Tårta och kalas tre dagar i rad…

140111_2

Vi sjunger, – Vi gratulerar, vi gratulerar…. , Vi äter tårta och firar, först är det vår dotter som fyller år och sedan min make. Jag gillar att baka personliga tårtor men i år har det inte funnits någon tid och då är det tur att det finns konditorier där man inte gör annat än att baka födelsedagstårtor dagarna i ända.

140112

Ibland går vi ”bananas”  med våra kameror och fotograferar som besatta….och ibland låter vi kamerorna vila och socialiserar enbart IRL, dvs helt utan att samtidigt dokumentera och nätverka över gränserna.

 

Tulpanblad och estetiska processer kan innehålla så mycket mer än estetik…

140108

Nu är det full fart igen och mitt i all denna full fart håller nyårstulpanerna på att vissna. Och jag kan ju inte bara konstatera att blommorna håller på att vissna och kasta dem utan att reflektera. Jag måste undersöka hur färger, form och egenskaper förändras under processens gång. Jag konstaterar att vissnande tulpaner kan vara vackra, bladen skimrar i pärlemorliknande nyanser och tulpanen får en helt ny form när bladen öppnar sig, blommar ut och vissnar… Estetiska processer är inte alltid estetiska men nog är de intressanta och nog upplever man själv dem som estetiska just i den där föränderliga stunden…

140108_3

Inte nog med att jag måste studera, jag måste dokumentera, fotografera och fundera kring vilka bilder som döljer sig i den befintliga bilden. Sen måste jag pröva att redigera, ändra, flytta runt och undersöka – fast… det handlar egentligen inte alls om att jag måste…. det handlar om att jag vill, bara för att jag kan och finner spänning i det där undersökande momentet… när en färg och form förändras och antar en ny skepnad där endast fantasin är den som sätter sina gränser.

140108_1140108_2

Och då har det betydelse om man förvarar fantasin prydligt i en gyllene box enligt konstens regler… eller om man vågar släppa den fri för att upptäcka nya vägar, nya mönster och nya färger. Sanna färger som skimrar som vackrast just precis i det ögonblick man verkligen Ser dess verkliga egenskaper.

Bild, konst, kultur och visuella uttrycksmedel.

Den LitteraTur och de texter jag bär med mig, i mitt sinne, i mitt förnuft och i min känsla, bär oftast samma namn som boken på bilden,  Konstens värld. Jag känner mig lyckosam som är en del av den visuella kulturen, en del av konstvärlden och som arbetar med konst och visuella uttrycksmedel.

140103_8

Jag tror faktiskt att jag har ett av världens roligaste och mest meningsfulla arbete, samtidigt som det är ett av världens svåraste och mest utmanande arbete. Alla mina elever har skolplikt, dvs de har inte själva valt sina ämnen och de måste ha ämnet bild en gång/vecka därför att det står på schemat. I varje klass finns så många olika personligheter och jag vill såklart ha med mig alla. Mitt mål är att varje elev ska upptäcka hur spännande det kan vara att öppna dörren och verkligen utforska de möjligheter som finns inom ämnet bild. Uppdraget är att finna en strategi som passar alla elever på en och samma gång och bara det är en utmaning.

Bild är ett språk och därmed ett uttrycksmedel. Min tes är att de som förstår, kan tolka bilder och dra slutsatser som grundar sig i överväganden där man bland annat beaktar kulturella normer och värderingar – de personer får betydligt lättare för att klara sig i det verkliga livet. I dagens samhälle spelar bilder och bildintryck en avgörande roll inom alla områden. Inom alla yrkesgrupper och livsstilar, måste man kunna avkoda bilder och dra slutsatser. Det ställs dessutom ofta höga krav på att vi ska vara flexibla och snabbt kunna sätta oss in i nya situationer. Krav som förutsätter att vi kan tolka det vi ser (dvs bildintryck) grundat på relevant information.

Det jag vill lyfta fram är att teorierna bakom ämnet bild har utvecklats otroligt mycket sedan 1990-talet. Ämnet innehåller så omfattande områden och det så mycket som ska hinnas med på en väldigt begränsad tid – därför anser jag att skolverket borde ge ämnet bild ett större utrymme på schemat genom att införa fler bildundervisningstimmar/läsår i grundskolan.

