Rustad för Litteraturrundans poesiläsning…

Det är mycket som händer. Det är fredagskväll och jag roar mig med att uppdatera galleriets hemsida, min blogg, min hemsida, “sistaminutenmejla” inbjudningar, skriva komihåglistor och strukturera upp morgondagens Litteraturrunda.

Igår höll jag ett föredrag med poesiläsning på Svedala Bibliotek och jag blev glatt överraskad när jag kom in och fick syn på hur fint de hade skyltat med min bok i anslutning till entrén. Ett helt bord var dukat med poesiböcker och det fanns ett ställ till min bok som saknades, eftersom den var utlånad. Gissa om jag blev varm i hjärtat när jag fick höra att min poesibok är utlånad. Att människor ska låna boken, läsa och fundera är ju precis vad jag vill. På bilden nedan kan ni se hur poesibordet såg ut.

Jag läste dikter och pratade om bokens tillkomst i ca 50 minuter enligt önskemål. Ikväll har jag utvärderat gårdagens läsning, funderat ut vad jag kan förbättra inför helgens läsningar på Galleri KVIS , samt vilka kapitel jag ska läsa.

På galleriet ställer jag ut en bokinstallation och haikudikten på bilden ingår i arrangemanget.

Imorgon kommer jag att fylla kopparna med nytt kaffe, nya blommor och möjligen lägga fram en eller annan bok till.

Nu hoppas jag att galleriet fylls med massor av besökare som vill njuta av en helg i konstens tecken. Är du nyfiken på programmet så kika in på galleriets hemsida.

Jag önskar er en fin helg <3

Christina Karlsson


Bokprat och estetik

Denna gången är det min mormors kaffekoppar som får ingå i en konstinstallation på galleriet. Min mormor och morfar har flyttat från sitt hus till ett boende och i samband med det tog jag över de fina rosenkopparna. Vad jag vet så har det aldrig druckits kaffe ur dem tidigare, utan de har stått fint uppradade till prydnad i ett vitrinskåp och kakfatet har hängt på väggen bredvid. Nu låter jag servisen komma ut och se världen utanför ett hem, följa med på galleri, fyllas av kaffe, blomstrande idéer och ingå i ett konstverk. Varje kaffekopp är unik och alla koppar pryds med motiv av olika rosensorter.

Vackra ting förgyller en vardag som lätt kan kännas grå och därför tänker jag dricka kaffe ur dem lite då och då.

Utställningen smygstartar denna helg, men höjdpunkten kommer att bli nästa helg i samband med Litteraturrundan. Då kommer det ytterligare tre författare som förgyller galleriet med ord och bild.

Jag har haft en lugn och soft dag på galleriet, med tid för att skriva dikter, teckna och planera. Två andra utställare höll vernissage i entrérummet så fokus var på deras utställning, vilket kändes ganska skönt för mig. Blev såklart glad för de besökare som kom in till mig, köpte böcker och pratade om mina dikter/bokbord. Nästa helg blir det vernissage med sagor och poesi i samband med Litteraturrundan.

Bryt upp, ny dag gryr!
Tag platsa – arenan_ Tellus.
Det är vår tid nu! (ur, Våra andetag andas haikusommar)

Må väl och ha en fin dag!

Christina Karlsson

Njuter solsken och tar en promenad…

Solen skiner och alla växter befinner sig i extas. Hela världen spricker ut i blom och allt skulle kunna vara kalas. Det är så lätt att se glad ut på en selfie, och faktum är att om man ser glad ut så blir man lite gladare. Efter många glada selfies och annan vacker estetik så är det ingen hejd på hur hur fantastiskt fint och lyckosamt allt kan bli. Doften av Magnolia får mig på fall.

Det finns otroligt mycket som är vackert, fantastiskt och bra, men ärligt talat. Allt är inte alltid så himla bra, ibland blir jag så förbaskat trött på allt oljud att jag bara har lust att säga… -FXck off… och dra. Det finns gränser för hur mycket oljud en människa orkar höra. Jag försöker lyssna och förstå, sprida tålamod och tolerans, och nog för att jag lyckas lite här och där. All min kärlek till dessa stunder <3…. men ändå händer det att något ruckar all balans och den stora massan låter oljudet spridas helt utan stil och glans. Bägaren rinner över och jag får nog.

Jag kommer hem och ser att vår spirea har slagit ut, hela häcken är på väg att fyllas av vita blomster. Ler.

