Kvinna i avantgardet

Sommarens tidsresa gick tillbaka till 1900-talets första hälft. Till en tid då man som svensk konstnär hade möjlighet att göra som Sigrid Hjertén (1885 – 1948) och resa till Paris för att gå i lära hos Henri Matisse. När Sigrid Hjertén reste hade hon redan hunnit utbilda sig till och arbeta som textilkonstnär. Resan till Paris kom att förändra hennes liv, ty det var där hon träffade sin blivande make Isaac Grunewald och det var där hennes måleri utvecklades och tog fart. När hon kom hem från Paris kom hon att bli en av Sveriges ledande frontgestalter för avantgardet där hon både hyllades och kritiserades för sitt färgstarka måleri.

Många av de brev som utväxlats mellan Sigrid Hjertén och hennes nära och kära har bevarats vilket i sin tur bidrager till att ge en trovärdig och fängslande bild av det liv hon levde. Utdrag ur personliga brev tillsammans med en resultatet av en grundlig efterforskning presenteras i kronologisk ordning och det finns nog inte något läsande hjärta som kan låta bli att känna sorg över det öde som avslutade denna fantastiska konstnärinnas liv. Sigrid Hjerténs målningar och verk är och förblir en av våra mest färgstarka imponerande konstnärliga förebilder från den avantgardistiska tidpunkten i början av 1900-talet.

Läs mer om Sigrid Hjerténs liv i boken, Kvinna i avantgardet; Sigrid Hjertén. Liv och verk som är skriven av Görel Cavalli-Björkman (2017, Albert Bonniers förlag). En fantastisk bok för dig som fascineras av Sigrid Hjerténs konstverk, eller för dig som är nyfiken på att veta mer om hur det var att leva och verka som kvinna och konstnär i början av 1900-talet. Boken innehåller dessutom många fina färgbilder av hennes målningar. Jag har lånat boken på biblioteket men det här är en sådan bok jag gärna skulle vilja ha i mitt eget bibliotek.

Känner du till Sigrid Hjerténs konstverk och vad tycker du om hennes konstnärsskap?

Tack för att du tog dig tid att läsa. Må gott och ha en fortsatt fin dag!

Christina Karlsson

Årets bästa: Haikumagasinet #4

Årets bästa magasin! Haikumagasinet #4 (Fri Press 2022) är ett magasin som tål att läsas om och om igen. Närhelst man behöver dra sig undan för att få ett litet andrum och njuta av en filosofisk stund tillsammans med bild och text. Haikumagasinet är ett kreativt magasin som bygger på idén att kombinera dikt och bild. Dikterna visualiseras av illustratörer som via sina bilder bidrar med sina poetiska tolkningar via sina bildserier. Traditionen att illustrera haikudikter kallas haiga och är lika gammal som haikun själv. I Haikumagasasinet finner man en härlig kombination av nya dikter varvade med gamla klassikerna som tex Basho och Issa.

Det fina med Haikumagasinet är att det passar för alla åldrar från barn till gammal. Illustrationerna bjuder lekfullt in läsaren till poesins förunderliga värld samtidigt som det finns utrymme för den vana läsaren att finna nya infallsvinklar och en stunds andrum via de fina tolkningarna.

Bildutsnitt från Haikumagasinet#4 (2022)

Haikumagasinet inleds med en kort presentation av poeter och illustratörer, därefter är det fritt fram att följa med på en förunderlig resa in i haikudiktens förtrollande värld. Jag bidrar på sätt och vis till magasinets innehåll via min yrkesroll som lärare där jag startat upp ett samarbete med förlaget som gör det möjligt för några av mina elever att få sina illustrationer publicerade och i år är det så många som sju av mina elever som fått sina illustrationer publicerade i magasinet. Det är den här typen av projekt jag brinner för, projekt som skapar möjligheter och ger ungdomar möjlighet att pröva sina vingar, tro på sig själv, göra sina röster hörda och våga visa upp sina bilder i olika sammanhang. Vill du veta mer om Haikumagasinet så kolla in förlagets webbsida.

I skrivande stund njuter jag av semester med möjlighet att prioritera tid för att komponera nya dikter, skapa nya målningar, läsa massor av böcker och självklart återkomma till att bläddra i ett och annat Haikumagasin.