Fältet för ämnet bild har utvecklats i takt med den ”digitala revolutionen”  som ger oss fler möjligheter vad gäller uttryckmedlet bild än vad vi någonsin haft tidigare. Området bildframställning och redskap för bildframställning har expanderat med hjälp av de möjligheter den digitala tekniken ger oss.  De flesta barn och ungdomar utrustas i tidig ålder med en mobil och tillgång till dator – redskap som erbjuder en oändlig tillgång till bildvärldar och möjligheten att publicera bilder. Men hur många föräldrar har egentligen koll på vilka bildvärldar barnen möter där ute i ”cyberspace” och hur många tänker på att man måste kunna tolka för att kunna sålla? Detta är bara ett av skälen till varför ämnet bild borde ges ett större utrymme på skolschemat.

Området som innefattar bildanalys har tagit stora kliv framåt i utvecklingen. Med tanke på att vi lever i en visuell kultur där vi vet att varje människa dagligen exponeras för tusentals bilder, ett bildflöde som är mer varierande än någonsin – med tanke på detta är det viktigare än någonsin att varje människa i skolan erbjuds redskap för att tolka och förstå såväl framställda som inre och yttre bilder!

Varje bild har ett värde och en betydelse genom sin existens. Många av de bilder vi möter dagligen har  producerats med syftet att påverka, övertala, underhålla och övertyga oss till specifika åsikter, handlingar och drömmar.

– Därför tänker jag att det är viktigt att faktiskt framhäva den betydelse ämnet bild har i dagens samhälle, år 2014!

Ja, nu fick ni veta litegrann mer om vad jag funderar över såhär dagarna före terminsstarten. Jag planerar innehåll i terminens lektioner och denna termin kommer temat att kretsa kring något så spännande som konst och vad konst egentligen är.

I denna stuga får juleljusen brinna en tid till – först till tjugondag knut åker julen ut

140103

Så här ser det ut när man stiger in genom ytterdörren hemma hos oss. Julgranen i vardagsrummet lyser upp så att den syns ”långt” ut i hallen. Detta året julpyntade vi inte alls lika mycket som vi brukar göra, men gran ville vi ju ha och nu tänker jag att den lyser upp så fint att den allt får stanna kvar en tid till. Jag känner inte alls det minsta behov av att städa ut julen, tvärtom – det är nu jag börjar komma i balans och känna mig sugen på att julpyssla, skriva julkort och allt det där som jag inte gjorde före jul….

Det är kanske nu jag borde ta tillfället i akt och använda de där julpysslarkrafterna till något så kreativt som att måla köpmansdisken vit. Tanken har funnits där i flera år, men rätt tillfälle har inte infunnit sig, trots att jag varit vansinnigt trött på den där ”furun” bra länge. Den färdiga bilden av hur skänken ska se ut när den är färdig har jag redan ”målat upp” inom mig för länge sedan. Nu är det bara verkligheten som ska hinna ikapp fantasierna…

140103_1

Just det. Idag hade vi finbesök av min mamma och hundarna och när två så söta små ”hundskrällen” sitter i kökssoffan åker kameran fram. Stimmis och Mimmi mus är namnen på de små.

140103_2

Mimmi mus kikar fram under bordsduken..

 

Nyårsmenyn…

140101_7

Här kommer lite bilder av vår smarriga nyårssupé. Vi inledde eftermiddagen med att pröva ett nytt recept som bestod av varma äppeldrinkar av färskpressade äpplen. Det var gott men smakade litegrann som äppelkaka med vaniljsås.

140101_1

Den första förrätten är en av våra väl beprövade favoriter, räkor med avocadokräm, hallonbalsam och vitlöksgratinerat bröd…så gott.

140101_2

Vi påbörjade middagen tidigt, därför blev det två förrätter och förrätt nr 2 var helt ny för oss, den bestod av honungsgratinerad chevrétoast med fikonkräm, rucolasallad, physalis och vindruvor. Smarrig.

140101_4

Till middag lyxade vi till det med oxfilé, smörstekta championer, delikatesspotatis och min egenkomponerade delikata rödvinsås.

140101_5

Därefter en slät kopp kaffe med Mozartkulor.

140101_6

Och sist men inte minst en syndigt god vit chokladpannacotta med hallon och blåbär.

Maten blev så lyckad men vi var så trötta … att vi inte orkade hålla oss vakna till tolvslaget…  men det spelade ingen roll eftersom vi hann skåla in det nya året några timmar före tolvslaget. Nytt år blir det ju ändå oavsett om vi är vakna eller ej. Och det sköna med att vara ledig är ju trots allt lyxen att kunna styra över sin egen tid. Känslan av att kunna göra som man vill, när man vill, utan att behöva passa tider. Det är så skönt att vara ledig!

