Se konst där du är!

Tänk positivt, tänk positivt och tänk ännu mera positivt. Jag är positiv av naturen och har oftast en förmåga att se ljuspunkter i det mesta, men idag har det inte varit någon bra dag alls. Jag verkligen fått peppa mig själv att tänka positivt vid upprepade tillfällen.

Allt kan man ju inte orda om i en blogg, men jag kan orda om att bägaren är nära att rinna över och jag kan censurera genom att skriva XXXXXX.

Jag kan sansa mig, ta ett djupt andetag och fokusera på att ”Se konst där jag är.” När jag gör det, då känns det lite bättre… och lite är bra mycket bättre än inget alls. En liten ljusglimt blir lätt större om man väljer att ha sitt fokus enbart på den där lilla ljusglimten.

Må väl  <3

Christina Karlsson

 

Två strofer, en ny upplevelse och tacksamhet…

”mörker föder längtansbrus”

Just där och då, när mörkret är som tyngst, kan en liten gnutta ljus väcka ett längtansbrus. En längtan vars brus, föder en dröm, en dröm som leder till förändring. Livet är fyllt av uppgångar och fall, fyllt av kontraster och prövningar. Utmaningar att ta sig igenom. Möten och vändpunkter.

Känslan av att vakna upp till en god morgon. Andas in och andas ut. Njuta av att vara en del av denna världen. Se framåt och bara vara här och nu. Ljuvligt!

Jag har nyss signerat två böcker. Två böcker som ska skickas vidare till den nordliga delen av landet och för mig är detta stort. Jag funderar över hur och  vad man ska skriva när signerar, om det finns någon norm, tittar i de böcker jag har som är signerade och tänker att det är en trevligt sak att fundera över; känner mig överväldigad och tacksam. Jag signerar böcker och drömmen om en bok är här och nu IRL.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

En outforskad väg…

Det är mycket som händer!

Snart är det dags för bokrelease och för tillfället känner jag mig hänförd. När jag kommer hem från jobbet och ser alla boklådor som står uppradade i mellanrummet mellan hallen och vardagsrummet blir jag överväldigad.

Häromdagen överraskades jag av att det fanns en artikel om min bokdebut,  i Lokaltidningen,  och med tanke på att det var en välskriven artikel så är jag nöjd. Möjligen att tidsangivelsen blev lite fel eftersom tiden då det är öppet för allmänheten ska vara kl 15-19. I artikeln står det klockan 10, den tiden hade jag bokat enbart för pressen men nu när det blev så här så tar jag tillfället i akt och öppnar portarna en stund för allmänheten då också.

Nu funderar jag på nästa steg. Vägen är tidvis krokig, ja rent av lite brokig här och där, men vadå det är trots allt så det är just nu… Är ni nyfikna på artikeln så är det bara till att klicka på länken ovanför. Vill ni hellre kika in på min nya hemsida och bekanta er mer med boken så finns den på christinakarlsson.se. 

Må väl och njut av dagarna som passerar!

 

 

Biblioteksmingel med Minerva

Mina diktböcker har alltid haft hedersplaceringen i bokhyllan och nog känns det speciellt att placera in min egen bok bland verk av Karin Boye, Tranströmer och gänget. Keramikugglan har jag köpt av en konsthantverkskollega i KVIS styrelse, Eva Bengtsson. Hon framställer helt underbara föremål av keramik och den här ugglan har jag spanat in länge. Nu var det rätt tillfälle och den passar perfekt som bokstöd. Jag har döpt den till Minerva…

Just det, glöm inte att kolla in min bokhemsida ni når den via den nya menyfliken ”Min bok” eller så går ni bara in på christinakarlsson.se

Ny dag, ny vecka och nya möjligheter! Nu kör vi…

Christina Karlsson

Godmorgon världen!

Godmorgon världen!

Jag stannar upp, andas

och inser att jag vill mer än vad som är rimligt.

Det positiva är att jag inser det själv,

utvecklingsmålet är att jag måste prioritera mera…

eller måste jag det?