Jag lyssnar på Hail to the Victor…och det är Trettio sekunder till Mars. Lyssnar på Walk on Water och känner att jag måste dra till skogs. Vardagen, ja livet är inte alltid vad det borde vara. Jag må vara en smula vred, tiden den må vara ur led. Imorgon är en ny dag <3

Jag är helt enkelt ur form, och bästa sättet för mig att komma i form brukar vara en promenad. Ge mig ut i skogen, gå ifrån allt det där jobbiga och svåra. Investera i hälsan med ny energi…Njuta av naturens vackra estetik. Solroslycka och solsken. Imorgon är en ny dag!

Christina Karlsson

Med solsken i blick…

Andas grönt kaffe,

pärlande äppelträdsdröm

-solskenspåsklilja…

Här har det varit full fart med bok- och konstutställning, samtidigt som det varit påsk och jag ändå har turen att ha en omtänksam dotter och mamma som anordnat två superfina påskmiddagar då familj och släkt i olika konstellationer kunnat träffas på olika dagar. Kändes gott för mig att bara åka från utställningen och glida in till färdigpyntat hem med dukat bord och god mat. Av flera olika anledningar har jag i år helt enkelt prioriterat bort påskpyntandet här hemma, men bara påskpyntet… Påsken har jag ju firat ändå…

Denna sista “lediga” dag har jag ägnat åt att ställa om genom att inleda med ett träningspass, därefter varva ner fritidstempot och samtidigt varva upp arbetstempot. Det fungerar ju inte att bara dyka upp på jobb utan planering. Alltid bäst att ha en bra planering och vara förberedd på att allt kan hända.

En och annan haikudikt och ett och annat arrangerat fotografi tar jag mig alltid tid för. Det är mitt sätt att stanna upp, reflektera och komma i balans.

Hur har din påskhelg varit?

Njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson

Filmkväll och skogspromenad

Jag njuter av påskhelgens lediga dagar. Emelie och jag tog oss tid för en heldag med med lunch på stan, filmkväll med övernattning och skogspromenad. Margaret Mitchells, Borta med vinden är en klassiker vi sett flera gånger och nu såg vi den igen. Det var nog ett par år sedan vi såg den sist, men det är något visst med den där filmen, den svunna tiden, dräkterna och miljöerna som gör att vi gärna ser den lite då och då.

Har du någon favoritfilm som du återkommer till och ser om lite då och då?

Tiden springer, idag är det långfredag och jag är mitt uppe i projekt, konstrunda. Vill ni veta mer om hur och var så kika in på min hemsida www.christinakarlsson.se


Andrum i Lunds domkyrka

Det finns alltid en anledning att tända ett ljus.

När jag besöker Lunds city brukar jag passa på att gå in i Lunds domkyrka. Det är något visst med den där stillheten, lugnet och tidlösheten som råder i kyrkan. Lunds domkyrka uppfördes på 1100-talet och genom åren har otroligt många människor besökt byggnaden. Tiderna förändras, människor kommer och går, och det är något rogivande med ett kulturellt sammanhang där tron på kristendomen och kyrkan består.

Vid den här tidpunkten är kyrkan vackert dekorerad för påsken. Palmblad, kvistar av sälg och tända ljus.

Jag besökte Lunds domkyrka tillsammans med min dotter och i samband med detta besöket fick jag bla veta att dopfunten på bilden ovan, är huggen i kalksten och härstammar från 1200-talets Gotland.

Min dotter har ett gediget historieintresse, så med tanke på den aktuella branden i Notre Dame, katedralen i Paris, så föll det sig naturligt att våra samtalsämne till stor del kretsade kring historiska byggnader och varför somliga av dessa byggnader har betydelse för oss människor och vår kultur.

Jag tänker att vi människor behöver vår historia; det är i relation till vår historia vi förhoppningsvis lär av tidigare generationer, för att lära oss att utveckla den bästa framtid åt kommande generationer. Historien med alla sina byggnader, konstverk, litteratur och alla sina händelser är en del av våra gemensamma kulturella erfarenheter.

Det är kulturen som bidrar till att forma oss människor, sätta ramar för normer, ställningstagande och värderingar. Det är enligt min åsikt därför oerhört viktigt att vi värnar om att inspireras av den kultur som bidrar till ett jämlikt samhälle där vi människor gör goda val som är bra för oss själva, för andra och för framtiden.