 

 

 

 

 

 

Tänk att vakna upp på morgonen och få syn på de vackraste blomster och upptäcka att det finns blomsterbuketter i varje rum.

140101

Jag kunde inte låta bli att köpa med mig massor av blomster när jag var ute och inhandlade mat till nyårshelgen. Röda rosor, rosavita rosor och rosa tulpaner…väldigt rosafärgat men så otroligt vackert att jag ler varje gång jag ser de små arrangemangen.

140101_8

Och som de där blommorna lyste upp nyårsfirandet… Blommor, god mat och sällskap av min älskade –  visade sig bli en trivsam afton.

Avsikten med alla blommorna är att de ska symbolisera ett vackert och blomstrande år, 2014….

Inledningsvis, på detta nya år vill jag passa på att önska er alla en riktigt god fortsättning!

 

Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som är mödan värd…

131230_7

Fåglarna sjunger om mål och mening, fåglarna sjunger att det är vägen som gör mödan värd. Fåglarna sjunger i Karin Boyes anda.

Vilka är fåglarna? och varför sjunger de så?

131230_2

I konstens anda klär jag mig i en aura av blomster i rosa och lila. I en självlysande lilablommig potpourri finner jag det där lilla ljuset som Leonard Cohen sjunger så vackert om. Ljuset som tar sig in genom den där lilla sprickan som finns i varje mörker. 131230_6

Jag bläddrar i program, längtar och besöker operan i tankarna. Toner från Manon ljuder ur min lilla dator. Jag fotograferar och ”leker” med redigeringsprogram om vartannat och hujedamej vad roligt det är att experimentera .

131230_3

Funderar på året som gått och tänker ljusa tankar, trots att cirklarna har rubbats mer än en gång. 2013 har varit en karusellår, fyllt av såväl ”ups” som ”downs”. Men nog finns det både mål och mening, att vandra vidare mot under 2014. Imorgon är det den sista dagen på året och vi ska fira en lugn nyårsafton. Mannen min är fortfarande sjuk. Jag är lärkan som imorgon ska pynta bordet med blommor, duka fint och laga till ”världens” godaste trerätters och självklart ska vi skåla in det nya året i champagne och rosenlycka. Allt blir ju så mycket finare med rosenlycka och sådant som hör det fina till…

131230_5

Idag klädde jag mig i blommig klänning, hade en stor rosenblomma och en liten fläta i håret. Vintern här nere i ”södern” är fortfarande grön och jag skulle inte bli det minsta förvånad om vårblommorna snart börjar dyka upp både här och där i grönskan.

Sist men inte minst vill jag passa på att tacka alla er som tittar in här på bloggen och önska er alla en alldeles underbar nyårsafton tillsammans med nära och kära!

Kram

 

 

Lekfullhet, knästrumpor och historia…

131229_2

Jag klär mig ofta efter humör och dagsform, och somliga dagar är jag mer lekfull i valen av kombinationer. Denna vintervita gosiga tröja är inget självklart val till finkjolen från NoaNoa men just idag kändes det som en utmärkt kombination och då fick det bli så.

131229_3

Jag hann med en himla massa visiter idag, en av dessa var hos min dotter (som för övrigt tagit fotona på mig) och vi pratade om allt från metaforer i Karin Boyes Kallocain till nyårsfirande. Sen fick jag en kort privatlektion i historia… dottern har ju som sagt ett gediget historieintresse…och just här (bilden nedan)  har hon nyss berättat en historia om Olaus Magnus, 1500-talet och framställandet av denna karta.

131229_1

Och som jag njuter av ledigheten. Idag har jag fortsatt leka och fotografera nästan alla jag träffat, måste ju testa och få kläm på hur mitt nya kameraobjektiv fungerar.

 

Denna berättelse handlar om sanning, frihet, rättvisa och mest av allt om kärlek…

131227_2

Den som sett Moulin Rouge känner igen bloggrubrikens citat från filmen, filmen som utspelas i sann bohemisk konstnärsanda, staden är Paris och året 1899. Moulin Rouge är en av de filmer jag kan se hur många gånger som helst och trots att jag är välbekant med slutet gråter jag floder varje gång.

För tillfället så bara njuter jag av ledigheten och skjuter de flesta måsten och bör på framtiden. Och som jag njuter… Jag kollar på film, lyssnar på musik, läser noveller av Alice Munro, leker med mitt kameraobjektiv och min Wacom….och sen är det ju en hel del andra händelser som trängs i agendan…men just nu ligger fokus på ”energiboost”, avkoppling, återhämtning och rekreation.

131227_1

131227_4

Ikväll har sett Borta med vinden och visst är det något fascinerande med de där gamla klassikerna…När man kan händelserna, karaktärernas repliker men ändå finner en ny detalj att fästa vikt vid varje gång, samtidigt som man kan koppla av i att bara njuta av filmen, passionen, citaten och allt det där…

som fraserna, – ”Imorgon är en ny dag”, en dag då jag kan tänka på det jag inte vill tänka på idag. Tomorrow is a new day!

 

Lucka nr 24; berätta om en gång när du kände dig älskad…

 

131226_1

Det är tidig morgon. Utanför fönstret vilar det vintersvarta mörkret och hela villområdet tycks sova nästan som i den djupaste törnrosasömn…..inte för att jag tror att villorna kommer att sova i hundra år, utan för att det ser sådär sagolikt och vackert ut. När jag blickar ut genom fönstret är det släckt i alla husen – endast en och annan julslinga lyser upp i trädgårdarna längs gatan som för att skvallra om att där inne bor någon som tycker om att lysa upp den mörka årstiden. Om jag känner mitt villaområde rätt så kommer lamporna att börja tändas inom en timme och innan vi hinner blinka är det liv och rörelse utanför fönstret.

Men det jag tycker om är den här stunden för mig själv, tidigt på morgonen. Jag sitter i kökssoffan, ljusen är tända, jag dricker kaffe och äter en lussekatt, en köttbulle och lite sallad till frukost, för att det var det jag var sugen på just nu. Jag tänker att jag är lyckligt lottad som har en familj att fira jul tillsammans med. Lyckligt lottad som har vuxna barn som kommer hem, firar jul med oss och värnar om att bevara våra små familjetraditioner som vi har skapat i vår familj…. Jag tänker på att vi har haft en mysig julhelg tillsammans, med skratt, dans, god mat, julklappsutdelning, musik, Kalle Ankas jul klockan 15.00 och mycket annat fint…

och jag tänker att jag tycker om sammanhanget som vi befinner oss i, som att vi i år åkte ner till min mamma och hennes sambo för att fira julaftonskväll, tillsammans med mina systrar, respektive, barn, bror, min pappa och alla de fem hundarna. Och det känns bra att mina föräldrar kan fira jul tillsammans med alla oss ”barn” trots att de är skilda och att vi kan fira jul med alla och slippa välja vem vi ska fira jul med eller stressa hit och dit bara för att hinna med att träffas.

Och det fina, eller det vill säga, det som gör att jag väljer detta innehåll i en lucköppning som handlar om att berätta om en gång när jag kände mig älskad…. är att jag känner mig både älskad och lyckligt lottad eftersom jag just tillbringat julhelgen tillsammans med mina barn och min man. Tillsammans med familj, föräldrar, syskon, respektive, flera barn och massor av hundar…. för även om ensam är stark så är det tillsammans man blir som starkast.

Och därmed är ”julkalendersuppdraget”  avslutat och nog var det en utmaning…detta att blogga utifrån en rubrik och på ett specifikt tema av Emily Dahl. Samtidigt så har det ju varit spännande, därför vill jag tacka Emily Dahl för att hon sprider julkalendersglädje i bloggsfären… men också för att hon förgyller bloggsfären med fantastiskt vackra fotografier.

 

Nu kan julen börja…

 

131223_5

Äntligen kan julen börja. Jag varit och handlat, slagit in julklappar, rullat köttbullar, bakat lussekatter och kokt knäck. Av någon märklig anledning känns det inte som jul om jag inte bakat lussekatter. Nu har jag bakat lussekatter och julkänslan börjar infinna sig så smått. Jag har julstädat till Absolut White Christmas. Pysslat om maken som fortfaranade inte är kry…. Jag har tagit det lugnt och tänkt att det jag hinner med, det hinner jag med och det jag inte hinner med klarar vi oss utan och så får det bli…  Alla goda ting är tre, därför blev det tre sorters lussekatter, en traditionell sort med russin, en med mörk choklad och marsipan och en med vit choklad och marsipan…så gott. 131223_2

131223_1

 Och Tack för alla era fina kommentarer i tidigare inlägg. Gulligt att ni är så många som tänker på mig. Stor kram till er alla!

Lucköppning nr 19, 20, 21,22 och 23… om allt från fotografi,student till mode & sånt

Nu har vi väntat länge nog på lucköppningarna som härmed öppnas i en effektiv och rask takt …

I lucka nr 19 handlar det om ett foto som berör och vad kan beröra ett modershjärta mer så här i juletider, än ett foto av mina barn.

I lucka nr 20 ska man berätta om sin student, men med tanke på att jag aldrig gick något traditionell gymnasielinje så tog jag ju aldrig det vi i dagligt tal kallar för studenten. Visst sökte jag in till en gymnasieutbildning men jag blev inte antagen till den linje jag ville gå och då bestämde jag mig för att göra något helt annat eftersom andrahandsvalet inte kändes lockande. Istället sökte jag arbete i Malmö, (20 mil hemifrån). Innan jag hunnit reflektera hade jag lyckats skaffa arbete och skrivit kontrakt på en nyrenoverad etta. – Gymnasiekompetens skaffade jag mig några år senare och för mig som kommer från en familj med många småföretagare var det självklart att läsa Marknadsföring och ekonomi i kombination med Textil- och beklädnadsteknisk utbildning som jag byggde vidare på genom att gå på Designskolan…  när jag tog ”examen” från Designskolan satte vi upp en modevisning på Hansakompaniet. Där visades en helt underbar pepitarutig dräkt på catwalken, designad av mig. Och den dagen är nog så nära någon egen studentliknande upplevelse jag kommer…

Idag många år senare har jag sadlat om, genom att ta en ”Master of Art in Education…..” som ger mig behörighet att undervisa i både bild och svenska. Oväntat för några skulle jag gissa, men mitt val…. mitt i livet kände jag att det var dags för förändring och det valet är jag mer än nöjd med 😉

Nu vidare till lucka 21 och vad mode betyder för mig. Jag har alltid fascinerats av kläder och mode. Mode är som sagt ett brett begrepp men för mig har det alltid varit nära förknippat med kläder som förmedlar det där lilla extra. Jag har alltid haft den där blicken för att iaktta detaljer, fundera över var de kommer ifrån, varför och hur de kan vidareutvecklas. Mode är något jag alltid förknippat med stil och stil är något jag alltid förknippat med människors personlighet, utmärkande stilar och egenskaper….Min stora inspiratör har alltid varit Coco Chanel, vidare kom Vivienne Westwood att influera en hel del med sin spektakulära stil. För mig är mode en exklusiv och lyxig känsla som skapas med stil och finess genom den inspiration man suger åt sig från omvärlden. Ur den aspekten är mode ett högst socialt begrepp. Och av någon anledning köper jag fortfarande tidningen Elle, varje år när de ger ut sin stora Trendbibelsbilaga bara för att få möjligheten att frossa i de stora modehusens fascinerande utsvävningar. Jag gillar ordet mode som lätt kan omvandlas till mod.

I lucka nr 22 ingår det att berätta om det man tycker är vackrast hos sig själv. Och nog känns det som en märklig fråga att svara på i min ålder, men jag väljer mina ögon. Dels därför att jag är nöjd med att ha mörka ögonfransar men främst därför att ögonen sägs vara själens spegel. Ögon berättar så mycket om människor och eftersom jag själv alltid ”faller” för andra människors ögon så är det naturligt att vara mest nöjd med sina egna ögon. – Så tänker jag.

I lucka nr 23 ska man berätta om en gång när man kände sig ensam och det känns som en riktig kluring. Jag kan känna mig ensam väldigt ofta, men just nu kommer jag inte på något tillfälle när jag kände mig verkligt ensam – så i själva verket känner jag mig kanske aldrig ensam.

Ja, det här blev mycket på en gång. Men har jag bestämt mig för att vara med så är jag med även om jag inte hinner öppna mina bloggluckor varje dag. Imorgon är det dags att fira julafton och även att öppna den sista luckan i Emily Dahls blogg/julkalender.