Ha en underbar dag och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Skaparglädje – när den är som bäst…

Monokromt

Veckan efter midsommar brukar vi på Galleri KVIS arrangera skapardagar. I år förnyade vi vårt koncept genom att arrangera tre helt olika workshops med olika tema, tekniker och material. Första dagen var det Artmoney som stod på agendan, andra dagen Monokrom skaparglädje och tredje dagen Urban sketching. Bakom mig har jag tre dagar med kravlös skaparglädje i konstens tecken, och nu känns det att semestern har börjat på riktigt. Syftet med skapardagarna är att skapa bara för att det är kul, bonusen är möjligheten att lära av varandra, dela med sig av sina konstnärliga förmågor, skapa och ha roligt tillsammans.

Artmoney under utveckling

Tidigare år har jag varit kursledare för de flesta av skapardagarna, så i år kändes det otroligt behagligt för mig att bara kunna njuta av att vara deltagare och låta mig inspireras av någon annan. De här dagarna var precis vad jag behövde som uppstart på min sommarsemester. På agendan finns en hel del konstnärliga projekt inplanerade, kanske lite fler än vad som är rimligt att hinna med men ambitionen och motivationen är helt klart på topp. Skrivarprojekt, måleri, läsning, poesi och kanske till och med en kommande utställning väntar runt hörnet…

Urban sketching

Har du någon liknande eller helt annan typ av aktivitet som du sucktar efter att få ägna dig åt och som ger dig massor av energi?

Må gott och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Ett magasin med tid för eftertanke

Haikumagasinet (Fri Press nr 2, 2020) är ett uppfriskande och rogivande magasin som kan läsas ur flera perspektiv. Uppfriskande ur perspektivet att magasinet består av illustrerade haikudikter och därmed kan läsas som ett seriemagasin. Rogivande ur perspektivet att magasinet innehåller haikudikter som kräver tid för läsning med eftertanke. Magasinet innehåller nitton haikudikter komponerade av tolv olika poeter och illustrerade av sex olika illustratörer. Gamla välkända haikudikter blandas med nykomponerade verk.

En klassisk haikudikt består av tre versrader, varav en har någon form av koppling till årstid. Dikten ska skildra någon form av iakttagelse och gärna ha en tvist på slutet, en tvist som kan ge innehållet i den första versraden en ny innebörd.

ur Haikumagasinet 2020, nr 2, sid 18. Haiku av Dag Persson och illustration av Sara Lundstedt.

När ”träden sover” och fåglarna har flytt är det vinter. Tvistens estetiska formulering är ”frostblommans vår”. Hur kan det vara vinter och vår på samma gång? Våren kommer efter vintern och när blommorna blommar då är det vår. Men om blommorna är frostblommor blir är det fortfarande vinter. En vinter med frostblommor är kall och vacker.

Haikumagasinet är en behaglig introduktion till haikudiktens magiska värld. Illustrationerna är ögongodis och haikudikterna en lisa för själen som jag varmt kan rekommendera.

Mer bild och poesi åt folket!

Christina Karlsson

Händelserna håller takten…

Livet är en blinkning, och varje gång vi blinkar händer något nytt men den här månaden har varit något extra. Inom loppet av en månad har min man och jag spontanköpt en ny bostad, samt hunnit skriva kontrakt på försäljningen av huset där vi bor just nu. Det hela känns en smula overkligt och det är kanske inte så konstigt med tanke på att vårt hus bara hann ligga ute på hemnet några timmar innan spekulanter hörde av sig, bokade förhandsvisning med mäklaren och köpte innan det att den offentliga visningen hann bli av. Jag har ännu inte kommit på något ord som passar för att beskriva den märkliga känsla jag har inombords just nu. Vi trivs där vi bor och har egentligen inte haft någon tanke på att flytta så vi flyttar inte härifrån, det handlar nog snarare om vi flyttar till något som innehåller den där extra lilla kryddan vi längtat efter. Jag kommer att få utrymme till en egen målarateljé och skrivarlya, utsikten är vidunderlig, skogen finns på gångavstånd och vi har massor av planer för huset och trädgården. Det finns till och med en spaavdelning med jacuzzi i trädgården.

Den här helgen ska jag försöka landa, smälta alla intryck och komma i balans. Flytten kommer inte att bli av förrän i slutet av augusti och med tanke på att själva affären gått så fort så känns det bra att bo kvar här en tid till, hinna packa och ta det lugnt med själva flytten. Idag ska jag powerboosta mig själv med en och annan promenad, så jag mäktar med terminsavslut och allt det där som ingår i det ”vanliga” livet. Det blir troligtvis ett besök på galleriet och ett annat hos mäklarfirman för att fråga om det är möjlighet att få tillgång till de fina fotografierna av vårt hus som deras fotograf tog för husannonsen. Jag ser fram emot en soft dag tillsammans med familjen, vackert väder och grillkväll. Vilken månad!