Med de orden önskar jag er alla en lugn och skön fortsättning på årets påskhelg!

Christina Karlsson

Notre Dame – En av världens mest betydelsefulla kulturbyggnader

Notre Dame brinner – världen befinner sig i chock.

Notre Dame är en av världshistoriens mest betydelsefulla monument. Notre Dame är katedralen som rymmer en stor del av hela västvärldens historia, vårt kulturarv och våra referensramar. En plats där så många berättelser tagit form och utspelats i såväl konsten som litteraturen, dramatiken och IRL. Notre Dame, vår katedral från 1100-talet står i brand.

Tiden är ur led, cirklarna är rubbade och det här får bara inte hända. Världen befinner sig i chock.

Christina Karlsson

Vinn ett exemplar av diktboken, Våra andetag

Påskharen har bestämt sig för att arrangera en påskjakt och förstapris är ett exemplar av diktsamlingen, Våra andetag andas haikusommar. Påskjakten pågår tom måndagen den 15 april 2019.

Allt du behöver göra är att skriva och berätta varför just du vill vinna ett exemplar av diktboken, Våra andetag andas haikusommar. Skriv ett mejl med din motivering, ditt namn och adress. Märk mejlet med påskjakten och skicka det till christina.ckc@telia.com.

Dela gärna detta inlägg i sociala medier, så att fler har möjlighet att delta i årets påskjakt.

Vinnarens namn och motivering publiceras i ett inlägg på min andra blogg tisdagen den 16 april 2019. Boken skickas med post, och bör vara framme före påsk.

Välkommen att delta i påskjakten!

Christina Karlsson

Tur-hjärtat slår <3

Våren tvekar med all sin glans och jag kan bara konstatera att Karin Boye hade rätt. Det gör ont när knoppar brista och mitt i vårens tveka finns en svacka av historia, av en himmel som faller och svarta moln. Tur-hjärtat slår, livet går. Promenad består. Tick, tack, tick, tack, tick…snart är det VÅR.

Karin Boye

Må väl och njut av dagarna som passerar <3

Christina Karlsson

I solskenet bland påskliljor och blåstjärnor

Idag har det varit en alldeles underbar lördag. Jag har varit på Galleri KVIS i Svedala och kollat in veckans utställning. Jag köpte en fin röd keramikskål som tillsammans med lite godis kommer att bli en fin påskgåva till en kär vän.

Jag har softat, suttit i paviljongen och druckit kaffe. Och träffat en påskhare som väldigt gärna ville arrangera en påskjakt med min diktsamling som förstapris. Med tanke på att det inte är varje dag man träffar en påskhare så nappade jag på idén. Vill du delta i tävlingen som pågår tom den 15 april 2019 så klicka på denna länken och följ instruktionerna.

Klicka på länken och delta i påskjakten, om du vill vinna min diktsamling.

Hur har du spenderat dagen?

Christina Karlsson


Grejen med substantiv

Jag bara älskar Sara Lövestams sätt att beskriva grammatik. Hon har förmågan att dissekera grammatikens beståndsdelar, lyfta fram dess egenheter i rampljuset och beskriva grammatikens komplicerade egenheter med en humoristisk dramaturgi som gör att jag blir nyfiken på mera.

Många av oss fick troligtvis lära in små komihågramsor i skolan. Ramsor som skulle vara hjälp för att minnas vilka ord som tillhör de olika ordklasserna. Jag fick lära mig samma ramsa som Sara och då menar jag den där om att ” Substantiv är namn på ting, tex boll och ring” . Att substantiv är namn på ting kan vi hålla med om, men oavsett om vi håller med eller ej så kan vi precis som Sara konstatera att något saknas och att det finns en stor miss i den där ramsan. Substantiv är ju så mycket mer än bara namn på ting. Olikt Sara så har jag aldrig någonsin ens tänkt tanken att den där ramsan skulle kunna få kärleksguden Amor till att slå den som sa det med sin pilbåge.

Jag bara älskar hur hennes träffsäkra humor får mig att le åt grammatikens egenheter.

Titta bara på hennes beskrivning av samman sättningar och sär skrivning, eller jag menar förstås sammansättningar och särskrivning.

Särskrivningen är en konsekvens av fenomenet med sammansatta ord. Möjligheten att skapa nya ord genom att kombinera redan befintliga ord är något jag är väldigt svag för. Jag älskar att kombinera ord på oväntade sätt för att skapa nya infallsvinklar, en egenhet som troligtvis är lättspårad för den som bekantat sig med min haiku.

