Jag är inte som de andra, tänkte hon passionerat. Hon steg upp, öppnade jalusierna och gick ut på balkongen. Den lila himlen bredde ut sig över Paris som ett krokusfält och den underbara natten fick Marcelles hjärta att slå fortare. /…/ Det var då hennes fantastiska öde uppenbarade sig för henne. ”Jag ska dela livet med ett geni”, mumlade hon hänfört. /…/
Trots rosornas doft snyftade hon ofta i det mjuka skenet från lampan. /…/
”Högre än lycka”, mumlade hon. Hon skulle välkomna denna enorma bittra angelägenhet som var hennes lott i livet. Hon skulle förvandla den till något vackert. /…/ Högre än lycka. /…/ Hon kunde redan känna början till sublima dikter pulsera inombords.
Utdragen är hämtade ur novellen Marcelle, av Simone de Beauvoir s 9-10, 21 och 60.
Att läsa är som att resa in i en magisk värld.
Simone de Beauvoir är främst känd för sina feministiska teorier via Det andra könet som numera betraktas som en av de största feministiska klassiker. Hon skrev även romaner och noveller som Marcelle. Den är hämtad ur Simone de Beauvoirs första novellsamling som skrevs år 1937 och sen inte publicerades förrän år 1979. Boken har legat här hemma en tid men det var först idag jag lyckades skrapa ihop tid och lust på en och samma gång och nu är jag lyrisk av lycka.
För en knapp timmes tid (längre tid än så tar det inte att läsa hela novellen) blev jag totalt uppslukad och fascinerad. Boken handlar om Marcelle som ganska tidigt i livet inser att hon inte är som alla andra. Hon älskar att läsa, diskutera och filosofera. Vi får följa Marcelle från barnsben till vuxen kvinna. Vi får följa med i hennes resonemang kring val av lämplig livspartner och vad som driver henne framåt i livet. Vi får följa kontrasten mellan hennes behov av kontroll till hennes innersta begär och passion.
Hon ansåg sig inte passa in i normen för hur en kvinna ska vara. När jag läser kan jag inte låta bli att undra om det finns någon som egentligen har känslan av att passa in? Jag har själv sällan haft upplevelsen av att passa in i färdigserverade koncept. Jag har alltid gått mina egna vägar men allt handlar ju om ur vilket perspektiv man betraktar ett liv. Samtidigt som jag genom livet brutit en hel massa normer, så har jag i andra avseenden bidragit till att underhålla och bekräfta en hel del stereotypa mallar av kulturella och samhälleliga förväntningar och strukturer. Det är så vi människor fungerar. Vi har ett ständigt behov av att förhålla oss till omvärlden genom hur vi å ena sidan vill vara unika, individualistiska och å andra sidan bygga broar, slå hål på myter och samtidigt kategorisera, rangordna, prioritera och utveckla världen. Tänk så många tankar en novell kan väcka…
Jag tänker att madame Beauvoir genom novellen Marcelle undersöker den kvinnliga identiteten och hennes relation och fascination av den manliga identiteten. Boken berör frågor kring en kvinnas identitetsskapande i ett samhälle av rådande maktstrukturer och hierkier av förväntningar och drömmar. Novellen är relativt kort men den lyckas ändå förmedla flera år av en kvinnas liv från barndom till vuxenliv… och det finns en tydlig intertext mellan Marcelle och Det andra könet.
Om jag ska avsluta med att återknyta till frågan om vad jag tyckte om novellen Marcelle blir svaret följande; Jag fascinerades av språket som på något vis var både sparsmakat och rikt på allusioner på en och samma gång. Jag blev så uppslukad att denna novell att jag nu längtar efter en bokcirkel och likasinnade att diskutera innehållet med.
Finns det någon av mina bloggläsare som läst boken? eller som spontant vill ”bloggdiskutera” de små textutdrag jag publicerat från boken inledningsvis. Hur tolkar ni fraserna och vilka tankar väcker dessa hos er?
Läs i frid och Lev Väl <3