Tack för alla era fina kommentarer och glada tillrop i tidigare inlägg <3

Hoppas att ni har det bra!

Christina Karlsson

Del 2: Vad är konst?

Kan en skugga och några vitsippor vara konst?

En helt vanlig skugga är i allmänhet inte konst, men jag menar att det finns tillfällen då en skugga kan vara ett konstverk. Skuggan på fotografiet ovan är en dokumentation av ett konstverk jag skapade på en av mina skogspromenader. Själva konstverket finns inte kvar, eftersom verket försvann i samma stund som jag rörde mig vidare. Konstverket existerade ett kort ögonblick just där och då, i samma stund som jag betraktade min skugga och tänkte att det såg ut som om skuggan bar ett fång vitsippor intill bröstet, närmast hjärtat och i sin famn. Konsten i sig var enligt mig själva momentet att min skugga kunde bära ett fång vitsippor, helt utan att på något sätt plocka, arrangera eller flytta vitsipporna från sin naturliga plats.

Enligt uppslagsverket NE handlar konceptkonsten om att undanröja gränserna mellan konst och annan verklighet, och ibland kan den bestå av matematiska demonstrationer, filosofiska påståenden och ställningstaganden i sociala och politiska frågor.

Vid fototillfället var jag i själva verket ute i skogen med syftet att skapa någon form av konceptuell land art. Jag samlade föremål, flyttade, arrangerade och fotograferade utan att lyckas skapa den typen av verk jag var ute efter. Mina arrangerade stilleben blev helt enkelt inte tillräckligt unika. De såg bara ut som en samling fint tillrättalagda föremål i skogen. Allt förändrades när jag upptäckte hur min skugga lyckats skapa ett perfekt konstverk utan att göra någon som helst åverkan på naturen. Då visste jag att jag lyckats fånga det jag ville ha. Idén om den unika verket, ett verk som står över kommersialism, materialism, och ett verk som placerar våren, skogen och vitsipporna i rampljuset.

Jag tog upp min mobilkamera, tog ett fotografi och gick vidare. Mitt fotografi är således egentligen inget konstverk, det är bara en dokumentation av det tillfälliga konstverk jag upplevde där och då. Om jag skulle försöka mig på att placera konstverket i någon form av genre så skulle jag nog säga att det kan kopplas till någon form av minimalistisk konceptuell konst som hämtat sin inspiration i land art.

Avslutningsvis, kan en skugga skapa konst? Nej, en skugga allena kan inte göra någonting alls. Kan en skugga och några vitsippor vara konst? Ja, men det beror helt och hållet på hur, var, när, av vem och varför dess existens granskas. Några kanske skulle säga att det snarare handlar om filosofi.

Jag är nyfiken på din åsikt om den här typen av konst, vad tänker du?

Christina Karlsson

Del 1: Vad är konst?

– Vad är konst? Hur ser man skillnaden på en vanlig bild och ett konstverk? När förvandlas ett objekt från ett vanligt föremål till ett konstverk? Var går gränsen mellan hantverk och konstverk? Hur vet man att något är konst?

Konst är ett laddat begrepp som kan diskuteras ur flera olika infallsvinklar och ett första steg när det kommer till att reda ut ett begrepp kan vara att skapa förståelse för vad ordet betyder.

Enligt Svenska Akademiens Ordlista kan ordet konst ha flera betydelser. 1. Den vanligaste betydelsen kopplas till ”bildkonst” men är ofta utvidgad till litteratur, musik, dans och liknande. 2. Konst kan vara något som kräver skicklighet, som exempelvis ”att förhandla är en svår konst”. 3. Konst kan användas i sammansatta ord som tex i betydelsen artificiell, konstgjord. 4. Konst kan också användas när någon eller något krånglar/bråkar, dvs ” ha konster för sig”.

Konst uttalas ”kån´st”. Det är ett substantiv, och oftast något konkret som man kan ta på (trots att det finns abstrakt konst). Den vanligaste betydelsen av ordet hör som sagt till bildkonsten, utvidgat till litteratur, musik och dans. Konst syftar till att framkalla sinnesintryck, tala till och väcka någon form av känslomässig eller tankemässig inlevelse, som i många fall kan kopplas till någon form av högre njutning.

https://svenska.se/tre/?sok=konst&pz=1

Avslutningsvis kan vi konstatera att ordet konst kan ha flera betydelser. Den vanligaste betydelsen relaterar till bildkonst och det är inte helt ovanligt att ordet förknippas med något som kräver en viss skicklighet/färdighet eller något som helt enkelt bara är konstigt eller konstgjort…

Det kan alltså vara en konst, att förstå sig på konst, särskilt om konsten dessutom är konstig…

fortsättning följer…

Vad var det första ordet du kom att tänka på när du läste rubriken, Vad är konst?

Christina Karlsson

Njuter lördag…

Veckan har varit sprängfylld av varierande upplevelser. Några har varit angenäma och några har varit så fullständigt bisarra att jag känner behov av återhämtning. Idag är det lördag och det känns gott. Jag väljer att fokusera på det som är ljust. Jag bläddrar i min egen poesibok och när jag läser dikterna på den första sidan kan jag förnimma den där känslan av det välbehag jag kände när jag påbörjade skrivandet i somras. Känslan av att landa…

Jag inspirerades av Haikumagasinet jag kom i kontakt med för ca en månad sedan, och just nu är jag i full färd med att teckna egna små serier till mina haikudikter. På fotografiet ovan ser ni min tolkning av bokens första dikt. Fler bilder är på gång och en ny utställning håller på att ta form. Den 4-5 maj kommer jag att delta i Litteraturrundan på Galleri KVIS tillsammans med tre andra författare och det känns spännande. Till denna utställning kommer det att vara möjligt för mina läsare att få visa upp sina bildtolkningar i utställningen. Är du intresserad av att få visa upp några av dina bildtolkningar till mina dikter så bara hör av dig. Mer info kommer min andra blogg som du når under fliken, Min bok.

Jag blev glad över att upptäcka att Primrose bloggat om min bok och vill ni läsa hennes recension så finner ni den här.  Tack för den fina recensionen!

En annan upplevelse som gjorde mig upprymd var när jag besökte biblioteket här i Svedala och fann min bok alldeles intill Kristina Lugns poesi. Vill du också bekanta dig med min bok så be ditt bibliotek att beställa den. Vill du köpa boken direkt av mig så det info om hur du går tillväga här.

Tack alla ni fina läsare som kikar in här på min sida 🙂 Nu ska jag fortsätta hålla lördag, måla, städa, ta en bloggpromenad in till er och framförallt så ska jag lyssna på min kropp och använda lite tid för vila och återhämtning.

Må väl och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson ©

Besökte Fotografiska och blev förälskad

Jag har länge velat besöka Fotografiska och vid detta Stockholmsbesöket fanns det äntligen utrymme för det efterlängtade besöket. Vilken upplevelse det blev! Det visas tre olika fotoutställningar av fotograferna Kirsty Michell, Anja Niemi och Alison Jackson.

Den mest fascinerande utställningen var Kirsty Mitchells Wonderland. Hon iscensätter olika sagovärldar och gemensamt för fotografierna är att det finns en kvinna i sagans centrum. Motiven består av drömska miljöer i naturen, massor av blommor, kläder av blommor, böcker och en underton av sagolikmystik.

Jag blev förälskad i Kirsty Michells fotografier och i den sagovärld hon lyckas förmedla i sina bilder. Hon tillverkar nästan all rekvisita själv så det kan ligga flera veckor eller månaders arbete bakom en fotoserie. Känns berikande och inspirerande att ha sett utställningen. De tre översta fotografierna i detta inlägg är tagna på Kirsty Michells utställning. Vill ni se mer av hennes alster så kika in på hennes magnifika hemsida. Vilken fotograf!

Utställningen In Character av Anja Niemi var också fascinerande. In Character var som ett undersökande av självets existens och förhållande till livet. Mycket fascinerande men med en dragning åt det melankoliska hållet då hon arbetar med kontraster som skönhet kontra kuslighet.  Även här är det kvinnan som har huvudrollen och miljöerna är mystiska, lite a lá David Lynch.