 

Äntligen, två veckors välbehövlig ledighet…

131205_6

Äntligen har jag två veckors ledighet att se fram emot! En ledighet som är mer än välkommen. Jag trivs med mitt arbete, men det innehåller fler arbetsuppgifter än vad som är rimligt att hinna med under arbetstiden. Därför åtgår den mesta fritiden till arbete, vilket medför att när jag nu har en lång önskelista över sådant jag vill hinna med under min två veckors ledighet. Planen är dock att ta det med ro. Jag tänker inte stressa för att hinna med allt jag vill hinna med…

Jag hann inte baka lussekatter i år trots att det är tradition och jag har inte hunnit skriva julkort men Jul blir det ju ändå, oavsett om jag hinner skicka julkort eller ej. Kanske kan jag skicka Gott Nytt År kort istället och baka lussekatter som är klara lagom till tjugondag knut. Knäck och julgodis fungerar säkert utmärkt i Påskäggen till  påsk och till Midsommar kan vi släpa in en julgran och klä. Julskinka kan vi äta till Mårten gås och då kanske jag är i fas igen till nästa jul så att julkorten hinner fram i tid julen 2014…eller?

Igår njöt jag av ledigheten… fikade och åt middag tillsammans med kidsen, köpte julklappar, överraskades av en uppiggande julshow på köpcentret, tog igen ett missat kalas för min käraste syster yster och tände det tredje ljuset i adventsljusstaken – eftersom det glömdes bort i förra helgens stressyra när det faktiskt var den tredje advent… men nu är vi i fas vad gäller att tända det fjärde adventsljuset idag så nog lär det bli julafton oavsett om vi hunnit med allt vi ska hinna…eller ej.

Julhelgen bryr sig trots allt inte om ifall vi hunnit med allt eller ej, Julen handlar ju om gemenskap, om att samla våra nära och kära för att fira en högtidstund tillsammans. Allt det där andra är bara sådant som vi tror att vi måste hinna, men egentligen måste vi inget alls – det viktigaste är ju trots allt att få vara tillsammans med sina nära och kära!

131221

131221_2

 

 

 

.

Lucka nr18; berätta om en ikonisk/historisk person som inspirerar dig

Coco Chanel

Coco-Chanel-300x300

01u/24/arve/g1867/098

cc_3

CC_1CC_2cc_4

Chanel, Chanel. Chanel. Det har alltid varit Coco Chanel. Om jag hade mer tid skulle jag skriva ett långt inlägg om denna fantastiska kvinna som betytt oerhört mycket för hur vi klär oss idag…hon grundade det stilrena, det enkla, klassiskt eleganta och den alltid så fantastiska lilla svarta. Dräkten med kantband…pärlorna och såklart den underbara parfymen, Chanel no 5.

Denna kreativa, drivande, målmedvetna fascinerande kvinna… Coco Chanel

Just det…här kommer länken till Emily Dahls julkalender.

 

 

Lucka nr 17; berätta om hur du skulle vilja se ut om du fick drömma

130719_4

Jag arbetar med bilder och vet hur stor bildens makt kan vara. Jag vet hur förvirrande det kan vara att inte förstå skillnaden mellan olika typer av budskap. Därför vill jag inte förvirra genom att publicera en bild på någon annan i samma inlägg som jag skriver hur jag vill se ut. Jag tänker att utseende handlar om så mycket mer än bara det som syns på ytan och jag tänker att livet är värdefullt och vackert. Jag tänker på värdet i att kunna leva ett liv. Värdet i att göra sitt bästa för att må bra och för att kunna bidra till en positiv utveckling. Jorden är en plats som vi lånar av våra barn, därför är det viktigt att värna om våra resurser och framförallt om framtiden. Den största resursen i varje människas liv är människan själv och därför är mitt budskap att varje människa ska vara nöjd med sig själv.

Självklart har jag massor av förebilder, det finns massor av människor som jag inspireras av och som jag beundrar både för att de besitter en kompetens och för att de har en stil som jag finner estetiskt tilltalande. Jag tänker att det är fint att alla människor är olika och att dessa unika människor finns i min omgivning att inspireras av, men där går gränsen. Mina förebilder ger mig inspiration men jag känner inget behov av att drömma om att se ut som dem. Jag är jag och inte någon annan….

Jag vill att människor ska känna sig nöjda med sig själva precis som de är. Jag vill att vi människor ska känna att vi duger, att vi vågar leva våra liv och utvecklas så att vi kan förändra världen till en jämlikare och bättre plats för oss alla.

 Till alla er som läser här vill jag säga, – Du vet väl att just du är värdefull, vacker, unik och bra nog just precis så som du är!  Ha en fin dag!

Änne ett inlägg på temat mode i Emily Dahls julkalender.