Prioritera bland plikt, passion och personlighet. Hur ska det gå till?

Hösten är här och jag njuter av alla dess färger,

lördagsmorgon är här och jag njuter av starkt kaffe.

Boken är här och jag njuter ännu mera…

Dagens agenda innehåller ett besök på galleriet, kanske dags att börja kalla galleriet för mitt andra hem….. Idag blir det lite extra ordinarie helgfixande i ordinarie hemmet och en sväng till affären för att köpa några ingredienser till dagens middag. Idag ställer vi till med fest a la farsdagskalas här i huset och jag har köpt hem en stor gås som ska lagas till. Det är ju trots allt Mårtensafton idag. Ett vågat experiment med tanke på att jag aldrig har lagat till en hel gås tidigare. Gåsen är ungefär lika stor som ugnen så det är bara till att hålla tummarna för att det här ska fungera. Någon som har några sista minuten tips vad gäller tillredning av gås?  Annars gör jag som jag brukar, letar upp några recept och utgår från det som verkar godast och smidigast.Vad ska ni göra i helgen?

Må väl och njut av helgen!

Christina Karlsson

 

 

 

 

Fyrtioåtta års arbete

Bloggen speglar ett utsnitt ur min vardag och just nu är jag uppslukad av min debutbok.  Ni som kikar in här får helt enkelt vara beredda på att det kan bli en hel del bokprat framöver. Den här veckan har jag två ”lediga dagar” och de ägnas åt förberedelser för bokreleasen. Igår ägnade jag mig åt att undersöka boken genom att arrangera olika typer av stilleben med boken i fokus. Jag gillar kontrasten sommarhaiku där höstens gräsmatta lyses upp av en solgul maskros som på något vis påminner om sommaren och årstidernas kretslopp.

Det finns tolv kapitel i boken och de färgglada salmbärskaramellerna på bilden fick jag av min dotter i somras, som tack för att jag vattnade hennes blommor när hon var på Gotland. Och redan då bestämde jag mig för att spara några karamellerna till ett fotoarrangemang tillsammans med den färdiga boken.

Under de senaste dagarna har flera personer frågat hur länge jag arbetat med boken och den frågan har på sätt och vis två svar. Det ena svaret är att jag skrev boken under min sommarsemester 2018, och det andra svaret är att det i själva verket tagit hela mitt liv. Jag har alltid tyckt om att skriva och med tanke på att detta är min första bok kan man betrakta det som att det tagit mig hela mitt liv, dvs 48 år att skriva den här boken. Genom åren har jag producerat massor av texter av olika kvalitet, och med facit i hand kan jag se att de där texterna bidragit till att utveckla mitt skrivande. Drömmen om att ge ut en bok har jag haft länge, så nog har den här bokresan varit lång. Kanske var denna känsla Karin Boye hade i åtanke när hon skrev dikten, I rörelse,  ”Nog finns det mål och mening i vår färd – / men det är vägen, som är mödan värd.”

Målet har ju länge varit en första bok och under resans gång har jag lärt mig så otroligt mycket mer än vad jag kunde ana att jag skulle vara med om. Jag har helt enkelt utvecklats som person.

Tack alla ni som tittar in här på min blogg! Må väl och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson

 

Bokrelease den 23 november 2018

Debutboken

Den är här nu!

Debutboken, har landat

och vågar ta plats

i rummet

Där står den i flera exemplar och känner in atmosfären

Njuter av att bara vara

och funderar samtidigt på nästa steg

På hur den kom hit och vart den är på väg

Att boken vill ta sig framåt,

och komma vidare är klart

Men först vill den bara vara i nuet

stanna upp och reflektera

fundera och inspektera

inspektera sin författare med ro

kanske till och med lite roat,

med ett leende på läpparna

när hon ser hur hon tar sig tid att betrakta,

bläddra, känna, smaka

lyssna, dofta

och andas

***

Nu bjuder författaren in sin bok till dialog

det talas om en bokrelease i kombination med en konstinstallation

Att bokreleasen ska äga rum på Galleri KVIS

är självklart för såväl bok som författare.

Men hur det ska gå till och vilken väg som ska väljas är ännu ett outforskat kapitel.

Många tankar hopar sig i författarens hjärna och boken undrar

hur många tankar och möjligheter en poet kan tänka på bara några få dagar.

Författaren bekantar sig med boken. Boken bekantar sig med författaren och det verkar som om de två är överens om att de är nöjda med sin kreation.

Spänningen stiger och de båda är överens om att våga ta klivet ut,

i en för de båda ännu outforskad värld.

Fortsättning följer

Christina Karlsson ©

 

”I have a Party In my Head”

Vilken känsla! Igår bar det av till Halmstad Arena för att kolla in konserten med Per Gessles Roxette. Och vilken konsert! Stämningen var på topp och Per Gessle berättade bland annat om hur det gick till när han skrev låten Joyride. Han vaknade upp en morgon och fann en lapp som hans dåvarande flickvän och nuvarande fru hade skrivit. På lappen stod det någon i stil med Godmorgon din tok, jag älskar dig…och det blev inledningen ”Hello, your fool I Love You”. Tänk vad kärlek kan inspirera <3

Konserten var glad, livfull, känslig och fantastik på många vis! Men självklart så kommer Roxette aldrig att bli desamma utan Marie Fredriksson som är en oslagbar sångerska/artist. Därför var det ett bra stilgrepp att Helena Josefsson inte ens försökte imitera Fredriksson, utan att hon istället hade rustat sig med en helt egen stil. Låtarna hade dessutom fått ett litet annorlunda sound.

Helgen som helhet har bjudit på så mycket mer… mer om det i kommande inlägg, men om ni vill veta mer kan ni alltid kolla in på min andra hemsida, christinakarlsson.se

Tillhör du också en av oss som genom åren lyssnat till och sjungit med i Per Gessles musik, genom Gyllene Tider, Soloplattor och Roxette?

Christina Karlsson

 

 

Starksvag

Kvällarna är kyligare än dagarna och det börjar bli mörkt strax före sjusnåret. Jag har haft en veckas träningsuppehåll för att återhämta mig efter skadan senast och ikväll kändes det lockande att stanna hemma under en varm och go filt. Men, jag tog mig i kragen (tack och lov för att jag har en sådan 😉 krage alltså) och gav mig iväg till gymmet för en timmes intensiv Les Milles Bodypump 107.

Wow vilken kraft ett träningspass kan innehålla. Jag känner mig så otroligt stärkt och fylld av energi efter ett pass.

Det finns ett citat på gymmets vägg. Det handlar om att vara stark när man är svag, modig när man är rädd och ödmjuk när man segrar. Det ligger en hel del funderingar i det där. Ur ett perspektiv sett är jag i själva verket svag, och jag tränar  för att jag vill bli starkare. Träningen ger resultat och jag blir lite starkare för varje gång. När jag blir starkare, blir jag samtidigt stark, eller? Kanske är jag svagstark, eller starksvag, men kan man egentligen vara det? Finns det ens något sådant ord? Starksvag? Ja, jag skrev det nyss, alltså finns det… Och visst är det väl så vi människor är, vi är både starka och svaga på en och samma gång.

Jag drar till gymmet i skymningen och när jag kommer hem är det både mörkt, kallt, ljust och varmt på en och samma gång.

 

Må väl och ha en fortsatt fin dag!

Christina Karlsson

 

 

 

Home sweet home

”Long and winding road
I’m on my way
I’m on my way
Home sweet home”

Det är fredag och jag kör hem.

Lyssnar trött, till toner av Mötley Crue, från Tonight till  Home sweet home.

Vilken vecka! Jag säger inte mer än så…

Det är inte kallt men jag behöver ändå, lite extra värme och ler när jag ser mina nya fina handstickade volangvantar. Vantar stickade med omsorg, av min kära textillärarkollega. Hon som brast ut i skratt när hon fick höra att jag ville ha vantarna som blir bästa matchen till loggan på bilratten. Njuter av min ganska så nya bil. Min Oemotståndligt Wackra Häst, den glider fram som en pärla på vägen.

Jag kör på och lyssnar på, 30 Seconds to Mars och ”Hail to the Victor”

”Is everybody out here crazy?/…./ Crazy, hail to the victor/ Hail to the victor”
Reflekterar kring ett citat som står på väggen på mitt gym, om att vara stark när man känner sig svag, modig när man är rädd och ödmjuk när man segrar. Lyssnar vidare till, ”Hail to The Victor”.

Det är fredagskväll.  Jag tar en promenad i trädgården, andas in dofterna av höst, dricker kaffe och njuter helg <3

Må väl och njut av dagen!

Christina Karlsson

Tiderna förändras och snart är det vår

Sommar blir till höst

krispigt gröna löv

transformeras

blir till tröst.

*

Löven faller,

landar på min bil.

Dekorerar världen

jag kör mil efter mil.

Spegelbilden sjunger om höst

 världens alla färger

lockar med sin röst

lindrar, smeker mitt bröst.

Vi längtar vår

solsken

men nu är det höst

efter solsken

kommer vinter

och mitt i allt det där

andas sommar

Våra andetag,

Våra andetag andas haikusommar

och den sommaren

är min röst <3

Må väl min vän,

den dag som gått, kommer aldrig igen.

Christina Karlsson

 

 

Living On The Edge…

Igår var det vernissage på Galleri KVIS. Jag var där för att kolla in Måns Sjöbergs  akvarellmålningar med motiv från Svalbard och Sverige. Igår höll han dessutom ett föredrag där han berättade om sina spännande forskningsexpeditioner på Svalbard.

Jag blev så fascinerad av reseskildringarna och skulle mer än gärna resa dit någon gång. Tänk bara vilken känsla att få se isbjörnar i sin naturliga miljö eller att få se de där mäktiga landskapen av isberg som tornar upp sig över havet.

Jag blev särskilt förtjust i målningen med den sovande isbjörnen som ni ser på fotot ovan. Kanske beroende på att jag känner att det skulle vara gott med en längre stunds sovpaus precis som björnen ser ut att ha. Den senaste tiden har varit intensiv och jag har preparerat mig själv med intensiv träning för att orka mera, men i fredags blev det nog lite för mycket action och vikter på en och samma gång. På natten vaknade jag av intensiva smärtor i nacken och sen har det värkt på under hela helgen. Sjukt frustrerande!

Jag har gjort mitt bästa för att tagga ner och återhämta mig. En stunds vila och några  hälsodrycker i en vackert höstkolorerade trädgård. På lördagskvällen tog jag en långpromenad i bokskogen, försökte gå ifrån eländet och det blev lite bättre men inte tillräckligt. Men, vilken vacker kväll det var!

Jag hade dock inte räknat med att det skulle bli mörkt så fort som det blev och i mitten av promenadstråket blev det alldeles svart och nästan på gränsen till lite läskigt. Jag upptäckte att djurlivet var betydligt rikare så här på kvällskvisten då jag plötsligt stod några meter från en hjort och över huvudet på mig flög fladdermössen fram och tillbaka. Önskar att jag hade haft kameran i beredskap.Här står jag i ett fågeltorn, fotograferar och blickar ut över landskapet.

Söndagen har jag spenderat hos sonen i Karlskrona skärgård. Alltid lika himla fint att ses. Han bjöd på delikat söndagsmiddag och före hemresan tog vi en promenad längs med skärgården som ligger alldeles nedanför huset där han bor.

Det är söndagskväll. Jag dricker varm choklad och boostar mig inför kommande arbetsvecka. Jag har massor av arbete som väntar men ikväll tänker jag göra som isbjörnen, lägga mig ner och sova. Hoppas nu att det blir en bra vecka!

Må väl och

 Let´s Be Careful Out There!

Christina Karlsson