Jag tycker om att leka med ord, undersöka och utforska hur bokstäverna tillsammans kan användas på olika sätt. Igår smakade jag på ordet biblioterapi, vilket ledde vidare till att en läsare frågade mig, ” Vad lägger du in i begreppet biblioterapi?…..”
Ordet biblioterapi är ett begrepp jag adopterat från Babel som är ett av mina favoritprogram på TV. Jag gillar programledaren Jessica Gedin, och hennes sätt att presentera författare och litteratur. Ibland känner jag till de författare hon presenterar men oftast är bekantskapen med dessa författare helt ny för mig. Och det är just därför jag upplever programmet som intressant.
Programmet innehåller till viss del sådant som jag kan referera till, men till största del bjuder innehållet mig nya intryck och nya infallsvinklar och det är precis det jag tycker om och känner att jag utvecklas av. Jag vidgar mina vyer och får nya referensramar att förhålla mig till.
I slutet av varje avsnitt är det dags för biblioterapi. Biblioterapin går ut på att en läsare har skickat in en fråga kring ett problem. Inbjudna författare ska välja ut vars en bok som kan vidga läsarens perspektiv på tillvaron till den grad att denne får redskap för att hantera sitt problem. Med glimten i ögat presenteras litteraturen som botemedel och medicin, mot allt från sjukdomar, värk, brustna hjärtan och sorg till allmänt störande grannar och självgoda egoister.
Nu när jag fick en fråga känner jag att jag måste undersöka begreppet mer exakt. ”Begreppet biblioterapi myntades 1946 av den amerikanska litteraturvetaren Caroline Shrodes (1908–91). Hon hävdade att man genom att läsa skönlitteratur känner igen sig och lever sig in i texten och därmed får hjälp att se på sitt eget liv från ett nytt perspektiv. Man får kontakt med känslor som varit dolda vilket leder till nya insikter och en positiv förändring i livet….” (utdrag ur NE).
Begreppet biblioterapi må vara i sin linda men fenomenet att använda litteratur för att hela våra kroppar och själar har funnits länge och kan härledas till Antiken och Aristoteles som hade en stark övertygelse om hur litteraturläsning kunde påverka människans utveckling på ett positivt sätt. Litteraturen vidgar våra vyer och bjuder oss olika perspektiv på tillvaron.
Modern forskning inom området finns att tillgå. Fil. dr. Litteraturvetare, Cecilia Pettersson beskriver att skönlitterär läsning kan bidra till att stärka en individ och skapa en känsla av mening och socialt värde. Det finns ett värde i att kunna behålla sin roll som läsare i en utsatt situation där man pga sjukdom eller annan svårighet tillfälligt förlorat den roll man hade tidigare. (Mer om hennes undersökning och ytterligare länkar finner ni här.)
Min ingång i begreppet biblioterapi har helt klart varit inspirerat av tv-programmet Babel. Men om jag tänker på begreppets innebörd så inser jag att jag i princip alltid använt mig av biblioterapi. Jag har bara inte tänkt på att det finns ett begrepp för beteendet. Jag har alltid varit fascinerad av ord och bild, av kombinationen av det visuella, det estetiska och hur dessa kommunicerar genom bilder som blir till ord, såsom lyrik, skönlitteratur, doktorsavhandlingar, lagtexter, medietexter, musik, dramatik….
Jag tänker så här… Vi människor agerar och förstår varandra genom kulturella handlingar. Kännetecknande för oss människor är att vi skapar; vi skapar mängder av bilder och mängder av ord. Detta beteende är kulturellt betingat och skapat av oss människor, om människor och för människor. – Allt handlar om vårt behov av att försöka förstå vår omvärld, med syftet att skapa bästa möjliga förutsättningar för oss själva och våra närmaste.
Christina Karlsson
Jag kan varmt rekommendera ett besök på Malmö Modernas utställning, Nils Dardel och den moderna tiden. Utställningen pågår tom den 6 augusti 2015.
Atmosfären fylldes av pastellfärgad konfetti i form av hjärtan, blommor och fjärilar…. och högt ovan våra huvuden mitt ibland all konfetti, gungade Katy Perry fram tillsammans med ett stort fång av ballonger…(Titta bland konfettin i bilden ovan till vänster ovanför händerna)