Den tredje utställningen Truth is dead av Alison Jackson var helt annorlunda. Alison Jackson bearbetar/kommunicerar hur samtiden fylls av manipulerade bilder och nyheter som förvränger sanningen och hur vi människor ofta väljer att tro det vi hör och ser rakt av, utan att ifrågasätta och ta reda på sanningshalten. Hon använder sig av kändisar, och iscensätter fullständigt fejkade situationer som ändå är tillräckligt trovärdiga för att betraktaren ska kunna köpa dem. Utställningen var intressant men med tanke på att det fanns fejkade bilder av kändisar på alla fotografier kändes det fel att fotografera, men om ni är nyfikna så gå in på Fotografiskas eller fotografernas egna hemsidor.

Vi avslutade kvällen med en delikat trerättersmeny i Fotografiskas restaurang. Trevlig personal, utsökt mat, medvetet koncept och trivsam miljö med utsikt över Stockholms skärgård. Jag ser redan fram emot mitt nästa besök på Fotografiska…

Vilka ingredienser anser du att ett fotografi ska innehålla för att vara intressant?

Christina Karlsson

Galleri KVIS i mitt hjärta…

I lördags var det vernissage på Galleri KVIS. Ett stående inslag när det gäller vernissage på Galleri KVIS är att jag beger mig dit för att fotografera till galleriets hemsida. Jag finner alltid några verk som jag särskilt fastnar för och den här gången var det bland annat en av Anna-Karin Wihlborgs fantastiskt fina etsningar från hennes retrospektiva samling.

Christina Karlsson

 

En utställning och en erfarenhet rikare…

Skåne är vackert! Kolla bara in det här fotografiets speglingar, som jag råkade knäppa av när jag skulle aktivera mobilens GPS för att hitta rätt väg till vernissagen på Solsäter.

Vilka dagar! Efter en intensiv arbetsvecka och arbetsdag i fredags åkte jag direkt till vernissagen på Solsäter. Den här helgen har den jurybedömda utställningen i Öppna Sinnens regi ägt rum. För mig kändes det otroligt lyxigt att bara kunna glida in och delta i vernissagen.

Jag blev nöjd med hur arrangörerna valt att hänga upp mina alster. Hela utställningen var överlag fantastisk välarrangerad, snyggt hängd och det känns gott att ha varit en del av den här utställningen.

Idag var det sista utställningsdagen och då fick alla vi som deltagit i utställningen ett tjusigt intyg.

Mina dagar den senaste tiden har varit en bergochdalbana, sprängfylld av åtaganden och händelser av olika slag. Jag skriver om delar av min vardag, men det jag väljer att skriva om är långt ifrån allt som händer. Oavsett vad, så lever jag min dröm i konstens tecken…

Må väl <3

Christina Karlsson

 

 

Vad säger en bild?

Vad säger en bild?

Vad säger bilden om fotografen?

Vad säger bilden om det föremål som avbildas?

Vad säger bilden om den som betraktar?

Vad säger bilden om den som aktivt påbörjar en dialog med bildens avsändare?

Vad säger bilden om den som talar om bilden, utan att tala med vare sig bilden av det avbildade eller fotografen?

Vad säger en bild? Kan bilder överhuvudtaget tala? Och när blir en bild egentligen en bild?

Må väl!

Christina Karlsson

Speglingar som uppstår

Godmorgon världen!

Idag delar jag med mig av ett fotografi som är en spegelbild från häromdagen när jag kikade in genom vårt köksfönster. Jag kan inte låta bli att fascineras av mönster och speglingar som tillsammans skapar flera bilder i en bild.

Den senaste veckan har varit en prövning med en tung händelse/sjukdom i min närhet, men det finns alldeles för mycket negativt i världen för att låta något sådant ta över. Ingen blir friskare av att jag deppar. Jag väljer att fokusera blicken på det som är vackert och fint. Ljuset finns ju trots allt överallt, det gäller bara att se det.

Envishet lönar sig. I förra veckan lämnade jag in fem fotografier till en jurybedömd utställning. Fotografierna hade jag packat in i bilen på morgonen och efter arbetsdagen ställde jag in min GPS, och körde vilse. GPS:en ville lura in mig på en liten väg där man inte fick köra och naturligtvis svängde jag inte in där utan fortsatte att köra och hamnade i någon form av cirkelmönster utan att komma rätt. Det var sent på fredagseftermiddagen och jag kände mig ganska sliten, ett tag funderade jag på att ge upp men skam den som ger sig. Jag hittade såklart rätt till sist 🙂

Igår när jag kom hem och öppnade min privata dator fanns där ett mejl som berättade att alla mina fem fotografier hade blivit antagna till den jurybedömda utställningen. Gissa om jag blev glad!

Ha en fin dag,

och kom ihåg att aldrig ge upp!

Christina Karlsson

 

 

 

Skapa ett estetiskt tilltalande högtidstal

Vi människor lägger stor vikt vid estetiken och jag har en fäbless för vackra ting. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av ett litet tips om hur man kan iscensätta sina minnesanteckningar som rekvisita, i sammanhang där man ska hålla tal. Nu hör det förstås inte till vanligheterna att jag håller tal. Det är ju skillnad på föredrag, föreläsningar, undervisning och tal. När jag undervisar håller jag inte tal, utan då har jag ju snarare en dialog med mina elever, så det är inte den typen av tal jag avser. I detta sammanhang är min avsikt att diskutera högtidstal.

Ett exempel på högtidstal är talet jag höll på min mans 50-årsfest. Självklart lade jag ner tid och engagemang på själva innehållet i talet. Urvalet av vilka händelser jag skulle inkludera, exkludera, vilka ord och referenser jag skulle använda mig av omprövades flera gånger. När jag väl fått till ett innehåll var det dags att öva på själva framförandet och sist men inte minst så ville jag ge mitt tal en estetisk, romantisk och hemlighetsfull inramning.

Jag letade fram en tapetvåd som matchade min rosenmönstrade klänning och klippte helt enkelt ut en lång pappersremsa. Finklippte kanterna med en mönstersax för att skapa en historisk känsla med anknytning till festens tema som var 1700-tal. Själva texten till talet skrev jag ut i svart på vanligt vitt papper med extra radavstånd så att det skulle vara lätt att läsa och följa med i. I själva texten gjorde jag små markeringar där jag skulle pausa eller betona. Texten klistrade jag helt enkelt fast på insidan av tapetvåden och därefter rullade jag ihop tapetremsan till en tjusig rulle och knöt ihop med en matchande rosett.

Resultatet blev estetiskt tilltalande och väckte nyfikenhet hos gästerna som uppmärksammade matchningen med klänningen. Jag lade hemlighetsfullt fram talrullen på bordet en stund före framförandet så att maken och gästerna i närheten skulle bli nyfikna.

När det var dags att hålla talet  kunde jag njuta av den högtidliga känslan som infann sig när jag knöt upp rosetten, och i nästa stund diskret demonstrativt vecklade ut pappersremsan så att gästerna skulle uppmärksamma det konstnärligt utformade pappret med rosenmotiv som matchade klänningen.

 

Har ni någon speciell erfarenhet av tal som ni vill dela med er av?

Må väl och ha en fin dag!

Christina Karlsson

Dags för en fika i konstens tecken…

Dagarna passerar och jag är i full färd med att planera min kommande konstutställning. Vernissagen kommer att vara den 2 september 2017. Jag skriver dikter, fotograferar och fotoredigerar. Tidvis befinner jag mig i någon form av tillstånd då jag undrar vad jag håller på med, och hur det hela ska bli?

Utöver det så pysslar jag med en hel uppsjö av annat som hör semesterdagarna till. Det jag skriver om här är bara ett litet utsnitt av sådant som pågår i min vardag.

Idag tittade solen äntligen fram och då passade det utmärkt att arrangera en installation i trädgården. Av någon förunderlig anledning verkar det som att jag inte kan låta bli att återkomma till arrangemang med blommor, poesi och kaffekoppar. Jag njuter av de där stunderna då det finns tid för att arrangera och fotografera.

Dagens blommor plockade jag i trädgården, en röd ros, en hornviol en tusensköna och sist men inte minst en kvist magnoliablad. När fotograferingen var klar satte jag mig ner och tog en fika i konstens tecken. Njöt av den vackra installationen, drack kallt kaffe ur en av kopparna, åt upp några av de fotograferade bären och filosoferade vidare i konstens tecken…

På kvällen kom min dotter hit och vi hade planerat att grilla. När hon fick syn på brickan med kaffekoppar och blommor, konstaterade hon kort och gott; Jag ser att du har fotograferat idag?

Jag önskar fler soliga dagar! Längtar efter mer solljus. Solskenet skapar intressanta färgnyanser och skuggor som inte går att efterkonstruera i redigeringsprogram.

Vilka tankar väcks hos dig när du ser fotografierna av installationen/fikabordet ovan?

Må solen skina och lyfta fram allt det vackra i det gröna!

Christina Karlsson