Och just där, alldeles i närheten av poesin finner jag min nyckel till grammatikens luststyrda rum.

Grejen med substantiv och pronomen, är skriven av Sara Lövestam, utgiven av piratförlaget 2017.

Vad tycker du om grammatik?

Christina Karlsson



En dikt för varje tillfälle

Det var lite mer än fyra månader sedan diktsamlingen, Våra andetag andas haikusommar släpptes, påsken närmar sig och jag stannar upp för att reflektera kring tiden efter själva bokutgivningen. När jag skrev boken var det sommar och jag var fokuserad på att relatera innehållet till sommaren men nu i efterhand överraskas jag av att hela tiden upptäcka nya infallsvinklar i mitt eget skrivande.

Diktsamlingen må relatera till sommaren, men avsett årstid så går det att finna en dikt för varje känsla, dag och tillfälle. De dikter jag fastnade för idag när jag bläddrade igenoom min diktsamling är de som syns på fotografiet nedan.

Hur tolkar du de två haikudikter som syns på fotografiet ovan? Skriv gärna och berätta.

Christina Karlsson


Hemvist och boksläpp

I samband med min egen bokutgivning har jag kommit att bekanta mig med en del likasinnade och det ena leder till det andra som leder vidare till sådant som en boksläppsinbjudan. Häromkvällen, eller närmare bestämt på världspoesidagen var jag på boksläpp på Café Ale i Malmö. Det blev en stämningsfull kväll i bokutgivningens och skrivandets tecken. Själva caféet var hur trivsamt som helst så där satt vi och drack kaffe under tiden som författarna berättade om sina bidrag till Hemvist.

På den här bilden ser ni hur det såg ut när Hanna Palm, Stina Larsson och Barbara Fellgiebel berättade om sina bidrag till bokens innehåll.

Bokens centrala fråga “Var hör jag hemma?” är ett ämne som troligtvis berör de flesta av oss oavsett vilken bakgrund vi har. Författare från Finland och Sverige har med sina texter gestaltat temat litterärt. Några beskriver känslan av tillhörighet och utanförskap.

Går man på boksläpp faller det sig naturligt att köpa med sig boken så nu sitter jag här, bläddrar och tänker att det är en personlig och lättläst bok som bygger på författarnas egna upplevelser.

Jag gillar bokomslaget. Den abstakta akvarellen får mig att relatera till de tusen sjöarnas land. Jag tänker snö, is och blått vatten. Den fina illustrationen är målad av Ingrid Hallberg som även skrivit dikten ni ser på fotografiet nedan.

Jag ser fram emot att bekanta mig närmare med boken och planen är att fundera vidare kring var jag hör hemma, läsa ett avsnitt och ta en pratstund med John Blund.

Vad tänker du om temat och var känner du dig hemma?

Christina Karlsson

En promenad med vitsippor och några vägskäl…

Råkar du också ut för att en låt dyker upp och sen bara hör du den om och om igen? Jag går ofta omkring med musik i huvudet och igår promenerade jag till tonerna av Madonnas, Die Another Day. När bägaren rinner över och hälsan dalar, då drar jag till skogs och går mig i form. Jag kan vara ur form när jag kommer dit men efter en eller två timmars promenad brukar jag må bättre. Igår blev jag mer eller mindre tvungen att ta mig tid för vila med tillhörande rekreation bestående av en långpromenad i skogen.


Promenadens höjdpunkt var helt klart när jag fick syn på årets första vitsippor. Jag kan inte låta bli att älska dessa vackra vårtecken. Det känns så hoppfullt att se hur de gröna växterna sakta men säkert sprider sin livfullhet över den höstbruna mattan av förmultnande löv.

Jag promenerade, fotograferade, stannade upp och la mig på en träbänk för att vila och ta några selfies. Reflekterade över att jag både kände mig mer avslappnad och såg bra mycket piggare ut efter en timmes promenad. Promenader i kombination med vacker natur och frisk luft ger energi.

När jag ändå var i Bokskogen så passade jag på att ta en tur inom Torups slott, och där fann jag blommor som matchade min lila kappa. Någon som vet vad de heter?

Där fanns massor av blåstjärnor eller scillor som man brukar kalla dem <3

Är det någon som vet vad denna poetiska lilla växt kan heta?

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson