ner till rytmen av varm choklad…

150813_1

Semestern är slut…och jag kommer hem sent.

Varvar ner.

Njuter fredag.

Dricker varm choklad,

med ingefära och rosenblad.

150814

Jag köper rosor till mig själv.

150813

Vilken vecka!

Jag packade väskan för att resa till olika platser,

hit och dit

fram och tillbaka

mellan arbete, hem, galleri och andra platser

och, Till huvudstaden

och det var möten , planeringar, föreläsningar

och happenings på en och samma gång…

och det är intensivt men fantastiskt utvecklande,

och roligt på samma gång.

150813_2

Jag kommer hem,

buffrar helg,

 håller fredag,

och

önskar eder alla ett alldeles underbart veckoslut <3